Browsing by Title
Now showing items 571-590 of 3905
-
(2024)Mål. Försämrade PISA-resultat samt elevers bristande välbefinnande väcker oro i Finland. Skolan har en viktig roll i att skapa förutsättningar för lärande genom att främja välbefinnande och trygghet. Tidigare forskning visar att goda lärare-elev relationer bland annat har en koppling till elevers skolengagemang och -prestationer. Enligt det sociokulturella perspektivet (Vygotskij, u.å., refererad i Säljö, 2022) sker lärande i samspel med lärmiljön och i interaktionen med andra. Goda relationer antas grunda sig i lärarens relationskompetens. Med detta som bakgrund undersöker avhandlingen faktorer som gynnar goda lärare-elev relationer i grundskolan. Målet med studien var vidare att bidra med kunskap om hur lärare kan underlätta byggandet av relationer och därmed främjandet av välbefinnande och lärande i skolan. Metoder. Denna studie genomfördes som en narrativ litteraturstudie där åtta nypublicerade referentgranskade artiklar har analyserats. Datainsamlingen begränsades till de tio senaste åren. De artiklar som slutligen valdes ut har publicerats mellan 2021-2023. Resultat och slutsatser. Resultaten visade att lärarens välbefinnande, emotionella intelligens, medvetna närvaro samt medkännande kärlek för eleverna är kopplat till kvaliteten på lärare-elev relationen. Därtill visade resultaten att elevernas beteende, förmåga till självreglering samt uppskattning av läraren och skolan hade en inverkan på lärare-elev relationens kvalitet. Även en stödjande sociokulturell miljö visade sig vara viktigt för att gynna goda lärare-elev relationer. Således är faktorer som gynnar goda lärare-elev relationer alltså kopplade till läraren, eleven samt skolmiljön och dessa verkar även samverka med varandra.
-
(2023)Inom en organisation är det de anställda som i grunden bär den största rollen, och chefer strävar efter att identifiera de faktorer som motiverar de anställda att prestera på högsta möjliga nivå. Inom alla branscher där det arbetar människor är det relevant att fråga sig vilka faktorer som motiverar dem. Det finns flera olika faktorer som spelar in i ett företags framgång, så som personalrekrytering och ledning, men de anställdas motivation spelar ändå en betydande roll. Syftet med denna avhandling är att granska och identifiera motivationsfaktorer hos anställda på dagens arbetsplats. På grund av digitaliseringen ser den moderna arbetsbilden annorlunda ut idag i jämförelse med förut och därför är det värdefullt för organisationer och företag att granska kvaliteten på arbetsplatsen gällande trivselfaktorer och de anställdas motivation. Studien är genomförd som en litteraturöversikt av tidigare litteratur och studier. Som material användes åtta studier gjorda från olika håll i världen, i Finland, Indonesien, Pakistan, Turkiet och Italien. Jag har analyserat studierna i ljuset av min forskningsfråga “Vilka faktorer motiverar anställda på en arbetsplats?”, vilken jag strävar efter att svara på genom att analysera relevant litteratur utgående från ett systematiskt tillvägagångssätt. Det analyserade materialet är avgränsat till studier som undersöker motivationsfaktorer hos anställda på en arbetsplats mellan åren 2019 och 2022. Materialet har samlats in genom olika databaser, bland annat Helka, Helda, Google Scholar och Tandfonline. Ur resultaten framgår att de faktorer som är viktiga för anställdas motivation på dagens arbetsplats och i dagens arbetsliv ser något annorlunda ut idag än tidigare. Sammanfattningsvis går det att konstatera, efter en analys av både äldre och nyare teorier och studier, att det finns en hel rad olika faktorer som är viktiga vid motiverandet av anställda. De viktigaste faktorerna som motiverar anställda på en arbetsplats och för ett hållbart arbetsliv på lång sikt som har diskuterats i denna avhandling är inre motivation, arbetsmiljö, möjlighet till utveckling och karriärmöjligheter, samhörighet, respekt och jämställdhet samt balans mellan arbetslivet och privatlivet. En hälsosam och säker arbetsmiljö är grundläggande för både motivation och ett hållbart arbetsliv. Resultaten ger en djupare inblick i temat motivation på arbetsplatsen och avtäcker ytterligare perspektiv på anställdas motivation på arbetsplatser idag.
