Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Title

Sort by: Order: Results:

  • Virto, Ella (2020)
    The aim of this survey was to view Finnair’s cabin crew uniform in particular. The research questions we’re: how does the cabin crew see their uniform as a part of their occupational identity, what is the meaning of the uniform for it’s user and is the cabin crew pleased with the current uniform? The data was collected through an interview electric questionnaire in November 2020. 14 cabin crew members answered. Statistical methods such as fenomenology and qualitative content analysis were used to analyze the data. The results of this surveys showed that the uniform has a significant role in the participants’ occupational identity. It highlights fellowship between crew members and responsibility and safety during flights. Identification of crew members between each other and customers was also important. The uniform has a lot of sentimental value and that the members did not want to give up using it. The cabin crew were mainly satisfied with the uniform abd it was conside-red to reflect well Finnair’s values. There were also many improvement requests for Finnair’s next cabin crew uniform whose design planning will be started during next years.
  • Ruusuvaara, Ronja (2024)
    I dagens samhälle i Finland är det allt vanligare att barn har en annan språklig bakgrund än finska eller svenska. Det är viktigt att stödja barnens språkutveckling från tidig ålder, oavsett om de kommer från enspråkiga eller flerspråkiga familjer. Språkutvecklingen börjar redan före födseln och bör stödjas i småbarnspedagogisk verksamhet för att främja både språklig och kulturell identitet. Det är också viktigt att daghemsmiljön är trygg och välkomnande för att ge barn från olika språkliga bakgrunder en positiv grund för integration i samhället. Barnets språkutveckling beskrivs som en naturlig del av deras allmänna utveckling, och pedagoger bör vara medvetna om att barn i samma ålder kan vara i olika skeden av sin språkutveckling. För att stödja detta bör pedagogerna använda en mångfald av språkliga modeller och ge barnen möjlighet att kommunicera och uttrycka sig på olika sätt. Småbarnspedagogikens roll i barnets språkutveckling är avgörande, och verksamheten bör främja en inkluderande lärmiljö som stöder barnens individuella behov och språkliga identitet. Pedagoger bör använda stödmetoder som tydliggörande pedagogik och visuellt stöd för att skapa en förutsägbar och stimulerande miljö som främjar barns delaktighet och självständighet i lärandet. Eftersom syftet med studien är att ta reda på hur lärare inom småbarnspedagogik kan stödja flerspråkiga barns språkutveckling så blev ansatsen kvalitativ. Jag intervjuade tre personer som har jobbat eller fortfarande jobbar med att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes på distans, jag bandade in intervjuerna med min telefon och sedan transkriberade dem. Som analysmetod använde jag innehållsanalys. Resultaten visar att flerspråkiga barns språkutveckling och hur pedagoger kan arbeta för att stödja det, är ett aktuellt tema. Även om det finns utmaningar med detta, så finns det massor med material och stödmetoder tillgängliga för pedagoger att använda. Även om resultaten visar att pedagogerna har ett positivt synsätt till att arbeta med flerspråkiga barn, krävs det dock mycket eget initiativ, nyfikenhet och öppenhet.
