Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by study line "General and Adult Education (in Swedish)"

Sort by: Order: Results:

  • Autio, Lotta (2022)
    Mål. Syftet med avhandlingen är att kritiskt granska om och hur erfarenhetsbaserade inlärningsmetoder stöder utveckling av globalt ledarskap i multinationella organisationer. Globala ledares otillräckliga globala kompetenser är ett hinder för multinationella organisationers utveckling och tillväxt. Den teoretiska bakgrunden baserar sig på Kolbs erfarenhetsbaserade inlärningsteori och Banduras sociala inlärningsteori. Ytterligare bygger teorin på de mest centrala begreppen inom temat bland annat; global kompetens, globalt ledarskap och erfarenhetsbaserad inlärning. Utgående från aktuella studier och den teoretiska bakgrunden analyseras erfarenheters påverkan på globala ledare i multinationella organisationer samt vilka faktorer som gör erfarenhetsbaserade inlärningsmetoder effektiva för global kompetensutveckling. Metoder. Avhandlingen utfördes som en beskrivande litteraturöversikt med en integrerande infallsvinkel. Metoden gav möjligheten för att skapa en mångsidig helhetsuppfattning och kritiskt granska materialet som analyserats. Det analyserade materialet består av 9 vetenskapliga studier. Resultat och slutsatser. Resultatet av analysen antyder att erfarenhetsbaserade inlärningsmetoder kan vara effektiva metoder för att utveckla global kompetens hos ledare i multinationella organisationer. Däremot visar samtliga studier även negativa inverkningar av interkulturella erfarenheter; ökat omoraliskt beteende samt diskriminering av sin kulturella in-grupp vilket leder till minskad sannolikhet att bli vald för ledarskaps positioner. Faktorer som påverkar effektiviteten av erfarenhetsbaserade inlärningsmetoder är erfarenheternas längd, kvalitet och kontaktnivå med andra kulturer. Dessutom påverkar individuella faktorer om och hur man gynnas av erfarenheter och resultaten visar att det är nödvändigt att anpassa metoderna enligt individuella behov. Strukturerad utbildning innan, under och efter erfarenhetsbaserad inlärning stöder utvecklingen av global kompetens.
  • Öhberg, Ida (2021)
    Mål. Syftet med denna avhandling är att undersöka distribuerat ledarskap i skolor som lärande orga-nisationer och mer specifikt hurdan syn rektorer har på distribuerat ledarskap och hur distribuerat le-darskap påverkar lärare. Teoridelen baserar sig på för denna avhandling relevanta begrepp och teo-rier, vilket i detta fall är lärande organisationer, skolor som lärande organisationer och distribuerat ledarskap. Dessutom kommer skillnader mellan delat och distribuerat ledarskap att presenteras och distribuerat ledarskap i förhållande till aktivitetsteorin diskuteras. Med stöd från det teoretiska ram-verket undersöks rektorers syn på distribuerat ledarskap och hurdan inverkan distribuerat ledarskap har på lärare och deras arbete. Metoder. Studien utfördes som en beskrivande litteraturstudie med en narrativ infallsvinkel och målet var att skapa en omfattande bild av det ämne som studerades. Materialet för analysdelen bestod av tio vetenskapliga artiklar som valts genom systematiska sökningar i databaser med hjälp av kontrollerade sökord. Resultat och slutsatser. Resultaten visade att rektorer såg på distribuerat ledarskap som endera delegering av förhandsbestämda uppgifter eller som något som sker i interaktion mellan ledare, följare och de situationer de interagerar i. Rektorer upplevde också att distribuerat ledarskap kan föra med sig en del utmaningar så som motstånd från lärare och svårigheter att hitta lämpliga ledare. Överlag verkade rektorer ha en positiv inställning till distribuerat ledarskap och föredrog att distribuera sitt ledarskap. Resultaten tydde även på att distribuerat ledarskap har en positiv inverkan på en rad olika faktorer som är väsentliga för hur bra lärare trivs med sitt arbete. Distribuerat ledarskap hade en positiv inverkan på bland annat lärares arbetstillfredsställelse, organisatoriska engagemang, professionella lärande och affektiva engagemang.
