Browsing by Title
Now showing items 295-314 of 3825
-
(2023)Syftet med avhandlingen är att ta reda på hurdana högläsningsrutiner som förekommer på daghem i en mindre kommun i södra Finland. Det är också av intresse att se hurdana skillnader som framträder i högläsningsstunderna beroende på barnets ålder. Forskning visar att högläsning är en viktig del av verksamheten på daghem och för att barnen ska få ut så mycket som möjligt av en högläsningsstund är det viktigt att den är välplanerad och bra genomförd. För att öka barnens förståelse över det lästa är det också bra att man bearbetar det lästa på något sätt. Min forskning är kvalitativ och som metod använde jag mig av intervjuer. Jag gjorde sex kvalitativa intervjuer med sex lärare inom småbarnspedagogik var av två jobbar med 0–4 åringar, två med 3–5 åringar och två i förskola. Resultatet visar på att lärarna var medvetna om högläsningens positiva effekter och högläsning är någonting som skedde varje dag på daghemmen. Lärarna var eniga över att det största syftet med högläsningen var att stärka barnens språk. Det fanns små skillnader bland åldersgrupperna, till exempel i vilken sorts böcker de läste.
-
(2021)Mål. Målet med den här undersökningen är att ta reda på hur delaktighet betraktas i ett inlärnings syfte och hur pedagogerna ökar barns delaktighet inom småbarnspedagogiken samt ta reda på vad förutsättningarna är för att kunna skapa delaktighet inom småbarnspedagogiken. Avhandlingen kommer också att behandla frågor som gäller demokrati samt maktförhållanden mellan barn och vuxna och barnets möjligheter till att vara delaktiga och kunna påverka. Metoder. Studien bygger sig på en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ analysmetod. Forskningsmaterialet är samlat från Eriks databas. Den systematisk litteraturstudien förutsätter ett stort utbud på studier i hög kvalitet som behandlar delaktighet. Studien är en samling av tidigare forskningar som är anskaffad genom en systematisk sökprocess var efter det görs en kritisk analys och till slut diskuteras resultatet genom forskningsfrågorna. Resultat Resultatet visade att både verbal och non verbal kommunikation och kommunikativt stöd är viktigt för att stöda barns delaktighet. Resultaten visar även att det fortfarande finns stort kunskapsbehov om delaktighet och hur delaktighet kan tas i beaktan i praktiken. Resultaten visar även hur viktigt det är att läraren är lyhörd och respekterar barnets åsikter och idéer. Det visar sig även att delaktighet är en mycket viktig del till barns lärande och att delaktighet utvecklar flera olika kunskapsområden hos barnen. Dessutom visar resultatet att genom delaktighet så ökar barnets iver att lära sig.
-
(2018)The aim of this bachelor's thesis is to collect information from literature about the democratic school and the similarities that the finnish primary school curriculum has in common with it. Previous pedagogical philosophers such as John Dewey have laid the groundwork for democratic schools to be born. Democratic schools are still a relatively new and unknown form of schooling, to which this literature review aims to shed some light to. This literature review is based on an integrative method with some narrative aspects. In addition to scientific articles that have been collected from the HELKA library system of the University of Helsinki, this literature review has also been adding content from other literature on the topic, as well as websites of democratic schools. One of the most central features of democratic schools, which also seems to be quite unique to democratic schools, is that students have the freedom to choose what, how, when and with whom to study. Another interesting characteristic aspect to democratic schools is, that everyone in the school community is welcome to take part in common decisions, no matter what age. Even though the finnish primary school system and the democratic schools have quite different practices, the finnish primary school curriculum does share similarities with the democratic schools in terms of values and learning concept.
