Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by study line "Class Teacher (in Swedish)"

Sort by: Order: Results:

  • Karlsson, Jenny (2022)
    Mål: I denna avhandling vill man analysera, tolka studera på vilket sätt lärare kan öka sin förståelse för barn som uppvisar aggressivt beteende. Avhandlingens syfte är att ge lärare en bättre förståelse för barn som beter sig aggressivt, i och med att deras förståelse förbättras kan lärare lättare bemöta dessa barn i skolvardagen vilket ökar välmående hos barnen. Tidi-gare forskning hävdar att empati, uppbyggande av relationer och en trygg omgivning med lämplig gränssättning och självständighet motverkar aggressivitet. Metoder. Avhandlingen är gjord som en systematisk litteraturöversikt med både kvalitativ, kvantitativ och litteraturöversikt som ansats. Litteratursökningen utfördes genom databas-sökning samt manuellsökning, vilket slutresultatet blev åtta artiklar, var av alla artiklar ge-nomgått referensgranskning. Litteraturen bearbetades genom kvalitativ analys. Resultat och slutsatser. Lärare som visar empati, lägger tid på att lyssna till eleverna, bryr sig genuint om dem har lättare att förstå sig på barn som uppvisar aggressivt beteende. Resur-ser, tid, utbildning/skolning borde läggas till för att underlätta för lärarna att förstå de ag-gressiva barnen och hur de kan underlätta för dem i skolvardagen. Goda relationer mellan lärare och elev och lärare och hem var viktigt för att förstå barnet och för att barnet skall lita på läraren. Lärare idag kan inte längre endast fokusera på att undervisa utan behöver även satsa mycket på att lära känna eleverna och bygga upp ett förtroende bland dem och en stödjande klassanda.
  • Partonen, Henna (2022)
    Mål. Enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014) ska alla elever få vara med och planera, utveckla och utvärdera verksamheten samt bli hörda i undervisningen. Läroplanen uttrycker upprepade gånger att man ska prioritera konkreta och upplevelsebaserade arbetssätt, som till exempel arbete med källor och användning av drama, lekar och spel och betonar färdigheter över faktakunskap i mål för undervisningen. Syftet med det här arbetet är att utreda på vilket sätt aktiverande arbetssätt påverkar lärande av historia i grundskolan. Forskningsfrågorna är: • På vilka sätt påverkar aktiverande arbetssätt lärande? • På vilka sätt påverkar aktiverande arbetssätt motivationen? Metoder. Forskningen har utförts som en beskrivande litteraturöversikt. Som databas har använts Helka och Google Scholar och sökord har varit relevanta i relation till aktiverande arbetssätt och historieundervisning. Resultaten har sammanställts till en matris för att den möjliggör materialens systematiska jämförelse. Resultat och slutsatser. Aktiverande och mångsidiga arbetssätt framstod som ett stimule rande undervisningsmetod som främjar både lärande och motivation. Eleverna behöver få aktivt prova och öva olika saker eftersom de förväntas lära sig olika färdigheter. Aktiverande arbetssätt hjälper elever att koppla det de lär sig i skolan till vardagslivet vilket bidrar till ökad motivation och lärande. Mångsidiga arbetssätt möjliggör att var och en får känna sig skicklig vilket ökar elevernas självkänsla. Ökad självkänsla och delaktighet påverkar posi tivt motivation. Historielitteracitet är till stor nytta för nutidens elever eftersom kritiskt tänkande och kontextualisering är i nyckelposition för att delta i samhället och den offentliga diskussionen. Betydelsen av kritiskt tänkande och källkritik fortsätter att växa i världen där var och en kan skapa sin egna faktum och sprida dem åt andra.