-
(2019)The purpose of this study is to figure out what knowledge about children’s voices, regarding singing, would be relevant and important for early childhood educators to be aware of. The aim is also to find out how early childhood educators could implement this knowledge in their teaching practices. This study is a qualitative literature study. The research process is guided by a hermeneutic cognitive approach and the method of analysis is a descriptive content analysis. The material consists of four research-based books from Sweden and Finland. The conclusion of this study is that early childhood educators would benefit from having knowledge both about children’s voice development and singing development, so that they can adapt to the pre-conditions of a child’s voice accordingly. Early childhood educators are recommended to both choose suitable songs and adapt the key of the songs to the children’s voices, to be able to contribute to the development of the children’s singing ability.
-
(2020)Syftet med undersökningen var att granska om de olika karaktärerna i Enid Blytons barnbok ”Viisikko ja linnan aarre” (svenska titeln ”Fem gör ett fynd", engelska ”Five on Finniston Farm”) framstår som stereotypa ur ett genusperspektiv. En definition av genus som det socialt konstruerade könet användes. Enid Blytons var en mycket produktiv författare och hennes böcker har varit mycket omtyckta av barn, samtidigt som de varit omdebatterade bland vuxna. De har kritiserats för att bland annat ha stereotypa beskrivningar på flickor och pojkar, män och kvinnor. En del forskare har kommit med invändningar mot detta synsätt och uppfattat att böckerna också ger alternativ vad gäller synsättet på manligt och kvinnligt. Som bakgrund ingår i det här arbetet en genomgång av barnbokens historia, olika sätt att definiera barnlitteratur och forska i den samt barnlitteraturen i förhållande till värderingar, ideologi och mera specifikt genusfrågor. Barnlitteraturen har alltid i större eller mindre utsträckning setts som ett pedagogiskt redskap, vilket också är utgångpunkten för det här arbetet. Eftersom barn inte själva bestämmer över barnlitteraturen tar vissa forskare fasta vid relationen vuxna-barn och makt som viktiga aspekter i samband med definierandet av barnlitteratur. Barnlitteraturen antas ofta spegla och förmedla de värderingar och den ideologi som är rådande i samhället gällande t ex genus. Ideologi kan definieras som en samling uppfattningar som ett samhälle delar och använder sig av för att förstå världen. Barnböcker har å andra sidan också ansetts kunna ha en undergrävande eller ifrågasättande funktion visavi de rådande uppfattningarna i ett samhälle. Texter ses vara fyllda av ideologi, inte bara innefatta det som ett element. Intresset för kön och genus i barnlitteraturen väcktes på 1960- och 70-talen som en följd av en sociohistorisk syn på litteratur i allmänhet. Det som kan ses som intressant vid litterär analys av karaktärer är hur många av karaktärerna som beter sig på ett föreskrivet sätt snarare än antalet flickor/kvinnor och pojkar/män som förekommer. Undersökningen gjordes som en textanalys med Nikolajevas schema för stereotypa manliga och kvinnliga egenskaper som hjälpmedel. Också några forskares synsätt på hur ideologi syns i texter användes vid analysen. Slutsatsen av undersökningen är att det i boken inte förekommer några helt renodlat stereotypa manliga och kvinnliga karaktärer. Boken erbjuder alternativ, i synnerhet när det gäller skildringen av flickor, med en traditionellare flicka och också s k pojkflickor. En hel del av framställningen av karaktärernas beteende som önskvärt eller icke-önskvärt när det gäller både flickor/kvinnor och pojkar/män gav intrycket att utgå från en tudelning enligt sådant som artigt/oartigt och hjälpsamt/ohjälpsamt snarare än manlig/kvinnligt.