  • Kronlund, Ella (2023)
    Inom en organisation är det de anställda som i grunden bär den största rollen, och chefer strävar efter att identifiera de faktorer som motiverar de anställda att prestera på högsta möjliga nivå. Inom alla branscher där det arbetar människor är det relevant att fråga sig vilka faktorer som motiverar dem. Det finns flera olika faktorer som spelar in i ett företags framgång, så som personalrekrytering och ledning, men de anställdas motivation spelar ändå en betydande roll. Syftet med denna avhandling är att granska och identifiera motivationsfaktorer hos anställda på dagens arbetsplats. På grund av digitaliseringen ser den moderna arbetsbilden annorlunda ut idag i jämförelse med förut och därför är det värdefullt för organisationer och företag att granska kvaliteten på arbetsplatsen gällande trivselfaktorer och de anställdas motivation. Studien är genomförd som en litteraturöversikt av tidigare litteratur och studier. Som material användes åtta studier gjorda från olika håll i världen, i Finland, Indonesien, Pakistan, Turkiet och Italien. Jag har analyserat studierna i ljuset av min forskningsfråga “Vilka faktorer motiverar anställda på en arbetsplats?”, vilken jag strävar efter att svara på genom att analysera relevant litteratur utgående från ett systematiskt tillvägagångssätt. Det analyserade materialet är avgränsat till studier som undersöker motivationsfaktorer hos anställda på en arbetsplats mellan åren 2019 och 2022. Materialet har samlats in genom olika databaser, bland annat Helka, Helda, Google Scholar och Tandfonline. Ur resultaten framgår att de faktorer som är viktiga för anställdas motivation på dagens arbetsplats och i dagens arbetsliv ser något annorlunda ut idag än tidigare. Sammanfattningsvis går det att konstatera, efter en analys av både äldre och nyare teorier och studier, att det finns en hel rad olika faktorer som är viktiga vid motiverandet av anställda. De viktigaste faktorerna som motiverar anställda på en arbetsplats och för ett hållbart arbetsliv på lång sikt som har diskuterats i denna avhandling är inre motivation, arbetsmiljö, möjlighet till utveckling och karriärmöjligheter, samhörighet, respekt och jämställdhet samt balans mellan arbetslivet och privatlivet. En hälsosam och säker arbetsmiljö är grundläggande för både motivation och ett hållbart arbetsliv. Resultaten ger en djupare inblick i temat motivation på arbetsplatsen och avtäcker ytterligare perspektiv på anställdas motivation på arbetsplatser idag.
  • Blomberg, Wilhelm (2022)
    Aim. The aim of this study is to investigate the role of climate emotions among adult climate activists. The purpose is to investigate how these emotions enable climate awakenings in relation to the theory of transformative learning and edge-emotions. The climate crisis is a wicked problem which triggers challenging emotions ranging all from apathy or denial to disavowal and wishful thinking. In order to develop climate education to support these mental health issues, tools are urgently needed to foster constructive hope and agency on climate action. Methods. The study uses thematic semi-structured interviews with six adult climate activists (median age 60) from two new climate activist groups in Finland: Elokapina and Aktivistimummot. In the thematic analysis of the interviews, five themes were identified; transformative learning, emotions, future, action and social interaction. The qualitative interviews were complemented with a climate emotions survey including 89 emotions, which worked both as talking points in the interview and as basic quantifiable data on the most dominant climate emotions among the activists. Results and conclusions. Interaction with social groups, empathy and the future emerged as common narratives and meaningful triggers in the process of transformative learning for climate action. Eight dominant climate emotions were identified that were shared by all of the participants, out of which sadness, moral duty and commitment stood out as the strongest shared emotions. The study argues that in order to educate for transformative learning for climate action, a shift in discourse is needed from the individual-centered approach to a frame fostering constructive hope and agency thinking for systemic change.