  • Gestrin, Ulrika (2023)
    Mål. Under koronapandemin blev det vanligt att använda ansiktsmask för att minska smittspridningen av koronaviruset. Även lärarna använde ansiktsmask dagligen i klassrummen. Som lärarvikarie under denna tid märkte jag snabbt att ansiktsmaskerna enligt mig försämrar både den verbala och den icke-verbala kommunikationen i klassrummet. Jag ville veta vad forskningen hade att säga om detta, och därför uppkom denna litteraturstudie med målet att klargöra hur lärarens användning av ansiktsmask påverkar kommunikationen i klassrummet, närmare bestämt i lågstadiet. Betydelsen av detta är viktig och bör tas i beaktande innan nya maskrekommendationer ges när en ny möjlig pandemi åter är här. Forskningsfrågan lyder: Hur påverkar lärarens användning av ansiktsmask kommunikationen i klassrummet? Metoder. Kandidatavhandlingen har gjorts som en systematisk litteraturstudie. Litteratur och forskning inom det avgränsade området som hittades i datainsamlingsfasen gicks systematiskt och omsorgsfullt igenom. 12 vetenskapliga artiklar som bäst kunde svara på forskningsfrågan valdes ut och ligger till grund för denna litteraturstudie. Artiklarna är internationella och från år 2020-2023. De analyserades i två olika grupper: studier som undersökte hur ansiktsmaskerna påverkar den verbala kommunikationen och studier som undersökte hur ansiktsmaskerna påverkar den icke-verbala kommunikationen. Resultat och slutsatser. Resultaten visade att användningen av ansiktsmask påverkade både den verbala och den icke-verbala kommunikationen negativt, och således också kommunikationen i klassrummet. Ansiktsuppfattningen och avläsningen av känslor försvårades när ansiktsmask bars, men endast för vissa specifika ansiktsuttryck: sorg, rädsla, glädje och avsky. Åldern inverkade, och de yngre barnen presterade sämre än de äldre barnen. Även förmågan att uppfatta tal försvårades när ansiktsmask användes. Effekten berodde på typen av ansiktsmask. Barn påverkades av ansiktsmaskerna mer än vuxna, och speciellt i bakgrundsljud. Mest påverkades barn med hörselnedsättning. Dessa barn gagnades dock av de transparenta maskerna som ger visuella ledtrådar, medan barn med normal hörsel inte verkade kunna dra nytta av dem. Därför rekommenderas kirurgiska masker när man talar med barn med normal hörsel. Lärare som använder ansiktsmask bör vara medvetna om de kommunikationsproblem som ansiktsmaskerna orsakar i klassrummet. För att främja kommunikationen när ansiktsmask bärs, är det viktigt att förstärka ansiktsuttrycken utanför maskområdet, komplettera med kroppsspråk, tala långsamt och tydligt och rikta sig mot den man talar med. Semantiska ledtrådar hjälper även eleverna mycket.
  • Köhler, Jussi (2023)
    Mål. Syftet med denna avhandling är att klargöra vilka möjligheter AR teknologin har idag för att underlätta lärarens arbete i klassen beträffande språkinlärning. Den ser även på möjligheterna att förbättra på elevernas motivation och den vägen främja på deras språkinlärning. Dagens skola arbetar allt oftare med elever vars modersmål inte är den samma som skolspråket. Resurserna i form av ytterligare lärare ökar inte i samma takt som behoven och syftet med denna avhandling är att se ifall AR kan vara en resurs för läraren och skolan att prestera mera. Infallsvinkeln är läraren och den specifika eleven som är i behov av stöd, inte hela klassen där AR skulle ersätta existerande rutiner. Den skall fungera som en resurs för enskilda eleven i specialfall där läraren inte har möjlighet att erbjuda tillräckligt med personligt stöd. Hittills har AR och VR teknologier använts mest inom dator- och mobilspel och målet är att hitta ett svar ifall de har en brukbarhet inom pedagogiken. Den existerande mjukvaran är därmed inte nödvändigtvis tillräckligt flexibel för att läraren smidigt kan skapa lektionsmaterial som stöder den enskilda eleven i behov av ytterligare stöd. Metoder. Denna studie är litteraturöversikt i form av en kvalitativ innehållsanalys med tematisk textanalys. Målet är att få en överblick över existerande forskning inom språkinlärning och AR med en praktisk infallsvinkel vad beträffar lärarens roll i skapandet av lektionsmaterial. 7 olika forskningsresultat analyserades och tolkades för att skapa en helhetsbild över möjligheterna idag för den moderna grundskoleläraren. Resultat. Motivationsgynnande faktorn med övningar i AR-miljö går inte att neka. Själva effekten av AR och inlärningshastighet blir obevisad då resultaten bestrider varandra. För läraren är verktygen ännu oflexibla och de kräver tekniska specialkunskaper. Mjukvaran som används före själva lektionen är även långsamma att bearbeta och skapa lektionsmaterial i.