-
(2020)Tutkimuksen tavoitteena oli tutustua kansanpuku feresiä koskevaan kirjalliseen aineistoon sekä sen omakohtaiseen valmistusprosessiin. Tutkija sai lahjana tarvikepaketin ja ohjeet kansanpuvun valmistusprosessiin. Teoreettisessa taustatutkimuksessa syvennytään pukeutumiseen sekä kansanpuvun ja feresin historiaan, joiden avulla valmistusprosessi lähti käyntiin. Prosessia varten tutkittiin useita erilaisia kansanpukumalleja, joita Suomessa on valmistettu, sillä aiempaa tutkimusta kansanpuku feresin valmistuksesta ei ole. Tutkija on erinomainen ompelutaidoiltaan, mutta ei ole aiemmin valmistanut kansanpukua. Tutkimustehtäväksi määräytyi selvittää, kuinka kansanpuku feresin valmistus onnistuu noviisilta, joka ei ennen ole kansanpukua valmistanut. Tutkimuksessa kuvataan tutkijan omakohtainen valmistusprosessi kansanpuvun valmistuksesta, jonka ympärille tutkimus kietoutui. Tämä kvalitatiivinen tutkimus toteutettiin autoetnografisena tutkimuksena. Aineisto koostui tutkijan omista muistiinpanoista, valmistusprosessin aikana kerätystä kuva- ja videomateriaalista sekä kahdesta haastattelusta. Lähdin analysoimaan aineistoa paneutumalla ensin huolellisesti teoreettiseen taustaan ja kansanpuvun historiaan, jonka avulla jäsentyi selkeä kuva valmistusprosessista. Valmistusprosessin jälkeen muistiinpanot ja kuvamateriaali yhdistettiin yhteiseksi dokumentiksi, jotta niistä oli selvitettävissä tutkimuksen merkityksen kannalta tärkein asiasisältö reflektoivaan tutkimusprosessiin. Tutkimuksen tulos koostui yksilöllisestä valmistusprosessin kuvauksesta, jossa tutkijan prosessi ja teoria etenevät lomittain. Valmistusprosessissa ilmeni haasteita, mutta haastattelun ja lisäavun turvin prosessi saatiin päätökseen ja kansanpuku saatettua valmiiksi. Tutkimustulos yksilöllisenä valmistusprosessina osoitti, että feresin valmistus vaati paljon käsityöllistä taitoa ja täysin noviisin ompelijan olisi vaikea pukua valmistaa, vaikka hänellä olisi kuvalliset ohjeet tarjolla. Puvun valmistus onnistui tutkijalta kuitenkin hyvin, aiemman laajan ompelutaustan vuoksi.
-
(2018)The purpose of this study is to analyse how gender roles are portrayed in popular Finno-Swedish picture books from the 1980s and 2010s. Little research has been conducted to examine how characters are portrayed from a gender perspective in Finno-Swedish children’s litterature. The new regulations in early childhood education emphasise gender equality, which means that pedagogues need to be aware and critical towards children’s litterature, e.g. to create a more gender equal preschool culture. This qualitative study was carried out through text- and picture analysis of six popular Finno-Swedish picture books. Three books from the 1980s and three from the 2010s. The characters were analysed based on five pre-existing questions. The result indicates that Finno-Swedish picture books show a wide range of various attributes among the characters. The characters that are children are more gender neutral than the adults portrayed in the books. The female characters are the ones who changed most during these years. They show signs of a more explorative and active side, compared to the 1980s books. The male characters on the other hand, already show stereotypical female behaviour like thoughtfulness in the earlier books, and similar behaviour can also be seen among the male characters in the 2010s books. Hence, the male characters show a lesser degree of change than female characters from the 1980s to the 2010s.
-
(2019)Aims. Previous studies have shown that few Finnish children and adolescent fulfil the physical activity (PA) recommendations. Previous studies have also shown that the PA gained during the school day is more important for children and adolescents that are the most inactive. This group gain the majority of their physical activity during their time in school. According to socioecological models, physical and socio-psychological factors affect children’s and adolescents’ physical activity. This study aims to describe the Finnish Swedish speaking children’s and adolescents’ recess time, focusing on where they spend their recess, how physically active they are during recess, what conditions there are for PA during the recess, and whether the children and adolescents have participated in planning the schools activities. Methods. The sample consisted of 1119 Swedish speaking Finns in the grades 1, 3, 5, 7, and 9 in Finland. The material was collected in the schools during spring 2018 through electronic questionnaires. Most of the participants were 1st, 3rd, and 5th graders. Frequencies and cross-tabs were used in analyses to describe the participants. To explore whether there was statistically significant differences between the grades and gender regarding the respondent’s answers in the questionnaires, khi2-test and t-test were used. Results and conclusions. Younger children spent their recess time outside more often than the adolescents. PA during recess decreased as the age increased. Moreover, the younger children found the support from schools for PA during recess to be better than the elderly ones. Children on the 3rd grade were the most active in planning the recess activities, while adolescents in the 7th and 9th grade were the least active. Conclusions: The results in this study are in line with previous studies. Keeping in mind that the recommendations for daily PA is less fulfilled, it is important that schools encourages and supports children and adolescents to be physical active during the school day. Future studies should explore whether there is an association between schools’ support for PA and children’s and adolescents’ PA, and further between participating in planning the school physical activities and children’s and adolescents’ PA.