  • Pohjola, Ann-Mari (2021)
    Mål. Målet med avhandlingen är att bidra med kunskap och en ökad förståelse om flerspråkighet som resurs. Vi lever i en global värld där flerspråkighet är en del av vår vardag. Genom att bidra till att öka medvetenheten om språk har lärare en möjlighet att arbeta på ett språkstärkande sätt som stöder alla elevers lärande. Metoder. Studien utfördes som en deskriptiv narrativ litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Informationssökningen gjordes på flera digitala databaser. Den teoretiska bakgrunden utgjordes av läroplansgrunderna 2014 och av internationella studier inom flerspråkighet som resurs. Artiklarna som granskades valdes ur ett finländskt perspektiv och jämfördes med varandra och mot den teoretiska bakgrunden. Resultat och slutsatser. Resultaten visar att vi lever i ett flerspråkigt samhälle och en flerspråkig norm utgör det normala i ett samhälle. Om vi ser på flerspråkighet som en resurs och arbetar språkinriktat över ämnesgränser, så har vi en möjlighet att stärka elevers flerspråkiga identitet och självkänsla och att stöda alla elevers språk- och ämneskunskaper, oberoende av språklig bakgrund. Att arbeta för ett språk betyder inte att man arbetar emot ett annat, utan språk stärker varandra. Språklig medvetenhet hjälper oss att ta till vara på elevers flerspråkiga resurser
  • Kangasmäki, Tiia (2022)
    Käsityö-oppiaineen muutokset kansallisessa opetussuunnitelmassa ovat asettaneet oppiainetta opettavat opettajat hankaluuksiin tavoitteiden saavuttamisen näkökulmasta, oppilaat suoriutuvat käsityön opinnoistaan heikoilla tiedoilla ja taidoilla, ja koko oppiaineen arvo vaikuttaa laskeneen. Tämän tutkimuksen tavoitteena on kartoittaa viimeisen vuosikymmenen nosteessa olleen Flipped Classroom -opetusmenetelmän vaikutuksia peruskouluikäisten oppimiseen ja opettamiseen sekä etsiä niiden pohjalta ratkaisevia yhteyksiä kokonaisen käsityöprosessin hallintaan ja käsityön opettamisessa havaittuihin ongelmiin. Tutkimus on integroiva kirjallisuuskatsaus, jonka aineisto kerättiin tietokannoista vapaalla sanahaulla ja jo valittujen lähteiden lähdeluettelojen perusteella. Mukaan tutkimukseen rajautui 8 artikkelia, jossa käsiteltiin Flipped Classroom -menetelmän tutkimusta peruskoulukontekstissa sekä 7 artikkelia, jossa käsiteltiin käsityön opettamista ja sen mahdollisia haasteita. Aineisto on analysoitu keskusteluttaen tieteenalojen artikkeleita keskenään ja etsien merkityksiä ja yhteyksiä, pyrkien samalla luomaan uutta ymmärrystä ja perusteluja menetelmää implementoivalle tutkimukselle. Flipped Classroom -menetelmän käyttäminen vaikutti tutkimusten mukaan positiivisesti muun muassa peruskouluikäisten oppimistuloksiin, ajattelun taitoihin, pystyvyyden kokemukseen ja motivaatioon sekä koko luokan ilmapiirin ja vuorovaikutuksen paranemiseen. Tutkimuksen johtopäätöksenä esitetään, että Flipped Classroom -menetelmän positiiviset vaikutukset voisivat ratkaista osan kokonaisen käsityön opettamisen ongelmista, joita ovat esimerkiksi oppilaiden heikot pohjatiedot, pieni tuntimäärä, vähäinen oppilaskohtainen ohjausaika ja heikko ainearvostus. Tutkimus antoi perusteita Flipped Classroom -menetelmän empiiriselle tutkimiselle kokonaisen käsityön opettamisessa, vaikka esiin nousi myös haasteita ja seikkoja, jotka eivät teorioiden valossa tue kokonaisen käsityön hallintaa tai ratkaisseet kokonaisen käsityön opettamisen ongelmia.