-
(2017)Raising children and the youth as active and responsible members and contributors of society has been named as one of the ancient functions of school. Previous researches have demonstrated how the Finnish youth has a low interest toward societal themes and influencing, while their theoretical knowledge is good. This finding has increased the need to discuss the societal function of the school. The purpose of this research is to introduce perspectives on democratic and citizenship education, derived from the research literature. In addition to knowledge-based objectives present in democratic and citizenship education, value- and skill-based objectives are also evaluated in this research. Moreover, this research will evaluate different ways in which the involvement of students and the democratic culture of schools can be supported, introduced by the literature used in this research. This research was conducted as a literary review. In most cases, the literature used in this research was narrowed down on the basis of having been published in the 2010s. In defining concepts and phenomena, I utilised international researches, but when studying the state of democratic education in the context of the Finnish primary schools, the meaning of domestic research became increasingly significant. Based on previous researches, it was found that the Finnish societal education emphasises informative contents, whereas the development of values is concerned with caution. One of the most prominent embodiments of democratic education in Finnish schools is the student council function, which is based on the model of representative democracy. In comparison, direct and participatory models of democracy are utilised in a lesser manner. The paucity of participatory teaching activity is explained by the lack of societal content in school curriculums and hour distribution, and by challenges relating to the space-time development of schools, as well as the nature of the relationship between the adult and child.
-
(2017)Texts are all around us. Without being able to read (or write, for that matter) you cannot manage in today's society. Especially boys' poor reading motivation and abilities have been important issues along with recent PISA surveys. With the new Finnish curriculum, reading and literacy are given more space in teaching. The purpose of this paper is to investigate whether putting effort on reading in schools can help students and especially boys become better readers. Earlier research has shown that by teaching students reading strategies, through book discussions and by supporting students in their multilingualism, motivation can increase. Through a narrow ethnographic study six boys in grade nine have participated to find out if they feel that support and book conversations have helped them in their Swedish. The results of this study suggest that book conversations in smaller groups are great help, but measures would be good to introduce as early as possible to achieve maximum benefit. All boys experienced themselves benefitting from the support measures.
-
(2020)Mål. Syftet med avhandlingen är att analysera på vilket sätt den fysiska arbetsmiljön påverkar anställdas prestation och arbetstillfredsställelse, samt hur man i framtiden skall kunna skapa kontorsmiljöer som gynnar prestationer och där arbetarna mår bra. Tanken bakom avhandlingen är att upplysa organisationer om hur viktig arbetsmiljön är för de anställda, eftersom många or-ganisationer idag implementerar nya kontorskoncept utan att se konsekvenserna av dem. Studi-ens bakgrund baserar sig på en diskussion kring de centrala begrepp som idag formar den fy-siska arbetsmiljön, så som hållbart arbetsliv, digitalisering, kontorsdesign och en lyckad föränd-ringsprocess. Dessutom presenteras Vischers (2003) miljökomfortmodell som en förklaring till sambandet mellan den fysiska arbetsmiljön och psykosociala faktorer. Metoder. Avhandlingen är uppbyggd som en beskrivande litteraturstudie, med en integrerad infallsvinkel för att beskriva ämnet i ett flertal perspektiv. I studien har använts 13 stycken vetenskapliga artiklar som valts ut med hjälp av specifika sökord. Resultat och slutsatser. Resultaten visade på att olika kontorsdesigns har olika inverkan på både prestation och arbetstillfredsställelse. Resultaten visade också på att skillnaderna är organisationsspecifika och att dessa går att påverka genom anpassning och fungerande förändringshantering. Slutsatsen är att handledning och inkludering av de anställda i framtiden kommer bli avgörande för en organisations framgång och hållbarhet. Fokus kommer med andra ord först behöva läggas på individnivå, det vill säga på de anställda och deras premisser och därefter på de fysiska aspekterna i arbetsmiljön.
