Browsing by study line "Early Education Teacher (in Swedish)"
Now showing items 1-20 of 23
-
(2023)Syftet med denna studie är lyfta fram de argument som framkommer i samband med konstämnen och skapande inom småbarnspedagogik. Styrdokument, artiklar, aktuell forskning samt rekommendationer granskas för att hitta ledord som kan höja förståelsen för konstämnens vikt. Tidigare forskning har visat att man använder konstämnen till olika syften men glömmer att lära ut själva konstformen. En annan aktuell studie visar att det finns stora brister i utövandet av konstämnen och skapande verksamhet inom småbarnspedagogiken, speciellt för barn under 3. Studien är en kvalitativ integrerad litteraturstudie med en fenomenologisk analysmetod. Jag har använt mig av ett brett material med styrdokument, artiklar, forskning, böcker och rekommendationer. Det är litteratur som passar en integrerad metod och tillåter en bred forskning och flera synvinklar. Resultat i min studie visar att det finns många argument som talar för konstämnen och skapande inom småbarnspedagogiken, jag fann även forskning som visade att kvalitén på småbarnspedagogiken kan höjas med dessa ämnen. Därmed kan konstateras att argumenten lyfter fram fördelar med konstämnen som utvecklar skolfärdigheter, stöder den sociala, känslomässiga och emotionell utveckling. Även hur barn lär sig på olika sätt via konstämnen stöds, då det fungerar som ett pedagogiskt verktyg.
-
(2021)Rörelse och motorik är viktigt för barns välmående, utveckling och lärande. Det vet pedagoger inom småbarnspedagogiken. Ändå rör barn på sig för lite och personalens attityder och säkerhetsfrågor visar sig vara de största orsakerna till det (Halmela, 2013; Katajarinne, 2018; Kivelä, 2013; Soini, 2016). Därtill visar det sig att då vuxna finns i närheten rör barn på sig mindre (Halmela, 2013; Katajarinne, 2018; Soini et al., 2016). Jag förundrar mig över detta och vill således ta reda på hur pedagoger tänker gällande rörelse inom småbarnspedagogiken för att främja barns lärande. Syftet med studien är att ta reda på vilken inställning personalen har till rörelse som mål och medel för att stöda barns lärande. I sammanhanget är den pedagogiska verksamhetskulturen och lärmiljön av intresse. Eftersom barn inom småbarnspedagogiken ska ges möjlighet att lära med alla sinnen och hela kroppen är syftet också att ta reda på vilka tankar personalen har kring hur man kan skapa förutsättningar för barns lärande genom rörelse. För att få svar på forskningsfrågorna har kvalitativ forskningsansats använts. Materialet består av transkriberingar av ljudinspelade semi standardiserade och semistrukturerade intervjuer som gjorts tillsammans med fyra slumpmässigt utvalda pedagoger i fyra olika daghem i en utvald stad. Materialet har tolkats och analyserats genom innehållsanalys. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv inställning till rörelse. De är medvetna om att alla barn inte självmant rör på sig tillräckligt och att pedagogerna kunde bli bättre på att uppmuntra till rörelse och att möjliggöra rörelselek även inomhus. I resultatet framkommer att daghemsgården och närmiljön möjliggör rörelse även på högintensiv nivå, men att inomhusmiljön inte ses som lämplig för det ändamålet. Samtliga informanter lyfter fram att de i sitt arbete lagt märke till att barn lär sig lättare då rörelse används som metod. Ändå förekommer lärande genom rörelse rätt sällan. Pedagogerna lyfter fram att barn bättre klarar av stillavarande aktiviteter då de får röra på sig innan och under aktiviteten. Observation och dokumentering av barns motoriska färdigheter sker inte systematiskt. Vilket resulterar i att barn sällan får möjligheten att målmedvetet öva grundmotoriska färdigheter. I fostringssamarbetet ser pedagogerna ett delat ansvar gällande barns rörelsevanor men samarbetar rätt lite med vårdnadshavarna gällande rörelsevanor och motorisk utveckling.