-
(2018)Purpose: Problem-based learning (PBL) is a teaching model that, through open problems, aims to motivate in a motivational way both facts and problem-solving skills. This essay aims to investi-gate the extent to which the teachers among the Swedish-speaking Finns are aware of the prob-lem-based learning and to what extent they work based on principles that comply with the basic principles of PBL. In this paper, PBL is presented as a model and the reader gets to know the re-search available. PBL: s usability is also tested against the goals of the Finnish curriculum. Final-ly, it is investigated to what extent the teachers among the Swedish-speaking Finns are aware or implement PBL as a method of teaching. It has been shown that the problem-solving skills of the Finnish schoolchildren is not at an ac-ceptable level. Since the Swedish speaking students perform worse than the Finnish speaking at all levels, this is most interesting research from a Swedish speaking Finn perspective. Method: This research is done as a survey and the answers are interpreted both quantitatively and qualitatively. Based on the questionnaire responses, two sum variables were created that aim to measure how collaborative and communicative the teachers work, as well as a variable that strives to measure how problem-based teachers worked. The survey also consisted of two open questions that were interpreted qualitatively. Results: The results show that the teachers among the Swedish speaking Finns are not very famil-iar with PBL and that they generally seem to use collaborative and communicative methods to a small degree in their mathematics education. They also tend to work just as little and just as su-perficially with problem solving.
-
(2020)The aim of this survey was to view Finnair’s cabin crew uniform in particular. The research questions we’re: how does the cabin crew see their uniform as a part of their occupational identity, what is the meaning of the uniform for it’s user and is the cabin crew pleased with the current uniform? The data was collected through an interview electric questionnaire in November 2020. 14 cabin crew members answered. Statistical methods such as fenomenology and qualitative content analysis were used to analyze the data. The results of this surveys showed that the uniform has a significant role in the participants’ occupational identity. It highlights fellowship between crew members and responsibility and safety during flights. Identification of crew members between each other and customers was also important. The uniform has a lot of sentimental value and that the members did not want to give up using it. The cabin crew were mainly satisfied with the uniform abd it was conside-red to reflect well Finnair’s values. There were also many improvement requests for Finnair’s next cabin crew uniform whose design planning will be started during next years.
-
(2024)I dagens samhälle i Finland är det allt vanligare att barn har en annan språklig bakgrund än finska eller svenska. Det är viktigt att stödja barnens språkutveckling från tidig ålder, oavsett om de kommer från enspråkiga eller flerspråkiga familjer. Språkutvecklingen börjar redan före födseln och bör stödjas i småbarnspedagogisk verksamhet för att främja både språklig och kulturell identitet. Det är också viktigt att daghemsmiljön är trygg och välkomnande för att ge barn från olika språkliga bakgrunder en positiv grund för integration i samhället. Barnets språkutveckling beskrivs som en naturlig del av deras allmänna utveckling, och pedagoger bör vara medvetna om att barn i samma ålder kan vara i olika skeden av sin språkutveckling. För att stödja detta bör pedagogerna använda en mångfald av språkliga modeller och ge barnen möjlighet att kommunicera och uttrycka sig på olika sätt. Småbarnspedagogikens roll i barnets språkutveckling är avgörande, och verksamheten bör främja en inkluderande lärmiljö som stöder barnens individuella behov och språkliga identitet. Pedagoger bör använda stödmetoder som tydliggörande pedagogik och visuellt stöd för att skapa en förutsägbar och stimulerande miljö som främjar barns delaktighet och självständighet i lärandet. Eftersom syftet med studien är att ta reda på hur lärare inom småbarnspedagogik kan stödja flerspråkiga barns språkutveckling så blev ansatsen kvalitativ. Jag intervjuade tre personer som har jobbat eller fortfarande jobbar med att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes på distans, jag bandade in intervjuerna med min telefon och sedan transkriberade dem. Som analysmetod använde jag innehållsanalys. Resultaten visar att flerspråkiga barns språkutveckling och hur pedagoger kan arbeta för att stödja det, är ett aktuellt tema. Även om det finns utmaningar med detta, så finns det massor med material och stödmetoder tillgängliga för pedagoger att använda. Även om resultaten visar att pedagogerna har ett positivt synsätt till att arbeta med flerspråkiga barn, krävs det dock mycket eget initiativ, nyfikenhet och öppenhet.