-
(2022)Mål. Elever är en stor del av sin dag i skolan i ett fysiskt klassrum. Klassrummet är ett av de väsentligaste ställen där lärande sker. Dock är det finländska skolbeståndet gammalt och motsvarar inte dagens behov. Den fysiska miljön sätter ramar för hur lärandet kan ordnas och utföras. Fysiska lärmiljöns betydelse i undervisning samt i lärprocessen beaktas väldigt lite. Klassrummet som en lärmiljö påverkas av flera fysiska faktorer. Syftet för denna forskning är att klargöra olika fysiska faktorer i klassrummet samt på vilket sätt de påverkar elevernas lärande i skolan. Forskningen besvarar forskningsfrågorna: • På vilket sätt påverkar ljudförhållanden, ljusförhållanden, temperaturförhållanden, luftkvaliteten, färgval och möbleringen på lärandet? • På vilket sätt kan man utforma en bra fysisk klassrumsmiljö? Metoder. Forskningen har utförts som en kvalitativ litteraturstudie. Databasen Google Scholar användes för att hitta relevant material. Materialet som valts för studien svarar på forskningsfrågorna. En kvalitetsgranskning utfördes på materialet för att försäkra tillförlitligheten. En innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat och slutsatser. Ljudförhållanden, ljusförhållanden, temperaturförhållanden, luftkvaliteten, färgval och möbleringen har en påverkan på lärandet. Koncentrationsförmågan, uppmärksamheten, språkfärdigheter, humöret, prestationsförmågan och motivationen påverkas direkt av dålig inomhusmiljö. Elever utsätts även för hälsorisker som indirekt påverkar ele-vers lärande då de blir frånvarande från skolan. Elever gynnas av öppna, flexibla och mångsidiga klassrum där möbler och väggar går att flytta på för att skapa olika avgränsade områden. I ett bra fysiskt klassrum ska tak, väggar, fönster och golv vara väl isolerade för att minska ljudöverföring, temperaturförändringar och avgasers intag till inomhusluften. För att försäkra bra luftkvalitet ska ventilationen vara tillräcklig. Elevers individuella behov ska beaktas i utformandet av en bra fysisk klassrumsmiljö.
-
(2022)Goal. Previous studies show that dog assisted pedagogy may have positive consequences on pupil behavior and learning. There are relatively few studies on dog assisted pedagogy in Finnish schools. The aim of this study is to attain a deeper understanding of dog assisted activities in Finnish schools and to investigate how a dog as a pedagogical resource affects pupil behavior, socio-emotional development and learning at school from a teacher perspective. Methods. The study is qualitative in nature and the empirical material is based on three semi-structured interviews with four qualified teachers who apply dog assisted pedagogy in their classroom. Two of the informants are special education teachers teaching small groups, one informant is a special education classroom teacher teaching a small class and one informant is a classroom teacher teaching a normal class, however, including children with special needs. The data was analyzed with thematic analysis. Results and conclusions. The study shows that the teacher participants believe dog assisted pedagogy is an excellent method that should be entitled for all educational institutions on pedagogical grounds. Above all, children with special needs, who perceive schoolwork as particularly demanding, seem to benefit from dog assisted activities, according to the informants. The presence of a dog in the classroom may have positive effects on pupil behavior and the executive functions. The study reveals that the presence of a dog improves especially a pupil’s stress management and self-regulation skills and contributes to a calmer atmosphere in the classroom. Further, the study shows that a dog’s participation in school activities may increase pupil motivation concerning school tasks and accordingly enhance pupil self-efficacy. Additionally, the informants feel that the dog increased social interaction and communication between teacher and pupil but also between pupils. The informants do not recognize a direct connection between the presence of a dog and socio-emotional development and learning. However, they identify several indirect correlations between these factors.
-
(2024)Mål. Denna avhandling undersöker hur konstbaserad undervisning påverkar STEAM-utbildningen (Science, Technology, Engeneering, Arts & Mathematics), med syfte att undersöka och belysa den konstbaserade undervisningens roll i att främja lärprocessen och det tvärvetenskapliga tänkandet i alla åldersgrupper och världen över för att lyfta fram dess viktiga bidrag till STEAM-utbildningen. Tidigare forskning har visat att mer integration av konstbaserad undervisning kan förbättra lärprocessen på en kognitiv och affektiv nivå. Tidigare forskning visar att använda sig mer av konstbaserad undervisning ökar elevernas engageman och elevernas förståelse för komplexa vetenskapliga begrepp. Metoder. Avhandlingen använder en narrativ litteraturöversikt som metod för att samla in och analysera befintlig forskning om konstbaserad undervisning. Datamaterialet består av åtta forskningsartiklar som valts ut för att täcka olika aspekter av ämnet. I artiklarna behandlas konstbaserad undervising, utifrån olika utbildningsnivåer; från småbarnspedagogik till vuxenpedagogik. Artiklarna är både nationella och internationella, vilket bidrar till en rätt så heltäckande översikt av ämnet. Materialet analyseras för att identifiera gemensamma teman inom ramen för konstbaserad undervisning som bidrar till att främja lärprocessen och det tvärvetenskapliga tänkandet. Resultat och slutsatser. Resultatet av analysen visar att konstbaserad undervisning har positiva effekter på elevers lärprocess och på elevers tvärvetenskapliga tänkande. Då det gäller lärprocessen förbättrar konstbaserad undervisning elevernas kreativitet, kritiska tänkande och problemlösningsförmåga. Då det gäller det tvärvetenskapliga tänkandet så främjar konstbaserad undervisning engageman, tillämpning och integrering av kunskap från olika discipliner. Resultaten går in i varandra och vissa av dem främjar både elevers lärprocess och elevers tvärvetenskapliga tänkandet.