  • Molander, Jessica (2022)
    Mål. Den finländska småbarnspedagogiken präglas numera av oroligheter och problematik. Branschen har genomgått flera reformer under de senaste tio åren, och konsekvenserna av dessa har delvis påverkat daghemspersonalens arbetstillfredsställelse negativt. Enligt forskning upplever personalen att de inte har förutsättningar att driva verksamhet av god kvalitet. För att problemen ska kunna åtgärdas, krävs mera förståelse för vilka faktorer som skapar dessa ofördelaktiga omständigheter. Syftet med denna studie är att avtäcka sådana faktorer som forskning inte hittills har identifierat, genom att analysera inofficiella virtuella dokument. Metoder. Studien genomfördes som en induktiv innehållsanalys, och som material användes åtta kommentarstrådar i samband med artiklar på Facebook, en diskussionstråd på www.vauva.fi och fyra tidningsinsändare. Den induktiva analysmetoden innebar att jag lät texten framkalla och skapa olika teman och kategorier om ämnet, varefter jag komprimerade innehållet till sex olika kategorier och analyserade det explicita och implicita innehållet i dem. Orsaken till mitt metodval var att jag ville undersöka mera råa och ocensurerade dokument i en inofficiell kontext, som inte var producerade som föremål för forskning Resultat och slutsatser. Ur resultaten framgick att personalen upplever den ökade byråkratin och lärarnas arbete utanför gruppen som belastande. De negativa attityderna gentemot lärarnas arbete skapar missnöje i synnerhet bland barnskötare, samt motsättningar och meningsskiljaktigheter mellan yrkesgrupperna. Branschen upplevs inte heller vara uppskattad, vilket enligt deltagare kommuniceras genom nedskärningar, tvivelaktiga rekryteringsprinciper och låg lön. På en personlig nivå kan både uppskattande och nedvärderande attityder till yrket avskiljas. Stora gruppstorlekar kombinerat med misslyckad inklusion och personalbrist upplevs också belastande. Nutida uppfostringsstilar kritiseras därtill och anges som en orsak till de ogynnsamma arbetsförhållandena. Många är ändå av den åsikten att arbetet med barn är så motiverande och belönande, att de orkar fortsätta med det trots utmaningarna. Resultaten står väldigt långt i enlighet med tidigare forskning, men ger somliga teman vidare dimensioner och avtäcker även ytterligare perspektiv på personalens tillfredsställelse.
  • Saari, Wilma (2023)
    Mål. Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan gruppdynamiken har i en organisationsutveckling och i en organisation som helhet. Forskningsfrågan för denna studie är: vilken roll spelar en god gruppdynamik för organisationens utveckling. Teoridelen i studien beskriver relevanta begrepp och diskuterar teoretiska perspektiv på gruppdynamiken. Även två modeller; Firo-modellen och Tuckmans grupputvecklingsmodell förklaras. Analysdelen i studien analyserar artiklarna som besvarar min forskningsfråga. Metoder. Denna studie var en systematiskt orienterad litteraturöversikt. Genom sökorden som beskrivs nedan har jag hittat det material som jag använt mig av. Databaserna som använts är Google Scholar, Helka, Hanna, Finna. Jag har använt mig av 9 vetenskapliga forskningar i min analysdel. Resultat och slutsatser. Resultaten i denna studie var att gruppdynamiken spelar en mycket stor roll inom en organisationsutveckling och i organisationen som helhet. Utifrån resultaten kan man dra slutsatsen att det krävs att gruppdynamiken fungerar, om man vill kunna utveckla nya tjänster, produkter eller utveckla organisationen överlag. En god gruppdynamik har stor inverkan på organisationen och främjar bland annat samarbete, välbefinnandet och kulturen i organisationen.