-
(2022)Samhället är uppbyggt på ett sätt som gör det nödvändigt att jobba hårt för att lyckas. Det gäller att vara bäst för att till exempel ha en chans att konkurrera om den högre positionen på jobbet. Tävling är någonting som förekommer i samhället, inte bara inom sport utan även genom att jämföra sig själv och sina prestationer med andra. Syftet med denna undersökning är att ta reda på varför det förefaller som om vissa människor är mer tävlingsinriktade än andra. Forskningsfrågorna jag ställer är: Hur ser småbarnspedagoger på tävlingsinriktad verksamhet? Vad tror småbarnspedagoger att orsaken till att vissa barn har svårare att förlora än andra kan vara? Väljer barnen kooperativa eller kompetitiva spel på förskolan eller daghemmet? Finns det skillnader i pojkars och flickors tävlingsinriktade beteende? Till denna undersökning använder jag mig av en kvalitativ ansats med intervju som forskningsmetod. Jag har intervjuat fem lärare inom småbarnspedagogik som endera arbetar på daghem eller förskola. Innan intervjun berättade jag kort för pedagogerna vad studien handlar om. Utöver intervjuerna läste jag även tidigare forskning kring ämnet. Resultatet visade att pedagogerna har en negativ syn på tävlingsinriktad verksamhet och försöker minimera förekomsten av det så mycket som möjligt. Barnen är spontant tävlingsinriktade och gör de mesta till en tävling, vare sig det handlar om vem som har byggt det högsta tornet, vem som äter upp sin mat snabbast eller vem som får stå längst fram i kön. Anledningen till det tävlingsinriktade beteendet kan handla om allt från personligheten till hemförhållandena. Barnen föredrar både kooperativa och kompetitiva spel. Största delen av pedagogerna ansåg att pojkarna visade ett mer tävlingsinriktat beteende jämfört med flickorna.
-
(2021)Syftet med denna studie är att hur barns delaktighet lyfts fram i Finlands och Sveriges styrdokument och sedan jämföra resultaten som hittats mellan styrdokumenten. Syftet som utgångspunkt har jag formulerat följande forskningsfrågor: -Hur lyfts barns delaktighet fram i styrdokument? -Vilka likheter och skillnader finns mellan styrdokumenten? Denna avhandling är en kvalitativ studie och skriven med kvalitativ textanalys som lämpar sig bäst för att granska och analysera dokument och texter. Datat som analyseras är Finlands och Sveriges nationella styrdokument för småbarnspedagogik. Resultaten visar att det finländska styrdokumentet är mer utskrivet och utarbetat än det svenska styrdokumentet. Barns delaktighet, aktörskap och initiativ i verksamheten samt pedagoger som möjliggörare är mer nyanserat i finländska styrdokumentet än i svenska styrdokumentet. Det finns även skillnader i samhälls- och framtidsperspektivet mellan styrdokumenten. Det kräver dock yrkeskunskap och kunnande inom ämnet för att kunna tolka och uppfatta delaktighet i Finlands styrdokument på ett ändamålsenligt sätt. Däremot är Sveriges styrdokument ett mer tydligt och enkelt redskap för pedagoger.
-
(2023)Syftet med avhandlingen är att ta reda på hurdana högläsningsrutiner som förekommer på daghem i en mindre kommun i södra Finland. Det är också av intresse att se hurdana skillnader som framträder i högläsningsstunderna beroende på barnets ålder. Forskning visar att högläsning är en viktig del av verksamheten på daghem och för att barnen ska få ut så mycket som möjligt av en högläsningsstund är det viktigt att den är välplanerad och bra genomförd. För att öka barnens förståelse över det lästa är det också bra att man bearbetar det lästa på något sätt. Min forskning är kvalitativ och som metod använde jag mig av intervjuer. Jag gjorde sex kvalitativa intervjuer med sex lärare inom småbarnspedagogik var av två jobbar med 0–4 åringar, två med 3–5 åringar och två i förskola. Resultatet visar på att lärarna var medvetna om högläsningens positiva effekter och högläsning är någonting som skedde varje dag på daghemmen. Lärarna var eniga över att det största syftet med högläsningen var att stärka barnens språk. Det fanns små skillnader bland åldersgrupperna, till exempel i vilken sorts böcker de läste.
