Browsing by Author "Partonen, Henna"

Mål. Enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014) ska alla elever få vara med och planera, utveckla och utvärdera verksamheten samt bli hörda i undervisningen. Läroplanen uttrycker upprepade gånger att man ska prioritera konkreta och upplevelsebaserade arbetssätt, som till exempel arbete med källor och användning av drama, lekar och spel och betonar färdigheter över faktakunskap i mål för undervisningen. Syftet med det här arbetet är att utreda på vilket sätt aktiverande arbetssätt påverkar lärande av historia i grundskolan. Forskningsfrågorna är: • På vilka sätt påverkar aktiverande arbetssätt lärande? • På vilka sätt påverkar aktiverande arbetssätt motivationen? Metoder. Forskningen har utförts som en beskrivande litteraturöversikt. Som databas har använts Helka och Google Scholar och sökord har varit relevanta i relation till aktiverande arbetssätt och historieundervisning. Resultaten har sammanställts till en matris för att den möjliggör materialens systematiska jämförelse. Resultat och slutsatser. Aktiverande och mångsidiga arbetssätt framstod som ett stimule rande undervisningsmetod som främjar både lärande och motivation. Eleverna behöver få aktivt prova och öva olika saker eftersom de förväntas lära sig olika färdigheter. Aktiverande arbetssätt hjälper elever att koppla det de lär sig i skolan till vardagslivet vilket bidrar till ökad motivation och lärande. Mångsidiga arbetssätt möjliggör att var och en får känna sig skicklig vilket ökar elevernas självkänsla. Ökad självkänsla och delaktighet påverkar posi tivt motivation. Historielitteracitet är till stor nytta för nutidens elever eftersom kritiskt tänkande och kontextualisering är i nyckelposition för att delta i samhället och den offentliga diskussionen. Betydelsen av kritiskt tänkande och källkritik fortsätter att växa i världen där var och en kan skapa sin egna faktum och sprida dem åt andra.