  • Karttunen, Roosa (2020)
    Tutkielman tarkoitus on lisätä ymmärrystä flow-tilan merkityksestä alle kouluikäisille lapsille. Tutkimuksessa eritellään flow-tilan merkitystä nykypäivän yhteiskunnassa eläville lapsille sekä flow-tilaan vaikuttavia tekijöitä. Teoriapohjana käytetään flow-tilaa, luovuutta ja kuvataidekasvatusta käsitteleviä julkaisuja. Csiszentmihalyi on luonut flow-tilan käsitteen. Hän määrittelee flow-tilan tarkoittavan sellaista mielentilaa, jossa tietoisuus on järjestyksessä ja tarkkaavaisuus on täysin suuntautunut tekemiseen. Aiemmat tutkimukset osoittavat, että luovuuden tukemisella ja flow-tilalla on paljon positiivisia vaikutuksia ihmisen elämänlaatuun ja toimintaan. Lisäksi aiemmissa tutkimuksissa ja teorioissa esitetään monia flow-tilan syntymiseen vaikuttavia tekijöitä ja tekijöitä, jotka vaikuttavat luovuuden kehittymiseen. Tutkimuskysymykset olivat: Miten varhaiskasvatuksen ja esiopetuksen kuvataidekasvatuksessa voidaan hyödyntää flow-tilaa? Millaiset tekijät vaikuttavat flow-tilan syntymiseen kuvallisessa ilmaisussa? Millainen merkitys flow-tilalla on lapsen kehitykselle, hyvinvoinnille ja luovuudelle? Tutkielman aineistonhankintamenetelmänä oli puolistrukturoitu teemahaastattelu. Haastattelin kolmea varhaiskasvatuksen opettajaa avoimilla haastattelukysymyksillä. Puolistrukturoidun haastattelun mukaisesti kysymykset olivat haastateltaville samat ja teemahaastattelun mukaisesti kysymykset oli jaettu teemoihin, joita olivat kuvataidekasvatus, flow-tilaan vaikuttavat tekijät, luovuuden kehitys sekä flow-tilan ja luovuuden merkitykset. Litteroin haastattelut ja sisällönanalyysin mukaisesti erittelin eri teemoja käsittelevät aiheet kategorioihin. Tulosten perusteella flow-tila vahvistaa lapsen itsetunnon ja rohkean ilmaisun kehittymistä. Lapsen kannustaminen itsensä ilmaisuun ja tämän työn arvostaminen nähtiin tärkeinä lapsen kehityksen ja hyvinvoinnin kannalta. Flow-tilan ajateltiin edistävän lisäksi empatian ja yhteistyötaitojen kehittymistä. Kuvallinen ilmaisu nähtiin väylänä ilmaista tunteita ja saavutetun flow-tilan rentouttavan. syntymiseen vaikuttavia tekijöitä olivat rajattu pieni tila, kehon vapaa liikkuminen, pieni ryhmäkoko, päiväkodin puitteet ja riittävä aika, sekä aikataulujen joustavuus. Lisäksi opettajan oman innostuneen asenteen katsottiin vaikuttavan suotuisasti flow-tilan syntymiseen lapsilla. Yksittäiset lapset nähtiin erilaisina flow-tilan saavuttamisen kannalta, joten myös erilaiset aktiviteetit nähtiin tärkeinä varhaiskasvatuksessa, jotta kaikilla lapsilla olisi mahdollisuus saavuttaa flow-tila. Nykyajan haasteiksi flow-tilan kannalta nimettiin riittävän ajan puute ja liian vähäiset mahdollisuudet luoda asioita itse.