-
(2021)Mål. Målet med avhandlingen är att bidra med kunskap och en ökad förståelse om flerspråkighet som resurs. Vi lever i en global värld där flerspråkighet är en del av vår vardag. Genom att bidra till att öka medvetenheten om språk har lärare en möjlighet att arbeta på ett språkstärkande sätt som stöder alla elevers lärande. Metoder. Studien utfördes som en deskriptiv narrativ litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Informationssökningen gjordes på flera digitala databaser. Den teoretiska bakgrunden utgjordes av läroplansgrunderna 2014 och av internationella studier inom flerspråkighet som resurs. Artiklarna som granskades valdes ur ett finländskt perspektiv och jämfördes med varandra och mot den teoretiska bakgrunden. Resultat och slutsatser. Resultaten visar att vi lever i ett flerspråkigt samhälle och en flerspråkig norm utgör det normala i ett samhälle. Om vi ser på flerspråkighet som en resurs och arbetar språkinriktat över ämnesgränser, så har vi en möjlighet att stärka elevers flerspråkiga identitet och självkänsla och att stöda alla elevers språk- och ämneskunskaper, oberoende av språklig bakgrund. Att arbeta för ett språk betyder inte att man arbetar emot ett annat, utan språk stärker varandra. Språklig medvetenhet hjälper oss att ta till vara på elevers flerspråkiga resurser
-
(2022)Käsityö-oppiaineen muutokset kansallisessa opetussuunnitelmassa ovat asettaneet oppiainetta opettavat opettajat hankaluuksiin tavoitteiden saavuttamisen näkökulmasta, oppilaat suoriutuvat käsityön opinnoistaan heikoilla tiedoilla ja taidoilla, ja koko oppiaineen arvo vaikuttaa laskeneen. Tämän tutkimuksen tavoitteena on kartoittaa viimeisen vuosikymmenen nosteessa olleen Flipped Classroom -opetusmenetelmän vaikutuksia peruskouluikäisten oppimiseen ja opettamiseen sekä etsiä niiden pohjalta ratkaisevia yhteyksiä kokonaisen käsityöprosessin hallintaan ja käsityön opettamisessa havaittuihin ongelmiin. Tutkimus on integroiva kirjallisuuskatsaus, jonka aineisto kerättiin tietokannoista vapaalla sanahaulla ja jo valittujen lähteiden lähdeluettelojen perusteella. Mukaan tutkimukseen rajautui 8 artikkelia, jossa käsiteltiin Flipped Classroom -menetelmän tutkimusta peruskoulukontekstissa sekä 7 artikkelia, jossa käsiteltiin käsityön opettamista ja sen mahdollisia haasteita. Aineisto on analysoitu keskusteluttaen tieteenalojen artikkeleita keskenään ja etsien merkityksiä ja yhteyksiä, pyrkien samalla luomaan uutta ymmärrystä ja perusteluja menetelmää implementoivalle tutkimukselle. Flipped Classroom -menetelmän käyttäminen vaikutti tutkimusten mukaan positiivisesti muun muassa peruskouluikäisten oppimistuloksiin, ajattelun taitoihin, pystyvyyden kokemukseen ja motivaatioon sekä koko luokan ilmapiirin ja vuorovaikutuksen paranemiseen. Tutkimuksen johtopäätöksenä esitetään, että Flipped Classroom -menetelmän positiiviset vaikutukset voisivat ratkaista osan kokonaisen käsityön opettamisen ongelmista, joita ovat esimerkiksi oppilaiden heikot pohjatiedot, pieni tuntimäärä, vähäinen oppilaskohtainen ohjausaika ja heikko ainearvostus. Tutkimus antoi perusteita Flipped Classroom -menetelmän empiiriselle tutkimiselle kokonaisen käsityön opettamisessa, vaikka esiin nousi myös haasteita ja seikkoja, jotka eivät teorioiden valossa tue kokonaisen käsityön hallintaa tai ratkaisseet kokonaisen käsityön opettamisen ongelmia.