-
(2021)Mål. Målet med den här undersökningen är att ta reda på hur delaktighet betraktas i ett inlärnings syfte och hur pedagogerna ökar barns delaktighet inom småbarnspedagogiken samt ta reda på vad förutsättningarna är för att kunna skapa delaktighet inom småbarnspedagogiken. Avhandlingen kommer också att behandla frågor som gäller demokrati samt maktförhållanden mellan barn och vuxna och barnets möjligheter till att vara delaktiga och kunna påverka. Metoder. Studien bygger sig på en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ analysmetod. Forskningsmaterialet är samlat från Eriks databas. Den systematisk litteraturstudien förutsätter ett stort utbud på studier i hög kvalitet som behandlar delaktighet. Studien är en samling av tidigare forskningar som är anskaffad genom en systematisk sökprocess var efter det görs en kritisk analys och till slut diskuteras resultatet genom forskningsfrågorna. Resultat Resultatet visade att både verbal och non verbal kommunikation och kommunikativt stöd är viktigt för att stöda barns delaktighet. Resultaten visar även att det fortfarande finns stort kunskapsbehov om delaktighet och hur delaktighet kan tas i beaktan i praktiken. Resultaten visar även hur viktigt det är att läraren är lyhörd och respekterar barnets åsikter och idéer. Det visar sig även att delaktighet är en mycket viktig del till barns lärande och att delaktighet utvecklar flera olika kunskapsområden hos barnen. Dessutom visar resultatet att genom delaktighet så ökar barnets iver att lära sig.
-
(2023)Tutkielma siitä miten digitaaliset työkalut voivat tukea lasten kielen oppimista
-
(2023)En förutsättning för lärandet är att barnet ska känna sig tryggt och trygghet har sin grund i en fungerande lärmiljö som är inkluderande och strukturerad. Inom tydliggörande pedagogik handlar det om att tydliggöra barnets lärmiljöer och lärsituationer så att de blir så tydliga och förutsägbara som möjligt och som därmed skapar trygghet för barnet. Syftet med min forskning är att ta reda på om och på vilket sätt tydliggörande pedagogik framkommer i förskolan och därmed vilka erfarenheter lärarna har av det pedagogiska förhållningssättet samt möjligheter och eventuella utmaningar som kan förekomma. Jag anser att min forskning är aktuell och viktig med tanke på att forskning om och hur det pedagogiska förhållningssättet används i finländska förskolor är bristfälligt. Jag valde att göra en intervjustudie med kvalitativ ansats. Undersökningsgruppen bestod av fyra lärare och speciallärare i olika förskolegrupper och integrerade förskolegrupper. Förutom semistrukturerad intervju som datainsamlingsmetod gjorde jag även fältobservationer av de olika fysiska lärmiljöerna för att stärka intervjusvarens tillförlitlighet. Analysen genomfördes som en tematisk innehållsanalys. Resultaten visar att det finns en variation mellan lärarnas kännedom om själva begreppet men att alla använder sig av de olika visuella hjälpmedlen och verktyg som ingår i tydliggörande pedagogiken i förskolans verksamhet för att öka trygghet, inkludering, kommunikationsmöjligheter och minska stressfaktorer. Lärarna anser att det finns en del utmaningar kring förverkligandet av det pedagogiska förhållningssättet. Resultatet visar att behovet av tydliggörande pedagogik kommer att öka med tanke på att grupperna blir mer mångkulturella. Slutsatsen är att lärarna är starkt enade om att tydliggörande pedagogiken gynnar alla barn i barngruppen.