  • Oreto, Giulia (2022)
    Mål Syftet med denna intervjustudie är att ta reda på föräldrarnas syn på lärarens fostrande roll i lågstadieskolan för att kunna främja samarbetet mellan lärare och föräldrar inom elevernas fostran och väg till humana och etiskt ansvarsfulla samhällsmedlemmar. Samt samla in material för lärare och lärarutbildningen för att öka medvetenhet och en känsla av trygghet i arbetet inom fostran. Tidigare forskning visar att lärare är osäkra om sin fostrande roll (Grudemo, 2014, s.18, 20, 22) samt inte säkra på hur eller ens om på vilka sätt fostran i skolan skall ske (Colnerud, 1995, s.29). Föräldrar vill vara engagerade och informerade om deras barns utveckling både kunskapsmässigt och socialt men känner sig osäkra angående vad som förväntas av dem ur skolans synvinkel (Sernefalk, 2014, s.21). Begreppen fostra, fostran och uppfostran definieras och diskuteras kort.I intervjun diskuteras fostran i skolmiljön samt utifrån tre olika temaområden: moral och etik, uppförande och etikett samt sociala färdigheter med hjälp av olika scenarion som lärare rapporterat. Metoder Som datainsamlingsmetod har en forskningsintervju utförts, personen är en privatperson med barn i årskurs 1-6. Fenomenologisk analysmetod används för att analysera data. Som tillägg för den fenomenologiska analysmetoden har även kodning för olika centrala begrepp samt meningsbärande enheter använts för att sortera data. Resultat Föräldern upplevde att den huvudsakliga fostran och ansvaret över barnet hör till hemmet. Skolans fostran fungerar som en stödåtgärd för hemmets fostran och då föräldern inte ser och är på plats, är läraren den jämförbara vuxna. Föräldern hade tillit på lärarens professionella kunnande och bedömningsförmåga över vilka metoder kan användas i elevernas fostran. Föräldern önskar att vi skulle komma tillbaka till en mer kollektiv fostran samt anser hen att våra samhälleliga värden skall framföras i skolan och fostran skall genomsyra all verksamhet. Dessa resultat kan vara till nytta för lärare, både erfarna och nyblivna, i att få en inblick i hur en förälder tänker kring fostran och lärarens roll. All information som hjälper lärare att förstå sina elever bättre är hemåt!
  • Sundlöf, Siri (2022)
    Mål. Barns tidiga språkutveckling är starkt beroende av den sociala miljön runt omkring barnet. Under den tidiga barndomen sker en stor del av barnets exponering för språk i anknytningsrelationen med barnets förälder. Tidigare forskning visar att kvaliteten på anknytningsrelationen är kopplad till förälderns förmåga att agera sensitivt gentemot barnet. Sensitivitet har också kopplats ihop med barns allmänna utveckling. Syftet med denna avhandling är att undersöka vilken betydelse föräldrars sensitiva respons och beteende har för barns tidiga språkutveckling. Föräldrasensitivitet (eng. parental sensitivity) innebär förälderns förmåga att uppfatta barnets olika beteendesignaler, tolka dem korrekt och reagera på signalerna på ett lämpligt sätt. Metoder. Studien utfördes i form av en litteraturöversikt med en strävan att ge en inblick i tidigare forskning och befintlig kunskap inom området. Materialet i analysen bestod av sju vetenskapliga artiklar publicerade på engelska mellan åren 2011-2021. Artiklarna hittades genom databaserna Helka Finna, Web of Science och EBSCO med hjälp av utvalda sökord. De analyserade artiklarna undersökte specifikt hur mödrars sensitiva beteende påverkar barns språkförmågor. Resultat och slutsatser. Utifrån de analyserade artiklarna visade studiens resultat att det förelåg ett starkt samband mellan mödrars sensitivitet och barns tidiga språkutveckling. Studiens resultat lyfte även vikten av olika interventioner, för att kunna främja föräldrars sensitivitet och i sin tur främja barns språkutveckling. Då föräldrar innehar förmågan att agera sensitivt har de även möjligheten att anpassa deras beteende i enlighet med barns utvecklingsnivå och sporra barnet till vidare språkinlärning.