  • Rönnberg, Ella (2021)
    Mål. Denna avhandling har som syfte att undersöka gruppmentorskap som stöd för nyutexaminerade lärare under induktionsfasen i arbetslivet, det vill säga under de första åren i arbetslivet efter avslutad lärarutbildning. Avhandlingen undersöker hur gruppmentorskap inverkar på nyutexaminerade lärares professionella, sociala och personliga utveckling. Den teoretiska bakgrunden i avhandlingen baserar sig på relevant teori kring studiens syfte och tar således fasta på läraryrket i Finland, induktionsfasen inom läraryrket, potentiella utmaningar i läraryrket, utmaningar för nyutexaminerade lärares utveckling samt mentorskap. Metoder. Syftet undersöktes genom en litteraturstudie där tidigare utförda studier analyserades. Målet med denna metod var en omfattande analys av fenomenet med möjlighet till kritisk granskning i diskussionen. Materialet som användes i analysen bestod av nio vetenskapliga artiklar publicerade på engelska mellan åren 2013-2020 och hittades genom databaserna Helka, EBSCO och Google Scholar med hjälp av kontrollerade sökord. Resultat och slutsatser. Resultaten av studien visade att gruppmentorskap är en passande metod för att ge nya lärare stöd under induktionsfasen som visade sig ha positiva effekter på nya lärares utveckling. Trots några negativa konsekvenser av gruppmentorskap hade gruppmentorskap flera positiva effekter på nya lärares professionella, sociala och personliga utveckling. Resultaten visade även att gruppmentorskap var en viktig form av stöd för att öka nya lärares välmående samt för att öka de nya lärarnas vilja till kvarstannade i branschen.
  • Westerlund, Märta (2021)
    Mål. Fysisk aktivitet minskar risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, bröstcancer och diabetes typ-2. Trots den här kunskapen visar statistiken att endast 65% av vuxna i åldern 30–64 år kommer upp till WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet. Mitt syfte med avhandlingen är att se på hur upplevd autonomi kan påverka den inre motivationen till fysisk aktivitet. I undersökningen används Deci och Ryans (1985) motivationsteori om självbestämmande som grund då upplevd autonomi i träningssammanhang undersöks. Tidigare forskning visar att upplevd autonomi är ett av de grundläggande psykologiska behoven som måste vara tillfredsställt för att en person ska kunna uppleva inre motivation. Jag undersöker vilken betydelse upplevd autonomi har på den inre motivationen för fysisk aktivitet och hur en träningsinstruktör kan ge stöd för autonomi i ett träningssammanhang. Metoder. Undersökningen utfördes som en beskrivande litteraturstudie och analyserades enligt en narrativ översikt. Artiklarna som analyserades utgick från motivationsteorin om självbestämmande. Materialet var på engelska och hämtades från databaserna Google Scholar, Helka och Helda. Resultat och slutsatser. Tidigare forskning visade att en person som upplevde autonomi kände sig mer motiverad till att träna. Autonomi hade en direkt inverkan på känslan av kompetens och syfte för träningen. Det här betyder att om en person upplever sig ha kontroll över en träningssituation och får göra egna aktiva val kommer personen också att uppleva större glädje och tillhörighet. Ett yttre stöd leder till en större social tillfredsställelse av träningen. En tränare kan tillföra variation, närvaro och en känsla av samhörighet. Studierna i avhandlingen påvisar att det här är faktorer som ökar den inre motivationen. Att träna tillsammans med andra har också visat sig ha en positiv effekt på motivationen. Motiverande samtal med stöd av motivationsteorin om självbestämmande leder till högre känsla av kompetens, glädje och autonomi. Sammanfattningsvis mår människor bra av att få känna kontroll, få uppmuntran och känna social samhörighet i samband med ett träningspass.