-
(2021)Enligt Grunderna för förskoleundervisningens läroplan (2014) skall förskoleundervisningen utgå från barnet och den har ett viktigt uppdrag som går ut på att stödja barnets möjligheter att utveckla sig, växa samt tillägna sig ny kunskap. Undervisningen på förskolan skall också förstärka barnets positiva bild av sig själv och barnets syn på sin egen inlärning. När det handlar om att i god tid finna behovet av stöd för inlärning och växande, erbjuda stöd men också på samma gång hindra svårigheter har undervisningen på förskolan en stor mening. Då behovet av stöd förekommer skall barnet få det omedelbart och dessa behov skall också tas i beaktande i undervisningen. Lärarna och den övriga personalen kan förebygga svårigheter med hjälp av olika sätt att arbeta, varierande peda-gogiska metoder och med mer flexibel uppdelning i grupper. Målet är att undervisningen på försko-lan skall beakta behov hos både gruppen och hos det enstaka barnet. (Utbildningsstyrelsen, 2014, s. 12, s. 30, s. 45.) Syftet med denna avhandling är att undersöka hur blivande lärare inom småbarnspedagogik upple-ver att förskolelärare kan stödja barn med koncentrationssvårigheter genom bemötande och plane-ringen av den pedagogiska undervisningen. Eftersom jag var intresserad av att höra hur blivande lärare inom småbarnspedagogik tänker kring frågor gällande barn med koncentrationssvårigheter, har jag använt mig av intervju som metod för att samla in datamaterialet. Till min avhandling intervjuades fyra blivande lärare inom småbarnspedagogik som har tidigare erfarenhet av att arbeta med barn med koncentrationssvårigheter. Resultatet visar bland annat att blivande lärare inom småbarnspedagogik har en tydlig uppfattning om hur koncentrationssvårigheter uttrycker sig hos förskolebarn. De har även starka åsikter om hur de själv men också hur pedagoger på förskolan skall och inte skall bemöta barn med koncentrationssvårigheter. Barn med koncentrationssvårigheter skall bemötas med beröm, lugn, förståelse och tålamod. Medan hot, skrik och användning av barnets namn i en negativ ton anses som opassligt bemötande. Blivande lärare har även flera tankar och idéer om vad förskolelärare skall ta i beaktande då de planerar en pedagogisk undervisning för en grupp i vilken ingår även barn med koncentrationssvårigheter. Enligt dem skall den pedagogiska undervisningen planeras så att den stödjer det enskilda barnet men också hela gruppen.
-
(2021)Mänskliga rättigheter tillhör oss alla. För trygga uppfyllandet av barnets rättigheter bör pedagoger känna till dem och kunna lära barn om dem. Denna studie syftar till att ta reda på hurudana förutsätt- ningar blivande lärare inom småbarnspedagogik har att undervisa om, för och genom barnets mänsk- liga rättigheter på basis av sina universitetsstudier. Tidigare studier visar bland annat att lärare känner sig osäkra gällande undervisning om barnets rättigheter (Cassidy et al. 2014, s. 27–30) och att små-barnspedagoger beskriver sin människorättsundervisning som ”förhållningssätt” i stället för under- visning om temainnehållet barnets rättigheter (Tellgren 2019, s. 33; s. 43). Studiens mål var att beskriva hurudan kunskap blivande lärare inom småbarnspedagogik har om barnets rättigheter. Målet var även att beskriva hur de blivande lärarna anser att de i sitt framtida arbete kan trygga förverkligandet av barnets rättigheter. Forskningsfrågorna var följande: 1) Vilka föreställningar har blivande lärare inom småbarnspedagogik om barnets rättigheter? 2) Hur upplever de blivande lärarna inom småbarnspedagogik sina kunskaper gällande barnets rättig- heter inom småbarnspedagogiken? 3) På vilka sätt anser blivande lärare att barnets rättigheter kan implementeras inom småbarnspedagogisk verksamhet? Denna studie har en kvalitativ ansats där undersökningsgruppens föreställningar, upplevelser och tankar står i fokus. Studiens undersökningsgrupp bestod av fyra blivande lärare inom småbarnspedagogik. Alla informanterna studerade i samma årskurs vid samma universitet och hade tidigare erfarenhet av att jobba med barn. Datamaterialet samlades genom fyra individuella halvstrukturerade in- tervjuer på Zoom. Analysmetoden var en induktiv innehållsanalys. Resultaten av studien visade att blivande lärare hade en föreställning om att Barnkonventionen är jämförbart med ett styrdokument. De blivande lärarnas föreställningar om vad barnets bästa betyder var långt i enlighet med hur FN:s barnkommitté definierar begreppet. Föreställningarna om delaktighet fokuserade närmast på relationer mellan barn, pedagoger och familjer i stället för barnets inflytande i planering och utförande av verksamhet. Resultaten visade även att de blivande lärarna upplevde sina kunskaper om barnets rättigheter som delvis bristfälliga och att det fanns ett behov av fördjupad och praktisk kunskap. De blivande lärarna ansåg att barnets rättigheter kan implementeras och synliggöras genom diskussioner, delaktighet, pedagogisk verksamhet och att pedagogerna i sitt arbete fungerar som rollmodeller för barnen.