  • Sjöstedt, Ebba (2024)
    Mål. Syftet med denna avhandling är att undersöka om digitala läromedel är att föredra över tryckta läromedel genom att identifiera samt analysera eventuella fördelar och nackdelar med digitala läromedel. Avhandlingens tema är relevant då digitala läromedel har fått en allt större roll i undervisningen, vilket har lett till en pågående debatt i samhället. Dessutom har tidigare forskning varit tudelad kring effekterna av digitala läromedel. Bakgrunden till studien grundar sig på diskussion om läromedlens utveckling och deras användning i dagens undervisning. Därtill presenterar avhandlingen centrala begrepp samt diskuterar vad styrdokumenten säger om digitalisering och digitala läromedel. Metoder. Avhandlingen är genomförd som en beskrivande litteraturstudie med en narrativ metod. Studien omfattar tio vetenskapliga artiklar som har valts ut enligt avhandlingens syfte och förväntas bidra till att besvara studiens forskningsfråga. Dessa artiklar har valts ut genom avgränsning i publikationsår, publikationens språk samt sökord. Resultat och slutsater. Resultaten från studien visar på betydande fördelar med digitala läromedel när de används på ett korrekt och ändamålsenligt sätt. Samtidigt identifierades även begränsningar och utmaningar i deras användning. Vidare visar resultaten att flera elever fortfarande föredrar tryckta läromedel över digitala, vilket har en koppling med bristfällig kunskap i hur man ska använda de digitala läromedlen. Slutsatsen är därmed att digitala läromedel är att föredra om dessa utnyttjas på rätt sätt, med tanke på fördelar såsom interaktiva funktioner som möjliggör differentiering och anpassning till individuella lärandestilar.
  • Andersson, Johanna (2018)
    The purpose of this study is to give answers to common preconceptions about preschool children’s use of digital technology. The main questions of this study are: 1. Do childhood and digital technology mix? 2. Does digital technology hinder the social and emotional development of children? 3. How can digital technology be used in playing and learning? The method of the study is a literature overview consisting of nine articles. The articles are compared to each other, to the ealy childhood teaching program and also to a few news stories. Method used in study is a narrative overview of the literaure. The majority of the studies compared have a positive attitude to preschool children’s use of digital technology. It is the responsibility of the teachers and other grown-ups to scaffold children to use digital technology in a useful, diverse and safe way. Digital play is a huge part of the lives of today’s children.
  • Simola, Iina (2017)
    New curriculum (2014) emphasizes formative assessment, so it was one reason to pick that topic. Second reason was, I wanted to research if evaluation can motivate pupils to learn. The purpose of this study is bring data of formative assessment and feedback. The study aimed to clarify what is formative assessment and how it impacts to learning. In addition, study illustrated what is feedback and what kind of feedback promotes learning. I implemented a descriptive literature review. I decided to use scientific articles. Articles presented formative assessment in comprehensive school context. Material were mainly collected from EBSCO, including years 1998-2017. Study shows it is difficult to define formative assessment, because researchers used different definitions. Common features are that formative assessment is used during the teaching periods or single lessons. Aim of formative assessment is to produce information about pupil`s learning. Purpose of formative assessment is improve on learning. Formative assessment improve learning, only if its implementation is intended. Articles showed that feedback has a great effect to learning. Feedback is an instrument to transmit formative assessment information to pupil.
  • Hassel, Tina (2017)
    The aim of this study is to get knowledge about what school teachers think about preschool education and what they think is important for children to manage when they start school. The study also brings up childrens play that seems to be missing in school but according to the preschool curriculum is important. The study is a qualitative interview study. Three school teachers where interviewed about their thoughts about preschool education. The results of this study indicates that the school teachers appreciates social skills and that is what preschool is about; children should learn to work in a major group, take care of his/her own things and manage to concentrate on school assignment. The study also claims that childrens play is something that teachers belongs to the break between the lessons. The teachers in this study seperates play and learning, but at the same time the school teachers find childrens play important for the children.
  • Forstén, Elin (2018)
    The purpose of this study is to get an insight into preschool children's thoughts on gender roles. The topic of gender roles is highly relevant in todays' society and an issue that has been brought into focus in early childhood education as well and my aim is to explore how the preschool children of today think about gender roles. Research in the field of early childhood education related to gender roles is being done more and more but it is still a relatively undiscovered field and very few studies have the children's perspective in focus. This study is made up of individual, qualitative interviews and I have interviewed 26 children in total in six separate interviews. Outside of the interviews I have collected material through the children choosing toys from a toy magazine. The interviews started with a discussion about the children's choices of toys and followed with a conversation about different issues regarding the topic of gender roles. One of the most central findings of the study is that children to a certain extent had noticed differences between boys and girls while regarding some other areas did not think there is any difference between the two genders at all. Furthermore it is interesting to notice that even though children pointed out certain differences between boys and girls they were in general very accepting of different types of genderbending and norm breaking tendencies.