-
(2020)Tutkielman tarkoitus on lisätä ymmärrystä flow-tilan merkityksestä alle kouluikäisille lapsille. Tutkimuksessa eritellään flow-tilan merkitystä nykypäivän yhteiskunnassa eläville lapsille sekä flow-tilaan vaikuttavia tekijöitä. Teoriapohjana käytetään flow-tilaa, luovuutta ja kuvataidekasvatusta käsitteleviä julkaisuja. Csiszentmihalyi on luonut flow-tilan käsitteen. Hän määrittelee flow-tilan tarkoittavan sellaista mielentilaa, jossa tietoisuus on järjestyksessä ja tarkkaavaisuus on täysin suuntautunut tekemiseen. Aiemmat tutkimukset osoittavat, että luovuuden tukemisella ja flow-tilalla on paljon positiivisia vaikutuksia ihmisen elämänlaatuun ja toimintaan. Lisäksi aiemmissa tutkimuksissa ja teorioissa esitetään monia flow-tilan syntymiseen vaikuttavia tekijöitä ja tekijöitä, jotka vaikuttavat luovuuden kehittymiseen. Tutkimuskysymykset olivat: Miten varhaiskasvatuksen ja esiopetuksen kuvataidekasvatuksessa voidaan hyödyntää flow-tilaa? Millaiset tekijät vaikuttavat flow-tilan syntymiseen kuvallisessa ilmaisussa? Millainen merkitys flow-tilalla on lapsen kehitykselle, hyvinvoinnille ja luovuudelle? Tutkielman aineistonhankintamenetelmänä oli puolistrukturoitu teemahaastattelu. Haastattelin kolmea varhaiskasvatuksen opettajaa avoimilla haastattelukysymyksillä. Puolistrukturoidun haastattelun mukaisesti kysymykset olivat haastateltaville samat ja teemahaastattelun mukaisesti kysymykset oli jaettu teemoihin, joita olivat kuvataidekasvatus, flow-tilaan vaikuttavat tekijät, luovuuden kehitys sekä flow-tilan ja luovuuden merkitykset. Litteroin haastattelut ja sisällönanalyysin mukaisesti erittelin eri teemoja käsittelevät aiheet kategorioihin. Tulosten perusteella flow-tila vahvistaa lapsen itsetunnon ja rohkean ilmaisun kehittymistä. Lapsen kannustaminen itsensä ilmaisuun ja tämän työn arvostaminen nähtiin tärkeinä lapsen kehityksen ja hyvinvoinnin kannalta. Flow-tilan ajateltiin edistävän lisäksi empatian ja yhteistyötaitojen kehittymistä. Kuvallinen ilmaisu nähtiin väylänä ilmaista tunteita ja saavutetun flow-tilan rentouttavan. syntymiseen vaikuttavia tekijöitä olivat rajattu pieni tila, kehon vapaa liikkuminen, pieni ryhmäkoko, päiväkodin puitteet ja riittävä aika, sekä aikataulujen joustavuus. Lisäksi opettajan oman innostuneen asenteen katsottiin vaikuttavan suotuisasti flow-tilan syntymiseen lapsilla. Yksittäiset lapset nähtiin erilaisina flow-tilan saavuttamisen kannalta, joten myös erilaiset aktiviteetit nähtiin tärkeinä varhaiskasvatuksessa, jotta kaikilla lapsilla olisi mahdollisuus saavuttaa flow-tila. Nykyajan haasteiksi flow-tilan kannalta nimettiin riittävän ajan puute ja liian vähäiset mahdollisuudet luoda asioita itse.