  • Björkroth, Jenni (2024)
    Mål. Syftet med denna forskning är att visa att improvisation i musikundervisningen har en inverkan på elevers lärprocesser. Tidigare forskningar visar att musikimprovisation inte an- vänds i undervisningen på samma sätt som färdigt komponerad musik. I denna studie kom- mer jag att utreda varför improvisation inte används lika mycket i musikundervisningen och att vad nyttan skulle vara av att improvisera mer. Metoder. Denna forskning är en narrativ litteraturöversikt. En narrativ litteraturöversikt innebär att man sammanfattar tidigare gjorda forskningar. Jag har analyserat 10 vetenskapliga artiklar som behandlar musikimprovisation. En berättande litteraturöversikt är ett av de mest använda typerna av litteraturöversikter. Den kan beskrivas som en allmännöversikt utan strikta och noggranna regler. Använda materialen är vida och val av materialen är inte begränsade av metodiska regler. Resultat och slutsatser. Improvisation främjar elevernas lärprocesser. Artiklarna visar att improvisation är nödvändigt, eftersom det har en påverkan på intelligens, kreativitet, självkänsla och känsloliv. Artiklarna visar att färdigt komponerad musik används mer i musikundervisningen och att improvisation är marginellt i skolornas musikundervisning. Orsakerna till detta är att lärare ser att de inte har tillräckligt med utbildning till att undervisa improvisation, läraren har en dålig attityd mot improvisation och att läraren har själv dåliga erfarenheter av improvisation. Av detta kan man komma fram till det att mer utbildning skulle behövas i improvisation och komponering. I framtiden kommer jag att fortsätta forska inom ämnet i min pro gradu -avhandling där jag gör en empirisk undersökning om att hur improvisation i praktiken används i skolorna.
  • Skreslett, Emma (2021)
    I den finländska läroplanen är temat ”skolan ska anpassas efter eleven och inte eleven efter skolan” genomgående. Med det menar man att alla elever har rätt att gå i en vanlig skola och få möjligheten att vara inkluderade. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur det är att vara lärare i en inkluderad klass. För att få ett svar på syftet har jag frågat de här forskningsfrågorna: 1. Hur är det att vara lärare i en klass där en elev har en funktionsvariation? 2. Hur ser arbetet ut i klassrummet? 3. Hur fungerar en elev med funktionsvariaton ihop med de andra eleverna i klassen? Forskningen är en empirisk studie och jag har använt mig av en intervju. För att få svar på hur det är att jobba i en inkluderad klass har tre lärare intervjuats. Lärarna har fått svara på frågor angående deras arbete i en inkluderad klass. Intervjuerna bandades in med hjälp av röstinspelningsapp eller videosamtal. Analysen gjordes sedan med hjälp av transkriberat material. Resultatet består av tre teman som utgått från intervjumaterialet. Resultatet jämfördes sedan med teoridelens material. När jag jämför och analyser materialet tillsammans med det transkriberade materialet så märker jag att litteraturen har en mera positiv inställning gentemot inklusion och det är mera fokus på det positiva än det negativa. Resultatet visar att lärarna har en tudelad inställning till inklusion. Alla tre säger att det ger mycket glädje och man får mycket kunskap men att det samtidigt är mycket jobb att jobba i en inkluderad klass. Men de påpekar ändå att det inte är den inkluderade eleven som tar tid och jobb ifrån dem utan tiden räcker inte till den inkluderade eleven. Lärarna anser att det borde finnas möjlighet till en B-plan ifall den inkluderade eleven inte klarar av det inkluderade klassrummet. En B-plan ska också finnas till hands ifall läraren inte klarar av jobbet. De nämner även att skolgångshandledare bär en viktig roll som de inte skulle klara sig utan.
  • Lindqvist, Heidi Alexandra Elisabeth (2023)
    Mål. Syftet med denna studie är att ta reda på de bakomliggande orsakerna till utbrändhet bland lärare och belysa dem för att lägga grunden för fortsatt forskning i hur man i ljuset av de främsta bakomliggande orsakerna kan förebygga utbrändhet bland lärare. Målet är också att ta reda på om finlandssvenska lärare upplever andra stressfaktorer (som i stor omfattning, under lång tid, kan leda till utbrändhet), än lärare gör internationellt. Tidigare forskning har visat att lärare är en yrkesgrupp som är speciellt känsliga för utbrändhet och att de bakomliggande orsakerna kan variera så väl mellan lärare inom samma skolor som mellan lärare i olika skolor. Det finns ändå en del stressfaktorer som kommer upp oftare än andra. Metoder Datainsamling har skett genom en enkät besvarad av 13 lärare i fyra olika grundskolor i en kommun i Finland. Enkätfrågorna har handlat om upplevelsen av stressfaktorer i skolvardagen och besvarades anonymt för att försäkra ärliga och etiskt försvarbara svar. Studien gjordes kvalitativ genom öppna frågor och för analysen valdes fenomenologi eftersom lärarnas upplevelser var det centrala. Studien delar in frågor, svar och resultat i fem huvudsakliga kategorier av stressfaktorer: elevrelaterade, utomstående, skolspecifika, systemskapade och individuella för att säkerställa en övergripande helhet. Resultat och slutsatser. Utbrändhet bland lärare beror på flertalet olika stressfaktorer. Olika stressfaktorer påverkar de tre olika dimensionerna av utbrändhet olika. Internationellt har disciplinära problem, föräldrakontakten, skolledningens stöd och en kollektiv kultur på arbetsplatsen varit de stressfaktorer som haft mest inflytande på lärarnas utbrändhetsnivåer. Även finlandssvenska lärare upplever samma stressfaktorer, samt några som är specifika för det finländska skolsystemet: det tredelade stödet, oklara eller förändrade arbetsuppgifter och den nya läroplanen från 2014.