-
(2017)Inklusion innebär på en skola för alla. En skola där alla välkomnas, oberoende handikapp, inlärnings- eller beteendesvårigheter, kön eller etnicitet. Grundidén är att specialpedagogi-ken inte mera segregeras utan tas in i den allmänna undervisningen. Undervisningen strä-var till att anpassas till individen, inte bara till majoriteten. Alla ska ges möjligheten till en god inlärning. Syftet med den här studien är att utreda hur Helsingforslärare ser på inklusion, hur de anser att den nya läroplanen behandlar inklusion, hur den implementeras i skolorna. I denna feno-menologisk-hermeneutiska studie har svaren på forskningsfrågorna besvarats genom semi-strukturerade intervjuer med fem Helsingfors lärare. Analysen är en innehållsanalys. Teoridelen koncentrerar sig på vad inklusion innebär i skolvärlden. Vidare presenteras pe-dagogens roll i inklusionen. Även läroplanen, som styrdokument analyseras ur inklusionens synvinkel. Resultaten visar att även om de fem lärare som deltog i denna studie är mycket positivt in-ställda till inkluderingen av barn med special behov i den allmänna undervisningen, anser de att resursbristerna har en tydlig negativ inverkan. Den största bristen, enligt lärarna, är att det inte finns tillräckligt med vuxna att stöda inkluderingen av samtliga barn.
-
(2020)Syftet med denna kandidatavhandling är att ta reda på vad socioemotionell kompetens är och vad denna kompetens har för betydelse för skolframgången hos elever i grundskolan. Arbetets teoretiska bakgrund är pedagogisk. Som blivande klasslärare är jag intresserad av hur den socioemotionella kompetensen kan påverka en persons studiemotivation och enligt läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014) ska sen socioemotionella kompetensen vara en del av skolans pedagogik. Den socioemotionella kompetensen har varit synlig i pedagogisk forskning och i media under de senaste åren. Därav är ämnet aktuellt och relevant att lyfta fram. Tidigare forskning har visat att den socioemotionella kompetensen stöder ett friskt självförtroende, ger en ökad empatiförmåga, förbättrar koncentrationsförmågan samt underlättar att skapa goda relationer. Tidigare forskning har även funnit samband mellan inlärningssvårigheter och socioemotionella svårigheter. Kandidatavhandlingen är en beskrivande litteraturöversikt som baserar sig på tidigare forskning. Resultatet baserar sig på 13 källor. Materialet som använts är främst pedagogisk facklitteratur och pedagogisk forskning. Avhandlingen visar att sociemotionella kunskaper har på olika plan en påverkan på det psykiska och fysiska välmåendet. Både den psykiska- och den fysiska hälsan har en koppling till inlärning och skolframgång. Känslorna har en stor roll i de sociala situationerna som elever stöter på i skolvärlden, vilket innebär att känslorna både syns och känns under lektionerna. Känslor påverkar studiemotivationen och inlärningen och därför är det viktigt att stöda den socioemotionella kompetensen för att hjälpa eleverna att kontrollera och styra sina känslor, för att bibehålla en god studiemotivation och en god framtidsvision. För att läraren på ett professionellt vis kan stöda eleverna på det socieoemotionella planet är det viktigt att läraren själv har en god socioemotionell kompetens. Avhandlingen presenterar även hur program som stöder de sociala- och emotionella kompetenserna har hjälpt eleverna att förbättra sina skolresultat
-
(2017)According to statistics, girls generally outperform boys in school. This performance gap is especially distinct in the Western world. Boys’ longtime underperformance is a concern for society, and the gender differences regarding reading ability in particular, have recently widened further. Which factors actually lie behind boys’ underperformance in school? The purpose of this bachelor’s thesis is to examine which factors previous studies have identified as the reasons to why boys underperform in school. A special focus is on why boys today are unmotivated in the school environment. The study method used in this thesis is literature study. The results suggest that biological, individual and social differences may impact performance in school. The masculine ideal forms a considerable amount of the selected research material. The results also indicate gender differences regarding motivation, maturation and interest. Much of boys’ interest appear to be directed toward video games.