-
(2023)Mål. Högläsning är något som man sysslar med både inom småbarnspedagogiken och i hemmamiljö. Det finns många olika sätt att arbeta med högläsning och målet med min studie är att hitta metoder för högläsning som gynnar språkutvecklingen både med tanke på mitt kommande yrke och samtidigt i min roll som förälder. Jag fokuserar på vilka aspekter man behöver tänka på då man högläser för barn för att högläsningsstunderna skall vara så ändamålsenliga som möjligt. Det finns flera teorier och forskning kring språkutveckling och dessa utgör grunden för min avhandling. Metoder. Valet av metod för min studie föll på narrativ litteraturstudie då jag under materialsökningen upplevde att det fanns många intressanta källor jag ville inkludera. Den typen av studie möjliggjorde att jag inte behövde begränsa mina källor i samma mån som en systematiskt litteraturstudie kräver. Materialinsamlingen har genomförts genom att söka nätbaserade artiklar med sökorden ’högläsning´ och ´språkutveckling´ och därtill litteratur via sökning av bibliotekets utbud som relaterar till det område jag intresserar mig för. För att avgränsa mängden träffar i mina sökningar kring språkutveckling och högläsning valde jag att använda mig av källor som är publicerade år 2007 eller senare. Resultat och slutsatser. Högläsning gynnar språkutveckling på ett positivt sätt, men utgående från studier har det visat sig att man nödvändigtvis inte mera högläser i den grad man gjort tidigare. Pedagogerna och föräldrarna behöver engagera sig i högre grad och de instanser som jobbar för litteratur och högläsning kan med fördel fortsätta sitt arbete för att lobba för högläsningens inverkan på barns språkutveckling och ge förslag på litteratur. Förslag till vidare forskning skulle vara att intervjua både pedagoger och vårdnadshavare för att få en autentisk syn på de sätt man högläser i hemmen och i daghemmen.
-
(2023)Syftet med denna forskning är att ta reda på hur inkluderande finlandssvensk barnlitteratur är med fokus på kulturell mångfald och könsrepresentation. Studien strävar till att svara på följande två frågor: hur synliggörs kulturell mångfald i den valda litteraturen? Hurdan är könsfördelningen mellan huvud- och bikaraktären i den valda litteraturen och finns det stereotypa eller normbrytande föreställningar av könen? Tidigare undersökningar visar att pojkar är överrepresenterade i barnböcker (Casey, Novick & Lourenco, 2021) och att barnen fokuserar starkt på bilderna i böckerna. (Justice, Skibbe, Canning & Lankford, 2005) I Mermelsteins (2018) undersökning tar man upp könsstereotypier i barnböcker. I min studie ingick nio finlandssvenska barnböcker från 2000-talet. Böckerna valdes med ca tio års mellanrum, tre böcker från 2022, tre från 2012 och två från 2004 och en från 2003 för att se ifall det skett en förändring inom finlandssvensk litteratur. I böckerna undersöktes både huvud- och bikaraktären genom bilden och texten. Studien var kvalitativ med inslag av kvantitativ forskning och analysen gjordes som en innehållsanalys. Finlandssvensk litteratur är i behov av att vara mera inkluderande vad som gäller kulturell mångfald. I sju av nio böcker var huvudkaraktären vit. Huvudkaraktären var också oftast en pojke men som sidokaraktärer var situationen jämn mellan könen. Det fanns en del könsstereotypier men också normbrytande beteende. Det har skett en liten utveckling mot mer inkluderande barnlitteratur men förbättring krävs.