-
Förälderns syn på lärarens fostrande roll i lågstadieskolan : En fenomenologisk intervjustudie (2022)Mål Syftet med denna intervjustudie är att ta reda på föräldrarnas syn på lärarens fostrande roll i lågstadieskolan för att kunna främja samarbetet mellan lärare och föräldrar inom elevernas fostran och väg till humana och etiskt ansvarsfulla samhällsmedlemmar. Samt samla in material för lärare och lärarutbildningen för att öka medvetenhet och en känsla av trygghet i arbetet inom fostran. Tidigare forskning visar att lärare är osäkra om sin fostrande roll (Grudemo, 2014, s.18, 20, 22) samt inte säkra på hur eller ens om på vilka sätt fostran i skolan skall ske (Colnerud, 1995, s.29). Föräldrar vill vara engagerade och informerade om deras barns utveckling både kunskapsmässigt och socialt men känner sig osäkra angående vad som förväntas av dem ur skolans synvinkel (Sernefalk, 2014, s.21). Begreppen fostra, fostran och uppfostran definieras och diskuteras kort.I intervjun diskuteras fostran i skolmiljön samt utifrån tre olika temaområden: moral och etik, uppförande och etikett samt sociala färdigheter med hjälp av olika scenarion som lärare rapporterat. Metoder Som datainsamlingsmetod har en forskningsintervju utförts, personen är en privatperson med barn i årskurs 1-6. Fenomenologisk analysmetod används för att analysera data. Som tillägg för den fenomenologiska analysmetoden har även kodning för olika centrala begrepp samt meningsbärande enheter använts för att sortera data. Resultat Föräldern upplevde att den huvudsakliga fostran och ansvaret över barnet hör till hemmet. Skolans fostran fungerar som en stödåtgärd för hemmets fostran och då föräldern inte ser och är på plats, är läraren den jämförbara vuxna. Föräldern hade tillit på lärarens professionella kunnande och bedömningsförmåga över vilka metoder kan användas i elevernas fostran. Föräldern önskar att vi skulle komma tillbaka till en mer kollektiv fostran samt anser hen att våra samhälleliga värden skall framföras i skolan och fostran skall genomsyra all verksamhet. Dessa resultat kan vara till nytta för lärare, både erfarna och nyblivna, i att få en inblick i hur en förälder tänker kring fostran och lärarens roll. All information som hjälper lärare att förstå sina elever bättre är hemåt!
-
(2022)Mål. Barns tidiga språkutveckling är starkt beroende av den sociala miljön runt omkring barnet. Under den tidiga barndomen sker en stor del av barnets exponering för språk i anknytningsrelationen med barnets förälder. Tidigare forskning visar att kvaliteten på anknytningsrelationen är kopplad till förälderns förmåga att agera sensitivt gentemot barnet. Sensitivitet har också kopplats ihop med barns allmänna utveckling. Syftet med denna avhandling är att undersöka vilken betydelse föräldrars sensitiva respons och beteende har för barns tidiga språkutveckling. Föräldrasensitivitet (eng. parental sensitivity) innebär förälderns förmåga att uppfatta barnets olika beteendesignaler, tolka dem korrekt och reagera på signalerna på ett lämpligt sätt. Metoder. Studien utfördes i form av en litteraturöversikt med en strävan att ge en inblick i tidigare forskning och befintlig kunskap inom området. Materialet i analysen bestod av sju vetenskapliga artiklar publicerade på engelska mellan åren 2011-2021. Artiklarna hittades genom databaserna Helka Finna, Web of Science och EBSCO med hjälp av utvalda sökord. De analyserade artiklarna undersökte specifikt hur mödrars sensitiva beteende påverkar barns språkförmågor. Resultat och slutsatser. Utifrån de analyserade artiklarna visade studiens resultat att det förelåg ett starkt samband mellan mödrars sensitivitet och barns tidiga språkutveckling. Studiens resultat lyfte även vikten av olika interventioner, för att kunna främja föräldrars sensitivitet och i sin tur främja barns språkutveckling. Då föräldrar innehar förmågan att agera sensitivt har de även möjligheten att anpassa deras beteende i enlighet med barns utvecklingsnivå och sporra barnet till vidare språkinlärning.