-
(2021)Tämän kirjallisuuskatsauksen tavoitteena on syventyä design – etnografiaan ja sen käyttöön kasvatustieteellisellä kentällä, tarkemmin oppimisen ja koulun kontekstissa. Tutkimuksen tuloksena saadaan mahdollisimman monipuolinen kuvaus design – etnografiasta, sen käyttökohteista sekä mahdollisista hyödyistä ja haasteista oppimisen ja koulun kontekstin tutkimuksissa. Kandidaatin tutkielma toteutettiin kuvailevana kirjallisuuskatsauksena, joka mahdollistaa monipuolisen, laaja-alaisen sekä ajankohtaisen katsauksen design – etnografian käytöstä tällä hetkellä. Kuvailevaan kirjallisuuskatsaukseen valittiin pääosin kansainvälisiä tutkimuksia ja artikkeleita. Tutkimus osoitti, että design – etnografiaa on käytetty koulun ja oppimisen kontekstissa jonkin verran, mutta sen käyttö on soveltunut aikaisempien artikkeleiden ja tutkimuksien perusteella melko kapealle sektorille. Design – etnografista menetelmää on sovellettu erityisesti oppimisympäristöjen kehittämisen apuna sekä erilaisten kontekstien kulttuurien tutkimuksissa. Tutkimuksissa nostettiin esille erilaisia hyötyjä sekä heikkouksia design – etnografisen menetelmän käytössä kasvatustieteellisessä tutkimuksessa. Hyötynä koettiin erityisesti monipuoliset työkalut, joilla voidaan syventyä hyvin monipuolisesti erilaisiin tilanteisiin. Heikkoutena koettiin erityisesti design – etnografian monipuolisuuden tuomat haasteet, koska tutkimustavan käyttöönotto ja soveltaminen voi olla melko monimutkaista.
-
(2017)In this research I have introduced the theory of design-pedagogy and its suitability to be used as a teaching method. The aim of this research was to highlight the primary school teachers’ thoughts about design-pedagogy as a teaching method in primary school. The interest of this study lays specifically in the teachers own experience in design-pedagogy and how they understand their own role as a teacher when using this method. I also brought up some points that are in favour of design-pedagogy as a teaching method in primary school from the new curriculum that was published in the Autumn of 2016. My research material consisted of semi-structured the interviews from two teachers. The interviews were analysed using thematic approach of content analysis method. Both of the teachers had used design-pedagogy as a method in their classrooms multiple times. The teachers were also acquainted with the theory of the method. The material was collected in May 2016. I classified the material in three different categories. The categories were based on the research questions. Both teachers interviewed saw design-pedagogy as a positive and versatile teaching method. The teachers highlighted that the strength of the method lays specifically in the way it lets the students collaborate and get involved. The teachers described and experienced their own role in design-method diversely with multiple terms of classification. All together the teachers saw design-pedagogy as a way to develop students’ own self-determination and transversal competence. These are points that are brought several times in the new curriculum for Autumn 2016.
-
(2016)The aim of this study was to find out what kind of methods teachers use with children in age three to five that have attention difficulties. This study is qualitative, and to answer my research questions I have interviewed three pedagogues. The interviews where based on my three research questions which read: what characterizes a child with attention difficulties, what kind of methods are used with these children and how does teachers relate to children with attention difficulties. The most central results in this study was which methods teacher prefer to use with children with attention difficulties. Teachers use many kinds of methods with children who has attention difficulties depending on the situation and the child. One thing pedagogues must remember is that every child is unique and have their own difficulties, which means that pedagogues have to see the child’s individual needs and find the right methods for every child individually. The most important methods that came up in this study was to divide the child group in smaller groups and remember to give clear instructions so everyone understands the tasks. It was also common to use different means for example the clock or an hourglass to make it clear for the child how long the child will work with a task. Another thing that came up in the study was that it is very common these days for a child to have attention difficulties and there is almost one child in each group with some kind of attention difficulties. It also emerged that pedagogues can see signs of attention difficulties in a child already at the age of three. Because of that it is important that the teachers that are working with children at the age of three to five, are aware of how common attention difficulties are and know how to give the best support for each child.