-
(2021)Mål. Normer gällande kön och genus samt stereotypier om hur man kan och får vara som kvinna eller man finns i flera aspekter av samhället, till exempel kläder, yrken och litteratur. Enligt grunderna för planen för småbarnspedagogik ska pedagogerna se till att barnen får en genussensitiv undervisning och ges möjligheter som inte är styrda av barnets kön. Det här kan till exempel göras genom att erbjuda varierande barnlitteratur. Syftet för den här studien är att undersöka hur de olika könen beskrivs i barnlitteraturen samt om det förekommer normativt tänkande kring dem. Forskningsfrågorna som ställs är: 1. Hur beskrivs könsroller i barnlitteraturen? 2. Hur beskrivs könsuttryck i barnlitteraturen? 3. Hur ser fördelningen mellan könen ut i barnlitteraturen? Målsättningen för studien är att få en bättre bild av hur utbudet av litteratur på daghem kunde utvecklas för bredare mångfald. Metoder. Studien är kvalitativ och gjordes som en systematisk litteraturstudie. Materialet består av 11 vetenskapliga artiklar som behandlar ämnet kön/genus och barnlitteratur. Materialet hittades och analyserades systematiskt utgående från de forskningsfrågor som hade ställts för den här studien. Resultat och slutsatser. Resultatet visade att kvinnliga och manliga karaktärer ofta beskrivs på olika sätt i barnlitteraturen och ofta med stereotypa könsroller och könsuttryck. Fördelningen av karaktärer är också ofta ojämn. Beskrivningarna gäller till exempel vilka yrken och aktiviteter som karaktärerna gör i böckerna och hur de ser ut. Det här resultatet kan användas för att granska hurdana bilder av pojkar/män och flickor/kvinnor som visas i barnlitteraturen.
-
(2023)Mål. Syftet är att lyfta fram lärares och fördomars roll i diskriminering, mobbning och trakasserier av marginaliserade elever och studerande i skolor. Första forskningsfrågan är att undersöka hurdan roll lärare har i diskrimineringen, trakasserierna och mobbningen av marginaliserade elever och studerande. Den andra forskningsfrågan diskuterar utgående från socialpsykologisk teori, varför lärare inte identifierar, inte ingriper i eller deltar i diskriminering, trakasserier eller mobbning av marginaliserade elever och studerande. Fördomar och stereotyper är implicita eller explicita. De har sin grund i den naturliga driften att kategorisera. Social identitetsteori delar och förenar människor enligt sociala grupptillhörigheter. Kontakt hypotesen förklarar hur fördomar minskar i kontakt med mångfald, då det stöds av satsningar på gemenskap och empati. Integrerad hotteori handlar om gruppers dehumanisering och förklaring som hot. Metoder. Materialet består av 15 forskningsartiklar om lärares fördomar och deras involvering i diskriminering. De kvalitativa och kvantitativa forskningarna med diverse metoder är gjorda i flera olika länder. Litteraturmaterialet analyseras som en beskrivande integrerad litteraturöversikt, utifrån en förståelseorienterad induktiv litteraturanalys. Resultat och slutsatser. Social identitetsteori förklarar lärares ojämlika behandling av elever och studerande, beroende på sociala identiteter. Lärare som tillhör minoriteter visar mindre fördomar. Mest utsatta är elever och studerande vars grupptillhörigheter har stämplats till hot mot majoritetskulturen, då de mobbas av lärare och har brist på stöd. Likabehandling möjliggörs av lärares genuina motivation. Lärare och forskare önskar mer kompetens och självsäkerhet, till exempel genom interventioner enligt kontakt hypotesen.