  • Ingrid, Henriksson (2023)
    Teaching is a highly emotional and stressful job due to the extensive roles that teachers play. A crucial part of the students' learning at school is the teacher. The teacher's competences, knowledge and skills. Studies show that people-oriented professions such as the teaching profession have a high risk of exhaustion and a high turnover intention. Teachers are reported to have a heavy workload and are continuously under time pressure. In addition, other factors such as challenging students, complicated school relationships, demanding parental attitudes and role conflicts also affect teacher performance. The purpose of this study is to investigate the importance of emotional intelligence in the teaching profession. As a method, a systematic literature study has been carried out of previous research in the field. The literature highlights the role of emotional demands on teachers. The emotional well-being of teachers is said to be at stake because they often experience negative emotions and high emotional demands at work. Unfortunately, these factors are considered to be among the biggest work-related risks for teachers' health and well-being, which also affects classrooms and teaching. Previous research in the field has shown significant results that teachers were able to overcome these earlier mentioned challenges by developing their professional competencies and by developing their and their students' emotional competencies. In education, researchers have investigated the role of emotions and emotional intelligence (EI) in benefiting teacher and student performance. Studies show that EI is a skill that can help an individual recognize and manage their own emotions and those of others and foster good relationships with people. Therefore, several studies emphasize EI as one of the most important personal competencies of teachers and the individual in general. Suggestions for continued research would be to carry out a longitudinal study on what difference emotional intelligence training/education could have on the individual (the teacher) and their profession.
  • Jessi, Hutukka (2022)
    Undersökningen granskar hur pedagoger kunde få syn på elever med dyslexi, samt hurdana stödmetoder elever med dyslexi kunde dra nytta av. Tidigare forskning har visat att barn med dyslexi är predisporedade för utmattning samt andra problem. Det här kan delvis bero på att läsning i de flesta fall inte blir lika automatiserat hos personer med dyslexi. För att förebygga utmattning och andra problem hos barn med dyslexi, krävs det tidiga och framförallt fungerande stödåtgärder. Det som ändå gör igenkänningen av dyslexi lite krånglig är att läs- och skrivutvecklingen är mycket individuell. Alla barn utvecklas individuellt och även svårigheter inom läsning och skrivning kan framträda på väldigt olika sätt. Ändå finns det ett antal tecken och riskfaktorer som delvis kan förutspå om ett barn får dyslexi senare i livet. Undersökningen analyserar riskfaktorer för dyslexi med tanke på att få syn på dessa elever. Undersökningen utfördes som en systematisk litteraturanalys. Materialinsamlingen skedde genom sökning i databaserna Helka, Google scholar och Wiley Online Library. För den slutliga analysen valdes åtta litterära källor. Sju av de analyserade källorna var forskningsartiklar och en magistersavhandling. Litteraturen analyserades genom att söka gemensamma teman som skulle svara på forskningsfrågorna. 1. Hurdana tecken och riskfaktorer kan hjälpa pedagoger att upptäcka dyslexi hos barn i grundskolan? 2. Hurdana lösningar finns att tillgå som lärare då det gäller att stöda elever med dyslexi? Resultaten av undersökningen stämmer överens med tidigare forskning inom ämnet. I analysen framkom det att arvsanlag var en av de största riskfaktorerna för dyslexi. Även talfördröjning lyftes fram som en förutsägande riskfaktor. Dock är dessa endast predisponerande faktorer och betyder alltså inte att barnet automatiskt får dyslexi om hen har ett antal riskfaktorer. I analysen uppkom även att barn som får mycket språklig stimulans utanför skolan, har bättre färdigheter inom läsning och skrivning än barn som får en mindre mängd stimulans. Man kan konstatera att stor mängd språklig stimulans är en skyddande faktor mot dyslexi. I litteraturen som analyserades framträdde en stor mängd olika metoder för att stöda elever med dyslexi. De som ändå var mest förekommande var olika datorbaserade hjälpmedel. Exempelvis använde sig speciallärare av diktering, stavningskontroll och program som läser upp en text samtidigt som eleven läser den. Sammanfattningsvis finns det en stor mängd hjälpmedel att tillgå i undervisningen av barn med dyslexi. Pedagoger bör vara medvetna om olika hjälpmedel och stödmetoder för att kunna pröva sig fram vad som fungerar för varje enskild elev.