  • Weissman, Helena (2017)
    The purpose of the study is to ascertain what preschool children think of physical activities. The study will also show how much children perceive they exercise a day as well as if they feel that adults in their everyday life encourage them to do so. According to the new recommendations should children exercise three hours a day. It is important to hear what children think about exercise to be able to develop their exercise both at home and at preschool. The research is qualitative with a phenomenological research approach. Interview was used as the method of research. To support the children, the interviews were conducted in groups and all interviews were recorded, transcribed and analysed. The children perceive that they exercise quite a lot. They did not experience adult restrictions but they did wish adults would participate in game and play. It can, however, be ascertained that the children did not exercise three hours a day. With adult participation, both at home and preschool, the time spent exercising could be increased.
  • Jonsson, Matilda (2018)
    The purpose of this study is to search for people´s describing thoughts and furthermore positive and negative attitudes to the value and status of preschool teachers in the Finnish society, to explain a possible disharmony between these two. The theoretical frame of this study clarifies the concept of professionalism and its meaning in relation to the occupation of preschool teacher. It furthermore clarifies the concept of attitudes and its components, its origin and its ability to change. Furthermore, this study is a qualitative study and its approach is phenomenological, based on semi-structured interviews. Four people, regardless of earlier experience of children, are interviewed in Helsinki with the aim to seize the phenomenon, their positive, negative or indifferent attitudes towards preschool teachers in respect of their value verses their status in the Finnish society. Finally the result shows that positive, affective attitudes seem to be connected with children and positive, cognitive attitudes tend to be connected with their childhood witch creates a link to why preschool teachers has such high value in the society. According to this study, lack of knowledge and stereotypic point of views, lowers their status and therefor a disharmony is created between the preschool teacher´s value and status. Furthermore, in order to make a change, knowledge and visibility of the meaning of the profession as a preschool teacher within young children’s education is needed in purpose to bring their value and status to the same level.
  • Riska, Cecilia (2024)
    Ett förstaspråk (L1) är det språk som individen börjar utveckla redan i början av sitt liv, det är det språk som blir starkast och som individen känner sig mest bekväm att använda. Det är ett språk nära hjärtat och en del av ens identitet. Då flerspråkigheten ökar i världen är det idag även vanligt att ha fler än ett förstaspråk. När man senare i livet lär sig nya språk behöver man en grund för själva inlärningsprocessen och det är här som förstaspråket kan eventuellt ses som en resurs. Tidigare forskning inom ämnet visar på att förstaspråket lägger en grund för övrig språkinlärning och kan därmed ha en positiv inverkan på inlärningen av ett andraspråk (L2). Eftersom varje individ redan lärt sig åtminstone ett förstaspråk börjar inte språkinlärningen och språkutvecklingen från början, utan kunskaperna i förstaspråket kan föras över till inlärningen av andraspråket. Syftet med den här studien är att undersöka och redogöra för hur man vid inlärning av ett andraspråk kan ta nytta av det redan existerande schemat och språkliga kunskaperna från ens förstaspråk för inlärningen av andraspråket. Studien baserar sig på tidigare forskning inom andraspråksundervisning och språkinlärning och är gjord i form av en litteraturöversikt. Forskningsfrågorna för studien är följande: 1. Vilken betydelse har förstaspråket för inlärningen av ett andraspråk? 2. Hur kan man praktiskt främja inlärningen av ett andraspråk med hjälp av förstaspråket? Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats i form av en deskriptiv litteraturöversikt där materialet samlades från databaser med hjälp av sökord och valdes med hjälp av inklusion- och exklusionskriterier. Resultatet visar att användningen av förstaspråket som stöd vid samband med inlärningen av ett andraspråk kan ses som begynnande. Då eleverna har möjlighet att jämföra faktorer i förstaspråket med faktorer i andraspråket – såsom ord och grammatik – har det en positiv effekt på språkutvecklingen; mängden missförstånd under lektionerna minskar och elevernas språkliga kunskaper i andraspråket ökar tillsammans med en fördjupad förståelse.