-
(2021)Barnen lär sig genom lek och syftet med småbarnspedagogiken är att ordna pedagogisk verksamhet som utgår från leken. Personalens uppgift är att se till att lärmiljöerna främjar leken och erbjuder barnen möjligheter att leka olika slags lekar. Personalen ska också stöda leken och se till att alla barn har en möjlighet att delta i de gemensamma lekarna. Syftet med denna studie är att ta reda på hur personalen inom småbarnspedagogiken ser på leken som en del av daghemmets verksamhetskultur och den pedagogiska lärmiljön. Av särskilt intresse är att ta reda på hur personalen förhåller sig till sin egen roll i leken. Tanken med studien är att få information som kan användas för att utveckla leken på daghemmen. Forskningsfrågorna är: Vilka faktorer i lärmiljön främjar eller begränsar leken? Hur ser personalen inom småbarnspedagogiken på sin roll som aktiv aktör i barnens lek? Hur ser personalen på lekens betydelse för barnens utveckling och lärande? Eftersom jag är intresserad av hur personalen ser på leken och hur de förhåller sig till sin egen roll i leken är min studie kvalitativ. I min studie har jag använt intervju som datainsamlingsmetod och som informanter fungerade personal inom småbarnspedagogik som jobbar med barn i 1–5-årsåldern. Sammanlagt deltog fem personer i intervjuerna. Intervjuerna gjordes via videokonferenstjänsten Zoom och bandades in samt transkriberades. Resultaten visar att informanterna är medvetna om lärmiljöns påverkan på barnens lek samt lekens betydelse för barnens utveckling och lärande. Informanterna ser till att ta barnen med i planeringen av lärmiljön för att väcka barnens nyfikenhet och forma lärmiljön efter barnens behov och utveckling. Informanterna har också klart för sig vilken deras roll i leken är. Informanterna ser som sin uppgift i leken att hålla den igång, lösa konflikter som uppstår, hjälpa enskilda barn att delta och lära barnen att leka. Vuxnas deltagande i leken ansågs dock också medföra eventuella risker.
-
(2023)Matematik i förskolan
-
(2023)Mål. Mobbning är ett allvarligt problem redan inom daghem och förskola. Trots att det påverkar småbarns välmående så finns det relativt lite forskning i Finland och internationellt om mobbning bland barn före skolåldern. En vanligt förekommande form av mobbning är att bli utesluten ur leken och kamratgruppen. Den forskning som finns tyder på att mobbningsbeteende börjar redan i tidig ålder (3–6 år) och att förebyggande metoder därför bör tas i bruk tidigt (Repo & Sajaniemi 2015). Forskningens syfte är att redogöra för den vetenskapliga forskningen som gjorts om mobbning inom småbarnspedagogik inom det senaste årtiondet (2010–2022) i en europeisk kontext. Syftet med studien är att ge en översikt över det man lyfter fram som centralt angående mobbning bland småbarn samt att kartlägga potentiella luckor i forskningen relaterat till forskningslitteraturen. Forskningsfrågor: 1. Vad säger forskningen om mobbning bland småbarn i en europeisk kontext? 2. Finns det luckor i forskningen om mobbning bland småbarn? Metoder. Forskningen utfördes som en integrerad litteraturstudie. Vid litteratursökningen valdes åtta referentgranskade vetenskapliga artiklar från 2012–2021 till litteraturöversikten. Ämnet var begränsat till barn inom småbarnspedagogiken. Med hjälp av forskningen kartlades vilken typ av forskning om mobbning bland småbarn som gjorts och vad resultaten lyfter fram som viktigt och vilka luckor som finns i forskningen. Resultat och slutsatser. Av de nio teman som lyftes fram som centrala under den forskning som gjorts angående mobbning inom småbarnspedagogik framträder uteslutning ur barngruppen som det viktigaste. Det är viktigt att vi vuxna vet att detta är den vanligaste sortens mobbning bland småbarn och att vi aktivt följer med att detta inte sker, särskilt under den fria leken. Man bör komma ihåg att småbarns empatiska färdigheter och självregleringsförmåga utvecklas när hen omges av empatiska vuxna. De luckor i forskningen som framkom visade att framtida forskning borde göras om uteslutning från gruppen. Det skulle även vara viktigt att studera de vetenskapligt tillgängliga metoderna för att förebygga mobbning och effektiviteten i de mobbningsförebyggande handlingsplanerna nu då det gått en tid sedan alla daghem och förskolor borde ha implementerat sådana i sin verksamhet.