  • Jardbrink, Sara (2022)
    Mål. Målet för denna avhandling är att få en tydligare bild av hur forskningsstudier om mobbning har framställt och bearbetat HBTQ-relaterade frågor, samt att undersöka hurdant språk som används i koppling till dessa frågor. Tidigare forskning har visat att HBTQ+-personer utsätts för mobbning i större utsträckning än cispersoner och heterosexuella personer, samt att de lider av sämre fysisk och psykisk hälsa än den övriga befolkningen. Tidigare studier har även påvisat vikten av utbildning för lärare inom HBTQ-frågor och vikten av anti-mobbningspolicys som fokuserar på HBTQ-frågor. Forskningen söker ett svar på huruvida forskningsstudier om mobbning behöver bli mer språkligt sett lättillgängliga för att underlätta och öka förståelse för HBTQ+-personernas faktiska situation. Metod. Avhandlingen är en integrativ litteraturöversikt bestående av 9 granskade artiklar fokuserade på mobbning, alla utgivna mellan år 2010-2022. Alla artiklar är referensgranskade och har valts utefter objektiva kriterier. Artiklarna analyserades i en tematisk innehållsanalys för att få svar på följande frågor: Hur har HBTQ+-dimensionen, d.v.s. en normkritisk syn på kön och sexualitet, framställts i forskningsstudier om mobbning? Hurdant språk har forskare använt i relation till HBTQ+-dimensionen? Hur har forskares språk och syn på HBTQ+-dimensionen i relation till mobbning och skola utvecklats? Resultat och slutsatser. HBTQ+-dimensionen är erkänd som en riskfaktor i mobbningssituationer, men har inte framställts i sin helhet; forskare har haft en stark tendens att enbart diskutera delar av den, främst homosexualitet och transsexualitet och olika problem som berör dessa. Resultaten visar också att det språkligt sett är betydligt vanligare att i forskningsstudier luta sig mot binära kön och könsnormer, samt att det inte finns ett rådande konsensus om huruvida det är lämpligt att referera till hela HBTQ+-dimensionen om enbart den sida av den behandlas. Vidare visar resultaten att synen på HBTQ+-dimensionen och språket som används kring den successivt har förbättrats.
  • Dahlberg, Vivi (2022)
    Mål. Elever är en stor del av sin dag i skolan i ett fysiskt klassrum. Klassrummet är ett av de väsentligaste ställen där lärande sker. Dock är det finländska skolbeståndet gammalt och motsvarar inte dagens behov. Den fysiska miljön sätter ramar för hur lärandet kan ordnas och utföras. Fysiska lärmiljöns betydelse i undervisning samt i lärprocessen beaktas väldigt lite. Klassrummet som en lärmiljö påverkas av flera fysiska faktorer. Syftet för denna forskning är att klargöra olika fysiska faktorer i klassrummet samt på vilket sätt de påverkar elevernas lärande i skolan. Forskningen besvarar forskningsfrågorna: • På vilket sätt påverkar ljudförhållanden, ljusförhållanden, temperaturförhållanden, luftkvaliteten, färgval och möbleringen på lärandet? • På vilket sätt kan man utforma en bra fysisk klassrumsmiljö? Metoder. Forskningen har utförts som en kvalitativ litteraturstudie. Databasen Google Scholar användes för att hitta relevant material. Materialet som valts för studien svarar på forskningsfrågorna. En kvalitetsgranskning utfördes på materialet för att försäkra tillförlitligheten. En innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat och slutsatser. Ljudförhållanden, ljusförhållanden, temperaturförhållanden, luftkvaliteten, färgval och möbleringen har en påverkan på lärandet. Koncentrationsförmågan, uppmärksamheten, språkfärdigheter, humöret, prestationsförmågan och motivationen påverkas direkt av dålig inomhusmiljö. Elever utsätts även för hälsorisker som indirekt påverkar ele-vers lärande då de blir frånvarande från skolan. Elever gynnas av öppna, flexibla och mångsidiga klassrum där möbler och väggar går att flytta på för att skapa olika avgränsade områden. I ett bra fysiskt klassrum ska tak, väggar, fönster och golv vara väl isolerade för att minska ljudöverföring, temperaturförändringar och avgasers intag till inomhusluften. För att försäkra bra luftkvalitet ska ventilationen vara tillräcklig. Elevers individuella behov ska beaktas i utformandet av en bra fysisk klassrumsmiljö.