-
(2024)Mål. Syftet med denna avhandling är att undersöka om digitala läromedel är att föredra över tryckta läromedel genom att identifiera samt analysera eventuella fördelar och nackdelar med digitala läromedel. Avhandlingens tema är relevant då digitala läromedel har fått en allt större roll i undervisningen, vilket har lett till en pågående debatt i samhället. Dessutom har tidigare forskning varit tudelad kring effekterna av digitala läromedel. Bakgrunden till studien grundar sig på diskussion om läromedlens utveckling och deras användning i dagens undervisning. Därtill presenterar avhandlingen centrala begrepp samt diskuterar vad styrdokumenten säger om digitalisering och digitala läromedel. Metoder. Avhandlingen är genomförd som en beskrivande litteraturstudie med en narrativ metod. Studien omfattar tio vetenskapliga artiklar som har valts ut enligt avhandlingens syfte och förväntas bidra till att besvara studiens forskningsfråga. Dessa artiklar har valts ut genom avgränsning i publikationsår, publikationens språk samt sökord. Resultat och slutsater. Resultaten från studien visar på betydande fördelar med digitala läromedel när de används på ett korrekt och ändamålsenligt sätt. Samtidigt identifierades även begränsningar och utmaningar i deras användning. Vidare visar resultaten att flera elever fortfarande föredrar tryckta läromedel över digitala, vilket har en koppling med bristfällig kunskap i hur man ska använda de digitala läromedlen. Slutsatsen är därmed att digitala läromedel är att föredra om dessa utnyttjas på rätt sätt, med tanke på fördelar såsom interaktiva funktioner som möjliggör differentiering och anpassning till individuella lärandestilar.
-
(2018)The purpose of this study is to give answers to common preconceptions about preschool children’s use of digital technology. The main questions of this study are: 1. Do childhood and digital technology mix? 2. Does digital technology hinder the social and emotional development of children? 3. How can digital technology be used in playing and learning? The method of the study is a literature overview consisting of nine articles. The articles are compared to each other, to the ealy childhood teaching program and also to a few news stories. Method used in study is a narrative overview of the literaure. The majority of the studies compared have a positive attitude to preschool children’s use of digital technology. It is the responsibility of the teachers and other grown-ups to scaffold children to use digital technology in a useful, diverse and safe way. Digital play is a huge part of the lives of today’s children.
-
(2017)New curriculum (2014) emphasizes formative assessment, so it was one reason to pick that topic. Second reason was, I wanted to research if evaluation can motivate pupils to learn. The purpose of this study is bring data of formative assessment and feedback. The study aimed to clarify what is formative assessment and how it impacts to learning. In addition, study illustrated what is feedback and what kind of feedback promotes learning. I implemented a descriptive literature review. I decided to use scientific articles. Articles presented formative assessment in comprehensive school context. Material were mainly collected from EBSCO, including years 1998-2017. Study shows it is difficult to define formative assessment, because researchers used different definitions. Common features are that formative assessment is used during the teaching periods or single lessons. Aim of formative assessment is to produce information about pupil`s learning. Purpose of formative assessment is improve on learning. Formative assessment improve learning, only if its implementation is intended. Articles showed that feedback has a great effect to learning. Feedback is an instrument to transmit formative assessment information to pupil.
-
Förskolans roll i nybörjarundervisningen : klasslärares tankar kring förskolan och skolförberedelser (2017)The aim of this study is to get knowledge about what school teachers think about preschool education and what they think is important for children to manage when they start school. The study also brings up childrens play that seems to be missing in school but according to the preschool curriculum is important. The study is a qualitative interview study. Three school teachers where interviewed about their thoughts about preschool education. The results of this study indicates that the school teachers appreciates social skills and that is what preschool is about; children should learn to work in a major group, take care of his/her own things and manage to concentrate on school assignment. The study also claims that childrens play is something that teachers belongs to the break between the lessons. The teachers in this study seperates play and learning, but at the same time the school teachers find childrens play important for the children.
-
(2018)The purpose of this study is to get an insight into preschool children's thoughts on gender roles. The topic of gender roles is highly relevant in todays' society and an issue that has been brought into focus in early childhood education as well and my aim is to explore how the preschool children of today think about gender roles. Research in the field of early childhood education related to gender roles is being done more and more but it is still a relatively undiscovered field and very few studies have the children's perspective in focus. This study is made up of individual, qualitative interviews and I have interviewed 26 children in total in six separate interviews. Outside of the interviews I have collected material through the children choosing toys from a toy magazine. The interviews started with a discussion about the children's choices of toys and followed with a conversation about different issues regarding the topic of gender roles. One of the most central findings of the study is that children to a certain extent had noticed differences between boys and girls while regarding some other areas did not think there is any difference between the two genders at all. Furthermore it is interesting to notice that even though children pointed out certain differences between boys and girls they were in general very accepting of different types of genderbending and norm breaking tendencies.
Now showing items 571-590 of 3905