-
(2022)Syftet med studien är att synliggöra särbegåvning inom småbarnspedagogiken. Då forskningen om särbegåvning inleddes konstaterades det att utbudet på studier i ämnet som behandlar barn under skolålder är begränsat. Trots det hittades tillräckligt med studier och litteratur för att bygga upp en teoretisk grund. Studien utgår från följande forskningsfrågor: Vad betyder särbegåvning för personalen inom småbarnspedagogik? På vilket sätt beaktas särbegåvade barn i planerande av pedagogiken? Vad för slags fortbildning skulle gynna personalen inom småbarnspedagogiken? Studien genomfördes som en kvalitativ fenomenologisk studie. Som materialinsamling användes intervju. Det var fem informanter som ställde upp och de hade olika lång arbetserfarenhet och jobbade med olika åldrars barn. Som analysmetod har innehållsanalys använts. Analysen genomfördes med att sammanfatta tre olika temaområden som framkom i intervjuerna. Resultaten visade att personalen inom småbarnspedagogiken känner till fenomenet särbegåvning. De definierar särbegåvning på följande sätt: barn som har lätt att lära sig nya saker bara intresset finns och besitter ofta en stor kunskap om ämnen som intresserar dem. Men de lyfte också fram svårigheter inom de sociala förmågorna. Om de hade ett särbegåvat barn i gruppen skulle de i verksamheten fokusera på barnets delaktighet, lärmiljöer som stöder och sporrar utveckling samt egen tid för det särbegåvade barnet med en vuxen. Om informanterna erbjöds fortbildning skulle de önska kurser om särbegåvning och en digital informationsbroschyr samt satsningar på det kollegiala lärandet. Jag drar slutsatsen att fenomenet särbegåvning börjar få mera synlighet inom fältet men det finns ännu saker att jobba med som exempel vidareutbildning i ämnet.
-
(2023)Denna kandidatavhandling syftar till att undersöka selektiv mutism som ett relativt okänt ång-estsyndrom som påverkar barns förmåga att kommunicera i sociala sammanhang. Studien strävar efter att belysa speciallärares syn på lärarnas kunskap om selektiv mutism och deras uppfattning av lärarnas kompetens i att hantera detta ångestsyndrom. Genom användning av en kvalitativ metod har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med tre ambulerande speciallärare inom småbarnspedagogik. Dessa informanter valdes på grund av deras omfattande erfarenhet av att arbeta med barn som har selektiv mutism och samarbete med pedagoger. Intervjuerna hölls på distans via Teams. De insamlade data tran-skriberades och analyserades tematiskt för att upptäcka övergripande mönster och centrala teman i speciallärarnas berättelser. Resultaten av denna studie visar en varierande uppfattning bland speciallärarna angående lärarnas kunskap om selektiv mutism inom småbarnspedagogiken. De betonade enhälligt vikten av tidig identifiering av barn med selektiv mutism, behovet av nära samarbete mellan lärare, talpedagoger och föräldrar samt betydelsen av att bemöta dessa barn på ett sensitivt och stöttande sätt.
Now showing items 1-20 of 23