  • Leskinen-Sundqvist, Inga-Lill (2021)
    Syftet med min kandidatavhandling är att belysa de teorier, faktorer och strategier som kan positivt inverka på och stödja vuxna individers andraspråkinlärning. I mitt dagliga arbete som språk- och integrationslärare ser jag stora skillnader i de olika studerandes språkliga läroprocesser. Titeln till min avhandling kommer också från en kommentar som en av mina andraspråkstuderande uttryckte efter månader av språkstudier i det svenska språket. Mitt mål har därför varit att undersöka olika hypoteser och vetenskapliga teorier om språkinlärning för vuxna för att få reda på vilka processer och faktorer styr språkinlärningen. Därigenom om möjligt hitta metoder och faktorer som kan stötta den språkliga läroprocessen hos vuxna språkstuderanden. Jag har valt att basera min forskning på vetenskaplig litteratur om bland annat andraspråk, språkinlärning, transspråkande, motivation, lingvistiskt självförtroende och lärarens oilka kompetenser.
  • Korhonen, Niklas (2023)
    Mål. Tidigare forskning har ifrågasatt autonomins positiva effekter och visat att självständigt arbete har lett till brister på stöd och socialt samspel i arbetslivet. Avhandlingens syfte är att kartlägga hur anställda i kunskapsarbete upplevde de reella effekterna av hög autonomi i sitt arbete. De relevanta faktorerna är i denna avhandling välmående, motivation, gemenskap och effektivitet. Metoder. För denna avhandling intervjuades fyra personer som arbetar med kunskapsintensivt jobb. Intervjun var en semistrukturerad tematisk intervju som analyserades enligt nyckelord och teman utgående från relevanta faktorer som framträder i tidigare forskning. Resultat och slutsatser. Informanterna upplevde autonomins effekter generellt positivt, men effekterna upplevdes också vara mångfacetterade. Chansen att påverka arbetets innehåll och arbetstid ansågs ha flera positiva effekter, men de verkade förverkligas bara tillsammans med god kommunikation, gemenskap och förmåga till självstyre. Informanterna upplevde att samma dimensioner av autonomi kan ha både positiva och negativa effekter beroende på situationen. Intervjuerna gav delvis stöd för tidigare forskning som ifrågasätter autonomins linjära positiva effekter samt Arbetshälsoinstitutets utlåtande om moderna arbetslivets farhågor. I denna avhandling kom vissa teman och nyckelord fram som delvis belyser autonomins effekter, men de individuella och strukturella stödbehoven och eventuella underliggande mekanismer bakom effekterna blottades inte.
  • Sandström, Gabriella (2023)
    Mål. Avhandlingens syfte är att fördjupa kunskapen om ledarskap och om hur de olika ledarskapsstilarna påverkar företagskulturen och anställdas välbefinnande. Studien fokuserar huvudsakligen på hur ledarskap påverkar anställdas motivation och därmed både på anställdas indivuella prestation och slutligen organisationens prestation. Studien analyserar även, i mindre mån, hur man ska leda genom ny generationsskift på arbetsplatserna. Avhandlingens två forskningsfrågor lyder som följande: 1. Vilken påverkan har ledarskap och ledarskapssätt på organisationskulturen samt på anställdas motivation och prestation? 2. Hur leder ledare genom pågående generationsskifte? Avhandlingens teoridel beskriver relevanta begrepp för att ha bättre förståelse över vad som analyseras och dess betydelse. Vidare kommer det att analyseras nio olika studier och forskningar som forskat inom ämnen som öppnar upp och besvarar avhandlingens forskningfrågor. Metoder. Avhandlingen är en litteratur studie, där jag genom olika sökord och databaser försökt plocka fram de nyaste forskningarna för att hålla studien så tillförlitlig som möjligt, tidsmässigt. Avhandlingen analyserar allt som allt nio stycken vetenskapliga studier. Resultat och slutsatser. Avhandlingens resultat visade en stark positiv korrelation mellan ledarsätt som prioriterar sina anställda med deras välbefinnande, motivation och arbetsprestation. Anställdas ökade arbetsprestation har sedan en direkt korrelation till organisationers ökade prestationer. Resultaten visade även att engagerande ledarstilar t.ex. transformativ stil, möter väl med generation Z krav och förväntningar när de inträder arbetslivet. Ledarskap har en betydande roll i skapandet av en organisationskultur, påverkar medarbetarnas välmående och har därigenom en inverkan på individuell och organisatorisk prestation och resultat.