  • Keil, Catarina (2022)
    Goal. Previous studies show that dog assisted pedagogy may have positive consequences on pupil behavior and learning. There are relatively few studies on dog assisted pedagogy in Finnish schools. The aim of this study is to attain a deeper understanding of dog assisted activities in Finnish schools and to investigate how a dog as a pedagogical resource affects pupil behavior, socio-emotional development and learning at school from a teacher perspective. Methods. The study is qualitative in nature and the empirical material is based on three semi-structured interviews with four qualified teachers who apply dog assisted pedagogy in their classroom. Two of the informants are special education teachers teaching small groups, one informant is a special education classroom teacher teaching a small class and one informant is a classroom teacher teaching a normal class, however, including children with special needs. The data was analyzed with thematic analysis. Results and conclusions. The study shows that the teacher participants believe dog assisted pedagogy is an excellent method that should be entitled for all educational institutions on pedagogical grounds. Above all, children with special needs, who perceive schoolwork as particularly demanding, seem to benefit from dog assisted activities, according to the informants. The presence of a dog in the classroom may have positive effects on pupil behavior and the executive functions. The study reveals that the presence of a dog improves especially a pupil’s stress management and self-regulation skills and contributes to a calmer atmosphere in the classroom. Further, the study shows that a dog’s participation in school activities may increase pupil motivation concerning school tasks and accordingly enhance pupil self-efficacy. Additionally, the informants feel that the dog increased social interaction and communication between teacher and pupil but also between pupils. The informants do not recognize a direct connection between the presence of a dog and socio-emotional development and learning. However, they identify several indirect correlations between these factors.
  • Bäckblom, Minette (2024)
    Mål. Denna avhandling undersöker hur konstbaserad undervisning påverkar STEAM-utbildningen (Science, Technology, Engeneering, Arts & Mathematics), med syfte att undersöka och belysa den konstbaserade undervisningens roll i att främja lärprocessen och det tvärvetenskapliga tänkandet i alla åldersgrupper och världen över för att lyfta fram dess viktiga bidrag till STEAM-utbildningen. Tidigare forskning har visat att mer integration av konstbaserad undervisning kan förbättra lärprocessen på en kognitiv och affektiv nivå. Tidigare forskning visar att använda sig mer av konstbaserad undervisning ökar elevernas engageman och elevernas förståelse för komplexa vetenskapliga begrepp.   Metoder. Avhandlingen använder en narrativ litteraturöversikt som metod för att samla in och analysera befintlig forskning om konstbaserad undervisning. Datamaterialet består av åtta forskningsartiklar som valts ut för att täcka olika aspekter av ämnet. I artiklarna behandlas konstbaserad undervising, utifrån olika utbildningsnivåer; från småbarnspedagogik till vuxenpedagogik. Artiklarna är både nationella och internationella, vilket bidrar till en rätt så heltäckande översikt av ämnet. Materialet analyseras för att identifiera gemensamma teman inom ramen för konstbaserad undervisning som bidrar till att främja lärprocessen och det tvärvetenskapliga tänkandet.   Resultat och slutsatser. Resultatet av analysen visar att konstbaserad undervisning har positiva effekter på elevers lärprocess och på elevers tvärvetenskapliga tänkande. Då det gäller lärprocessen förbättrar konstbaserad undervisning elevernas kreativitet, kritiska tänkande och problemlösningsförmåga. Då det gäller det tvärvetenskapliga tänkandet så främjar konstbaserad undervisning engageman, tillämpning och integrering av kunskap från olika discipliner. Resultaten går in i varandra och vissa av dem främjar både elevers lärprocess och elevers tvärvetenskapliga tänkandet.
  • Danielsbacka, Ida (2024)
    Mål. Studiens syfte är att ta reda på vilka sätt digitala ordböcker används i språkinriktad undervisning i finlandssvenska skolor. I språkinriktad undervisning fokuserar man på språkutvecklingen som är en väsentlig del av skrivutvecklingen. I språkinriktad undervisning ingår språklig stöttning som innehåller olika typer av stöd, varav ett av dem är ordböcker. Metoder. Studien använder sig av kvalitativ metod med etnografiska utgångspunkter. Empirin skapades under observationer i klassrum och i samtal med tre finlandssvenska klasslärare i södra Finland. Analysen och tolkningen av materialet skedde under observationer och samtal, samt efteråt med genomgång av fältanteckningar och genomlyssningar av samtalsmaterialet, som sedan sammanfattades i tabeller och resulterade i text. Resultat och slutsatser. Digitala ordböcker användes i klasserna och klasslärarna hade erfarenhet av dem. Klasslärarna använde de digitala ordböckerna som stöd och gav vid behov språklig stöttning när eleverna använde dem. De digitala ordböckerna som användes var inte alltid ändamålsenliga. Det skulle kunna utvecklas material för användningen i skolan och det skulle kunna skapas digitala ordböcker anpassade för elever i lågstadiet.