-
(2017)The aim of this study is to gain insight into how preschool teachers in the field think about the physical activity in preschool; how they plan physical activity, the opportunities and challenges they face in making the child involved and how they organize physical activity from a child's perspective. The study highlights what preschool teachers value in the planning stages and during the actual moment of physical activity. The research questions for this study are "What does the preschool teacher highlight in the planning of physical activity and during the moment of physical education?” and " What opportunities and challenges are there for the preschool teacher to make the child involved in the moment of physical activity? The theoretical part deals with how physical activity looks like at the preschools’, what the child's perspective and participation means, and how the preschool teachers and the preschools approach to physical activity affect the physical education. The research was carried out by using a qualitative research method and the data collection was done by interviewing three preschool teachers. The interviews were recorded, transcribed and analyzed. The results suggest that teachers attach importance to versatility, variety, effectiveness and joy of movement in the planning phase of the physical education. The physical education class structure has to be the same, a clear introduction, a main part and a conclusion. During the physical education, teachers’ value that all children are active, try out new things, get challenged and deal with different equipment. The original plan doesn’t need to hold and the preschool teacher must be flexible, be able to read into the group of children and be also manage to take the child's perspective. In order to make the child involved it is necessary to listen to the children's wishes. The concepts of the child’s perspective and the child’s participation are familiar to the preschool teachers, but there are variations in how they are perceived. The challenge is how to take the child's perspective and how to make the child involved and thus needs to be emphasized in the policy documents, staff meetings and training courses.
-
(2024)Aiemmat tutkimukset ovat nostaneet esille huolen lukutaidon heikentymisestä niin maailmanlaajuisesti mutta myös meillä suomessa. Myös varhaiskasvatuksessa erilaiset kielenkehityksen häiriöt ovat lisääntyneet ja niitä on alettu tunnistamaan ja ymmärtämään paremmin. Tutkimukseni tavoitteena oli tutkia dialogisen lukemisen myönteisiä vaikutuksia sekä miten vuorovaikutuksellista lukemista tulisi toteuttaa varhaiskasvatuksessa sekä kotona. Lisäksi digitaalisten laitteiden käytön lisääntyessä myös varhaiskasvatuksessa, tulisi niiden mahdollisuuksia myös dialogisen lukemisen välineenä vahvistaa. Aikaisemmista tutkimuksista nousi esille vahvan vuorovaikutuksen merkitys, jota varhaiskasvatuksen ammattilaisen tai huoltajan on helppoa toteuttaa dialogisen lukemisen interventiota käyttäen. Lisäksi tutkimukset todistavat, että digitaalisten laitteiden ja ohjelmien käyttö dialogisen lukemisen välineenä mahdollistavat monipuolisen tavan kirjallisuuteen tutustumiselle ja ne innostavat myös niitä lapsia lukemaan, joille lukeminen muuten ei ole mieleistä. Tämä kandidaatintutkielma toteutettiin kuvailevana kirjallisuuskatsauksena. Lopullinen tutkimusaineisto koostui yhdeksästä kansainvälisestä artikkelista, jotka ovat vuosina 2018–2024 ilmestyneistä. Aineiston analysoin teoriaohjaavan sisällönanalyysin keinoin ja tutkielmani sisältää myös taulukon aineistosta. Tutkimusaineiston analysoinnilla lähdin etsimään vastausta kahteen tutkimuskysymykseen, jotka koskivat dialogista lukemista perinteisen- ja digitaalisenkirjan kontekstissa. Tutkimukseni nosti esille dialogisen lukemisen merkityksen ja sen mahdollisuuksia lapsen kielenkehityksen tukemisen välineenä. Kielen- ja kognitiivisen kehityksen lisäksi dialogisella lukemisella voidaan vahvistaa myös tunne- sekä sosiaalisia taitoja. Tutkielmani tulokset vahvistavat sen, että vuorovaikutuksellinen lukeminen eli dialoginen lukeminen tarjoaa tehokkaan tavan lasten kielellisten ja kognitiivisten taitojen tukemiseen. Tutkimustuloksista tärkeiksi nousivat vahvan vuorovaikutuksen merkitys lukemisen aikana, lukuintoa tukeva lukuympäristö niin kotona kuin varhaiskasvatuksessa sekä mallioppiminen. Tärkeää on myös niin sanottu hybridimallinen lukeminen. Tutkimukseni vahvisti monipuolisen lasten osallisuuden ja pedagogisen toiminnan suunnittelun merkitystä lukemisinterventioita käytettäessä. Myös dialogista lukemista tulee suunnitella, kehittää ja arvioida. Lisäksi toteutuakseen digitaalinen dialoginen lukeminen vaatisi varhaiskasvatuksen opettajille aikaa tutustua niin digitaaliseen kirjallisuuteen, kuin niiden lukemiseen käytettäviin laitteisiin.
