Browsing by Author "Winberg, Terese"

Rörelse och motorik är viktigt för barns välmående, utveckling och lärande. Det vet pedagoger inom småbarnspedagogiken. Ändå rör barn på sig för lite och personalens attityder och säkerhetsfrågor visar sig vara de största orsakerna till det (Halmela, 2013; Katajarinne, 2018; Kivelä, 2013; Soini, 2016). Därtill visar det sig att då vuxna finns i närheten rör barn på sig mindre (Halmela, 2013; Katajarinne, 2018; Soini et al., 2016). Jag förundrar mig över detta och vill således ta reda på hur pedagoger tänker gällande rörelse inom småbarnspedagogiken för att främja barns lärande. Syftet med studien är att ta reda på vilken inställning personalen har till rörelse som mål och medel för att stöda barns lärande. I sammanhanget är den pedagogiska verksamhetskulturen och lärmiljön av intresse. Eftersom barn inom småbarnspedagogiken ska ges möjlighet att lära med alla sinnen och hela kroppen är syftet också att ta reda på vilka tankar personalen har kring hur man kan skapa förutsättningar för barns lärande genom rörelse. För att få svar på forskningsfrågorna har kvalitativ forskningsansats använts. Materialet består av transkriberingar av ljudinspelade semi standardiserade och semistrukturerade intervjuer som gjorts tillsammans med fyra slumpmässigt utvalda pedagoger i fyra olika daghem i en utvald stad. Materialet har tolkats och analyserats genom innehållsanalys. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv inställning till rörelse. De är medvetna om att alla barn inte självmant rör på sig tillräckligt och att pedagogerna kunde bli bättre på att uppmuntra till rörelse och att möjliggöra rörelselek även inomhus. I resultatet framkommer att daghemsgården och närmiljön möjliggör rörelse även på högintensiv nivå, men att inomhusmiljön inte ses som lämplig för det ändamålet. Samtliga informanter lyfter fram att de i sitt arbete lagt märke till att barn lär sig lättare då rörelse används som metod. Ändå förekommer lärande genom rörelse rätt sällan. Pedagogerna lyfter fram att barn bättre klarar av stillavarande aktiviteter då de får röra på sig innan och under aktiviteten. Observation och dokumentering av barns motoriska färdigheter sker inte systematiskt. Vilket resulterar i att barn sällan får möjligheten att målmedvetet öva grundmotoriska färdigheter. I fostringssamarbetet ser pedagogerna ett delat ansvar gällande barns rörelsevanor men samarbetar rätt lite med vårdnadshavarna gällande rörelsevanor och motorisk utveckling.