  • Wikström, Anna (2024)
    Mål. Syftet med avhandlingen är att undersöka användningen av digitala apparater, så som surfplattor, datorer och mobiltelefoner, samt internet i undervisningen och dess inverkan på koncentrationsförmågan och inlärningen. Temat är aktuellt eftersom den snabba digitaliseringen inom undervisningen, försämrade resultat och beroendet till mobiltelefonerna samt temat har också nyligen diskuterats och debatterats i medierna. Tidigare forskning visar en förändring i våra beteenden, behov och förmågor på grund av och tillsammans med vår användning av digitala apparater. Studien diskuterar fördelar och nackdelar med användningen av digitala apparater och internet i undervisningen samt på vilket sätt detta påverkar inlärningen och förmågan att koncentrera sig. Metoder. Avhandlingen är utförd som en beskrivande litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar inkluderas i en tematisk analys. Artiklarna har valts ut med en kombination av diverse sökord med syftet att besvara på forskningsfrågorna Resultat och slutsatser. Resultaten visar att teknologi i undervisningen kan bidra till elevers bättre prestation och fokus om integrationen av teknologin sker på ett lyckat, effektivt och korrekt sätt. Flexibilitet, mångsidighet och tillgänglighet utgjorde fördelar med digitaliseringen i undervisningen. Vid misslyckad integration av teknologi, det vill säga utan riktlinjer och engagemang, förorsakade digitala apparater distraktion och koncentrationsproblem. Mångsysslande med digitala apparater och telefoners närvaro hade en negativ inverkan på inlärningen. Slutsatserna innebär därmed att vid en lyckad integration av teknologi i undervisningen kan digitaliseringen bidra positivt till inlärningen.
  • Tamminen, Benjamin (2023)
    Syftet med denna studie är att undersöka lärarperspektivet på digitalisering inom undervisningen och dess påverkan på studenters inlärning. Tidigare forskning säger att det finns mycket möjligheter samt utmaningar med digitalisering i undervisningen. Studien är en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning inom ämnet digitalisering i undervisningen har valts. Möjligheterna var att underlätta lärarnas arbete samt öka möjligheterna för elevernas inlärning. Undervisningen kan göras mer interaktiv och tillgänglig. Utmaningarna var att en del av läraren inte har tillräckligt med stöd och en del av skolorna inte tillräckligt med resurser. Lärare som inte har kunskaper känner sig inte bekväma av att använda digitalisering. Utan de nödvändiga resurserna kan inte digitalisering tillämpas i undervisningen. Fortsatt forskning kunde göras inom vilka digitala verktyg är mest effektiva för undervisningen både från elevens och lärarens perspektiv. Digitalisering är en positiv sak med mycket potential men kräver mycket arbete.
  • Vallander, Andreas (2022)
    Denna studies syfte och mål är att ge en bättre förståelse för hur digital problemlösning kan se ut i en finländsk högstadieskola. Studien inriktar sig på de problemsituationer som involve-rar digitala hjälpmedel och verktyg. Då digital problemlösning som del av terminologin inte är vidare utbredd i forskning kring utbildning avhandlas därför relevant forskning om problem-lösning. Genom att skapa en matris utifrån Europakommisionens ramverk DigComp 2.0 samt OECD:s definition av interaktiva och statiska problem identifieras situationer som se-dan tolkas och analyseras utifrån teorin. Denna studie baseras på videomaterial från forskningsprojektet Connected Classrooms Nordic. Projektets data består bland annat av videoinspelningar från lektioner i högstadiesko-lor i de nordiska länderna. Tre lektioner ifrån undervisning i modersmål och fyra lektioner från undervisning i historia från en finländsk högstadieskola ligger som grund för studien. Studien är en kvalitativ fallstudie och har en abduktiv forskningsansats där DigComp 2.0 an-vänds som teoretisk grund för att identifiera digitala problemsituationer. Videomaterialet ana-lyseras och tolkas sedan i en tematisk analys. Elever och lärare deltog i digital problemlösning som uppstod oväntat och oförutsett. De för-sökte lösa problemen kollaborativt med olika goda resultat. De utvalda problemsituationerna visade hur komplexa de digitala problemsituationerna kan vara både för lärare och elever i den breda medieekologi de verkar i. Slutsatsen är att elever och lärare i denna studie deltar i digital problemlösning när oväntade och oförutsedda problemsituationer uppkommer. De görs i stor utsträckning kollaborativt men ostrukturerat. Studien visar även den komplexitet som många digitala verktyg och hjälpmedel bidrar med och vilka stora utmaningar lärare och elever ställs inför.