-
(2024)Viestintä- ja vuorovaikutustaidot sekä digitaalisten ympäristöjen hallinta nähdään vuosituhannen tärkeimpinä työelämätaitoina. Yhteiskunnan digitaalinen murros on siirtänyt työelämän vuorovaikutuksen digitaalisiin työympäristöihin, joissa myös yksilöiden työssä oppiminen tapahtuu. Tutkimukseni tavoitteena on lisätä ymmärrystä digitaalisen murroksen merkityksestä työssä oppimisen vuorovaikutuksellisiin ulottuvuuksiin. Aikaisemmat tutkimukset ovat osoittaneet, että työssä oppiminen on laajasti epämuodollista ja kollektiivisesti tapahtuvaa, minkä vuoksi päätin lähestyä ilmiötä dialogisen oppimisen näkökulmasta. Buberin ja Bohmin dialogisuutta koskevien teorioiden valossa dialogisessa oppimisessa painottuvat vuorovaikutuksen ainutlaatuisuus, avoimuus ja tasavertaisuus, omien käsitysten kriittinen arviointi sekä lopulta uusien oivallusten syntyminen. Tutkimusongelmakseni muodostui aiheiden ajankohtaisuuden sekä teoreettisen viitekehyksen perusteella tarkastella, millaisia merkityksiä hybridi-mallisessa työssä työskentelevät antavat dialogisen oppimisen piirteille suhteessa työssä tapahtuvaan vuorovaikutukseen ja oppimiseen. Aineistonkeruumenetelmäksi valitsin dialogisen teemahaastattelun, jossa haastateltavien kokemuksista keskusteltiin avoimesti ja dialogisesti. Haastattelutilanne mahdollisti myös haastateltavan ja haastattelijan välillä syntyvät uudet näkökulmat ja merkitykset. Haastattelin tutkimukseen kahta hybridissä tietotyössä työskentelevää työntekijää tavoitteenani avata ikkuna haastateltavien kokemusmaailmaan ja ajatuksiin hybridityön vuorovaikutuksesta. Analysoin aineiston sisällönanalyysin avulla. Tutkimuksen tuloksissa läsnäololle annettiin erilaisia merkityksiä suhteessa dialogisen vuorovaikutuksen ja oppimisen toteutumiseen. Läsnäolo koettiin merkittäväksi tekijäksi etenkin vuorovaikutuksen vastavuoroisuuden, tasavertaisuuden ja ainutlaatuisten hetkien rakentumisessa. Tulosten valossa läsnäolo koetaan siis merkittävänä tekijänä kokonaisvaltaisen vuorovaikutuksen toteutumisen kannalta hybridityössä. Tutkimus sijoittuu digitaalisen vuorovaikutuksen tutkimuskentälle ja herättelee pohtimaan, miten hybridityössä voitaisiin ottaa huomioon digitaalisten alustojen rajoitukset sekä vuorovaikutuksen kokonaisvaltaisempi toteutuminen.