  • Wessman, Emilia (2018)
    The purpose of this study is to investigate how teachers at kindergarten working in preschool, perceive/ consider educational styles as a part of children’s development and learning. I have investigated how pedagogues perceive and experience different educational styles. The theory chapter gives a background and understanding of the content of the study. The study is qualitative in structure and consists of three interviews with pedagogues from Southern Finland. The pedagogues interviewed works with children in preschool. The result shows that the pedagogues that participated in the study agree that educating children is all about limits with love. An important part of education is consequent advice and support. Education is needed to support children to grow and being a part of the society. The study illustrates challenges in the educational co-operation with parents, which is very important, as well as the different backgrounds that children at preschool brings to kindergarten.
  • Willberg, Maria (2016)
    The purpose with this study is to find out the educators’ experiences about conflicts between children at different ages at daycare and to get an insight in how the educators deal with the conflict situations and how they see their own role in these situations. The theory part includes a discussion of daycare as a place of interaction between children and educators, and also between children. It also includes a discussion of conflicts between children, and the educators’ role in the conflict situations. The study is qualitative and was carried out through interviews with three educators working at daycare. A long experience of conflicts between children at daycare and experience of working with children at all ages under school age were the criteria for the interview persons. The interviews were tape recorded, and then transcribed and analyzed. The result indicates that conflicts between children at daycare are diverse and that conflicts are common at all ages. There are many reasons that conflicts between children emerge and the reasons are partly agerelated. Besides that, younger children also act more physically in conflict situations, while older children are more verbal and they also can leave some children outside the group as a consequence of a conflict. The educators feel that their role in conflict situations is important. Their role in handling the conflicts is complex and the educators have to act in different ways in different situations. The educators have to be present when the children interact and they also all the time have to make interpretations of the interaction between the children in order to notice when conflicts between children emerges, what happens in the conflict situations and when to intervene. The educators are clearly aware of the importance of children learning how to solve conflicts themselves.
  • Forsius, Maria (2016)
    In fall 2016 a new curriculum will be introduced in basic education in Finland which will result in dramatic changes for teachers. Since the teachers are in charge of implementing the changes in practice, their attitudes towards the new curriculum are of high relevance. Prior research show that teachers are more positive to school reforms if they are aware of, and accept, the purpose and the consequences of the reform. The purpose of this study is to find out how the teachers feel about the new curriculum for basic education. I want to find out if they are aware of how the new curriculum affect them and their work, if they feel that they have participated in the work process, if they find the new curriculum relevant and easy to implement, how they feel about the content, and finally, how they feel about their own roles as teachers as the new curriculum is introduced. The study was done with quantitative methods. An electronic questionnaire was sent out in March 2016 to teachers working in grades 1-6 in swedish speaking schools in Espoo. A total of 48 teachers answered the questionnaire. The data was analyzed with the statistic programme SPSS. The results showed that most teachers feel positive about the new curriculum even though they think that their profession will become more demanding. They understand and accept the purpose of the reform and are well aware of how the new curriculum will affect them and their work. However, they are sceptical about how well the curriculum will work in practice. Many teachers feel like both the schools and the teachers lack enough resources and competences to successfully implement the curriculum in practice.