  • Thylin, Matilda (2024)
    De senaste åren har det pratats mycket om elevers sjunkande PISA-resultat (Statsrådet, 2023), vilket tyder på att det är något som inte fungerar. De förändrade förutsättningarna och behoven i och med bland annat digitaliseringen gör att undervisningsmetoderna måste för-nyas för att de ska fungera ändamålsenligt i en värld i förändring. Därför vill jag undersöka huruvida drama är ett verktyg man kunde använda och vilken inverkan det kan ha. Jag hop-pas kunna påvisa att man med hjälp av drama kunde förbättra elevers prestationer och höja elevers välbefinnande i skolan. Denna avhandling är en kvalitativ litteraturstudie där 7 referentgranskade vetenskapliga artiklar angående användingen och påföljderna av drama i undervisningen systematiskt analyserats. Resultaten visar att dramapedagogik kan främja både elevernas välmående och lärande på flera olika sätt. Bland de mest centrala aspekterna som framgick i analysen var att dramapedagogiska arbetssätt utvecklar elevernas kreativitet och att dess mångsidighet gör lärandet roligare och höjer skolmotivationen. Drama i klassen gjorde att eleverna i större ut-sträckning fick jobba tillsammans och således stärka samhörigheten. Också möjligheten till learning by doing- alltså att få lära sig genom att praktiskt få ta del av det nya, sågs som en fördel med dramapedagogiska metoder.
  • Eriksson, Amanda (2024)
    Mål. Syftet med avhandlingen är att granska dyskalkyli genom att ta upp svårigheter men även vad som går att göra för att hjälpa någon som har dyskalkyli. Ett ytterligare mål med avhandlingen är att ge mer synlighet till dyskalkyli och även att hjälpa lärare i att stödja elever med dyskalkyli. I avhandlingen behandlas även orsaker till dyskalkyli samt hur förekommande dyskalkyli är. Metoder. Denna avhandling är gjord som en kvalitativ litteraturstudie. Specifikt en integrerad litteraturstudie, med ett innehållsanalytiskt angreppssätt. Forskningsmaterialet består av tio vetenskapliga källor, urvalet har gjorts med hjälp av sökord och en avgränsning av publikationsår. Resultat och slutsatser. Resultatet kring vilka svårigheter som hör till dyskalkyli är oklart då forskarna inte är helt överens. Trots det finns det flera svårigheter som är vanliga hos personer med dyskalkyli. En vanlig svårighet är att personen har svårt med arbetsminnet, även förståelsen om sifferkunskap är svårt för personer med dyskalkyli. Det finns ändå flera olika metoder för att hjälpa en elev som har dyskalkyli. Det är bra att eleven får öva och stöd i sitt inlärande men att det inte blir för mycket och gör skada. Det finns många konkreta trix som kan hjälpa. En viktig del är att ge eleverna tillgång till hjälpmedel som miniräknare, dator eller formelbok.
  • Sandås, Annika (2022)
    Mål: Syftet med den här studien var att analysera hur ekologisk hållbarhet kan läras ut i skolan på ett målmedvetet och positivt sätt för att eleverna ska få lära sig och sporras till medvetna val. Forskningsfrågorna var hurdana ekologiskt hållbara val lärare kan göra för att minska på klimatavtrycket i skolan och hur lärare kan undervisa i ekologisk hållbarhet för elever i åk 1–6 i syftet att göra hållbarhetsundervisningen till en positiv upplevelse för eleverna. Tidigare studier har visat att ekologiska aspekter värderas av lärare men att visionen ofta är starkare än utförande, och att brist på tid och kunskap kan leda till att ekologiska aspekter inte beaktas. Metoder: Materialet för den här kvalitativa forskningen samlades in via intervjuer med fyra informanter. Två av informanterna var lärarstuderande i slutskedet av sina studier och två var färdigblivna lärare med över 20 års arbetserfarenhet. Intervjuerna som gjordes var semistrukturerade. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat och slutsatser: Forskningens resultat visade att det är viktigt att lärare gör undervisning om ekologisk hållbarhet roligt för eleverna, för att motivera dem, och undvika skrämsel gällande klimatångest. Som rolig undervisning lyfte informanterna upp undervisning med hjälp av digitala metoder och apparater. En annan viktig aspekt var lärarnas vardagsprat gällande ekologiskt hållbara val. Lärarna tyckte att de har tillräckligt med kompetens för att undervisa om ekologisk hållbarhet samtidigt som de berättade att de vill lära sig mera. Lärarna lyfte också upp att tidsbrist är en faktor som gör att hållbarhetsundervisningen ibland inte prioriteras. Det finns tydliga belägg för att öka medvetenheten och undervisning gällande klimatpåverkan som digitala metoder har. Tydligare riktlinjer och krav skulle göra undervisningen mera jämlik mellan olika klasser och skolor, eftersom nuvarande system skapar skillnader mellan klasser på basis av den enskilda lärarens värderingar.