-
(2024)Tämän tutkimuksen tavoitteena oli kuvata ja analysoida dialogisen lukemisen tutkimuksessa käytettyjä tutkimusmenetelmiä sekä nostaa esiin toimivia käytänteitä varhaiskasvatuksen ammattilaisten toiminnalle lapsen vuorovaikutuksen ja osallisuuden tukemiseksi dialogisilla lukuhetkillä. Tutkimustehtävänä on tutustua dialogisesta lukemisesta tehtyyn aiempaan tutkimukseen ja nostaa sieltä keskeiset teemat tutkimukseen. Aiemmat tutkimukset ovat osoittaneet, että dialogisen lukemisen avulla voidaan kartuttaa lapsen sanavarastoa sekä kehittää lapsen tarinan ymmärtämisen ja kuullun ymmärtämisen taitoja. Näihin tuloksiin päätymiseen vaadittiin dialogiseen lukemiseen kuuluvaa lapsen vuorovaikutusta ja osallisuutta tukevaa toimintaa. Monet dialogisen lukemisen tutkimukset ovat keskittyneet vanhemman ja lapsen välillä tehtyyn tutkimukseen. Tällä tutkimuksella olen halunnut entistä enemmän tuoda esille varhaiskasvatuksessa tehtävää dialogisen lukemisen tutkimusta. Tutkimus oli laadullinen eli kvalitatiivinen ja toteutettiin kuvailevana kirjallisuuskatsauksena. Kuvaileva kirjallisuuskatsaus on yleiskatsaus ilman tarkkoja sääntöjä ja se antaa kuvattavasta ilmiöstä laajan kuvan. Aineiston analysointimenetelmänä käytettiin teemoittelua. Tutkimukseen valikoitui neljä tutkimusta/artikkelia, joista kolme oli englanninkielisiä ja yksi suomenkielinen ja ne sijoittuivat varhaiskasvatuksen kentälle. Tutkimuksessa saatiin selville, että yleisimpiä tutkimusmenetelmiä dialogisissa tutkimuksissa olivat interventiot, videointi ja havainnointi. Suurin osa tutkimuksista ei perustunut vain yhden menetelmän käyttöön, mikä mahdollisti laajan ja luotettavan materiaalin kertymisen varhaiskasvatuksen kentältä sekä eri menetelmien tuottamien tulosten vertailun. Henkilökunnan sensitiivisyys, avointen kysymysten esittäminen ja koulutukseen osallistuminen osana menetelmän käyttöönottoa nähtiin tärkeänä toimintana lasten vuorovaikutuksen ja osallisuuden mahdollistamisessa dialogisissa lukuhetkissä. Johtopäätöksenä voidaan todeta, että pitkäaikainen kollegiaalinen tuki on tärkeää uusien opetuskäytäntöjen integroimisessa lapsiryhmän pedagogiikkaan ja näkökulman siirtäminen lapsen toiminnan arvioinnista ammattilaisten oman toiminnan arviointiin ja sen kehittämiseen on olennaista myös dialogisen lukemisen menetelmässä.
-
(2019)Objects. The aim in the thesis is to find out and illustrate what kind of methods does a dialogical teacher exercise in a teaching situation. The thesis considers dialogic teaching in general and focuses more closely on the dialogical methods that a teacher uses. The research question is: What kind of methods does a dialogical teacher use in a teaching situation? The thesis gathers the methods that a dialogical teacher uses in a form that is easy to interpret and where people who are interested in dialogic teaching can get an extensive idea of the subject. The thesis creates a grouping of the methods used by a dialogical teacher that can be used to observe dialogue in teachers’ actions. Methods. The thesis is a descriptive literatute review. The material used was earlier studies about dialogic teaching from which I chose the ones that described the methods of a dialogical teacher. The studies used as data were mostly written in English. Studies that only considered dialogic teaching but didn’t describe the teacher’s actions were left out of the material. Also textbooks were left out of the material because it is hard to find the original writer. I tried to find material in various databases. I mainly used Google Scholar and Helka Finna as my databases. I searched for material with different word combinations in Finnish and in English. Results and Conclusions. In defining a dialogical teacher, it wasn’t important to follow a certain grammar instead more important was the overall dialogic stance towards teaching. The methods that a dialogical teacher uses found from the material can be sorted into five groups: attitudes, thinking, feelings, principles and values. In addition to this the methods that be divided into verbal methods and non-verbal methods. This grouping can be used to observe teachers’ actions in a teaching situation. The results of the research show that defining a dialogical teacher focuses on the methods that a teacher uses and not on the teacher’s persona or his/her permanent qualities.
Now showing items 295-314 of 3825