  • Fagerholm, Lotta (2023)
    Studien fokuserar på barns färdigheter inom bildkonst, främst teckning, målning och tredimensionell framställning. Syftet är att undersöka möjligheterna till att vidareutveckla det det som i dagligt tal på daghemmen kallas "pyssel", till konstskapande. Avhandlingen studerar den inom småbarnspedagiken förverkligade skapande verksamhetens möjligheter till inverkan på barns känsla av konstnärligt skapande, utveckling och lärande samt den sociala aspekten av skapande verksamhet. I Grunderna för planen för småbarnspedagogik (2022) lyfts fram att småbarnspedagogiken skall erbjuda barnen möjligheter till mångsidiga uttryckssätt. Trots detta visar det sig i en utvärdering utförd 2019 att pedagogerna upplever att tillfällen till mångsidiga uttryckssätt inte uppfylls i tillräckligt hög grad (NCU, 2019). Det förekommer ett positivt samband mellan konstnärliga färdigheter och lärandet i allmänhet, och detta samband sträcker sig upp i skolåldern (Nevanen, 2015). Barn tillför nya färdigheter till redan erhållen kunskap genom konstprocesser och kroppsliga aktiviteter. Forskningen genomfördes som en kvalitativ studie med observationer, intervjuer och fotografier. Undersökningsgruppen bestod av en barngrupp på 14 barn i ålder 4-5 år. Den empiriska studien utfördes under en tre veckors period på ett daghem i Nylands län. Det insamlade materialet, observationer, transkriberade intervjuer och fotografier analyserades induktivt. Pedagoger kan genom att erbjudna tillfällen, material och tekniker påverka barnens skapndeprocesser. När barnen fick tillgång till nytt material och tekniker, kunde man direkt se en högre grad av intresse och intensitet i skapandet. De två lägsta nivåerna av skapande verksamhet, dekoration och underhållning, nås lätt. Den tredje nivån, social interaktion och kulturellt meningsskapande, nåddes vid friare skapnde processer. Den högsta nivån, transformation och förändring kan vara svår att påvisa, men kunde tolkas bli nådd när nya material och tekniker erbjöds.
  • Wikström, Rickard (2022)
    Mål. Syftet med avhandlingen är att kritiskt granska hur samhälleliga faktorer påverkar studerandes välmående. Dessa samhälleliga faktorer är arbetsmarknaden samt opolitiska styrdokument som OECD. Avhandlingen utgår från Foucaults maktperspektiv ur vilket studerande styrs utifrån samhällets normer och krav på att bli en anställningsbar individ. I avhandlingen granskas de ständigt föränderliga kvalifikationskraven på att bli anställningsbar, och hur detta har en inverkan på studerandes utbrändhet. Studierelaterad utbrändhet består av emotionell utmattning, cyniskhet och otillräcklighet. I avhandlingen vinklas utbrändhet som något samhälleligt skapat där individuella faktorer inte ligger i centrum utan fokuset är istället på utomstående faktorer. Metoder. Avhandlingen utfördes som en integrerad, beskrivande litteraturöversikt. Denna metod gav möjligheten för en bred helhetsuppfattning av problemområdet och gav nya infallsvinklar. Det analyserade materialet består av 7 vetenskapliga studier. Resultat och slutsatser. Resultatet av analysen antyder att studerandes välmående påverkas av yttre faktorer vilket slutligen leder till utbrändhet. Studerande förväntas ha rätt kompetens i rätt plats och tid för att anses vara anställningsbara. Denna kompetens är också föränderlig, vilket betyder att kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ändrar. På grund av de föränderliga kvalifikationskraven känner studenter cyniskhet mot sina studier då de inte garanterar en position på arbetsmarknaden. Förändringar i vad som anses vara rätt kompetens får studerande att känna otillräcklighet, då den kompetens de innehar inte motsvarar det som förväntas. Avhandlingen visar också att kraven förblir de samma trots förändringarna, vilket naturligt höjer arbetsmängden hos studerande resulterande i utmattning. Alla tre dimensioner av studierelaterad utbrändhet uppfylls då studerande försöker leva upp till normer som ställs av utomstående aktörer OECD och arbetsmarknadens krav.