  • Härkönen, Jaana (2023)
    Tiivistelmä - Referat - Abstract Tavoitteet. Aiempi tutkimus (ks. Molander, 2020) on osoittanut, että korkeakoulujen hakukuvastojen perusteella on mahdollista muodostaa käsitys opiskelijan ideaalityypistä, joka on valkoinen, nuori, iloinen ja fyysisesti terve nainen. Näin ollen representaatio jää hyvin kapeaksi. Samaan aikaan korkeakoulutusta pyritään kehittämään saavutettavammaksi, jotta yhä useampi nuori aikuinen opiskelisi korkeakoulussa. Tässä kandidaatintutkielmassa mielenkiinto kohdistuu siihen, millaisia samaistumisen ja kuulumisen mahdollisuuksia potentiaaliset hakijat löytävät korkeakoulujen markkinointimateriaaleista, millaisia ovat kuvastojen välittämät käsitykset opinnoista, kuinka kattavaa kuvastojen representaatio heidän mielestään on ja kuinka sitä voisi kehittää. Näin ollen tämän tutkielman tavoitteena on täydentää ymmärrystä korkeakoulujen markkinointimateriaaleissa esiintyvästä ideaalityypistä tuomalla keskusteluun korkeakouluopintoihin tähtäävien nuorten ääni. Menetelmät. Tutkielma on laadullinen ja tutkimusaineisto kerättiin haastattelemalla kolmea 18–29-vuotiasta nuorta aikuista, joista jokainen on kiinnostunut hakeutumaan korkeakoulutukseen jollakin aikavälillä. Tutkimusaineisto kerättiin teemahaastattelun ja photo elicitation -menetelmän yhdistelmää hyödyntämällä. Aineisto analysoitiin teemoittelemalla. Tulokset ja johtopäätökset. Nuoret kiinnittivät huomiota markkinointimateriaalien kuvastoissa esiintyvien ihmisten ulkoisten ominaisuuksien lisäksi näiden kyvykkyyteen, toimintatapoihin ja asennoitumiseen. Näiden luonnehdintojen perusteella hahmottuu opiskelijan henkinen ideaalityyppi, joka pärjää, haluaa muuttaa maailmaa ja jaksaa ahkeroida tavoitteidensa saavuttamiseksi. Henkiset ominaisuudet kietoutuvat yhteen esimerkiksi perhetaustan kanssa: kuvat viestivät korkeakoulutuksen olevan luonteva ja suvussa kulkeva valinta opiskelijan ideaalityypille. Lisäksi opiskelijayhteisö on nuorille merkityksellinen osa korkeakouluopintoja, ja kuvissa esiintyvät ryhmät voivat tuntua samaistuttavilta. Kuvat eivät kuitenkaan viesti selkeästi mitä korkeakouluopinnoissa käytännössä tehdään. Representaation kehittämiskohteina voidaan nimetä esimerkiksi pukeutumistyylien monipuolistaminen, ikäjakauman laajentaminen sekä eri vähemmistöryhmien laajempi representaatio.
  • Borgström, Annika (2023)
    Tiivistelmä - Abstrakt – Abstract Mål Syftet med arbetet är att utgående från aktuell forskning identifiera vilka riskfaktorer finns bakom skolfrånvaro och hurdana stödåtgärder kan hjälpa elever att återvända till skolan. Skolfrånvaron har ökat, men vi vet inte med säkerhet hur många elever som berörs. Skolfrånvaro är ett bekymmer då det är förknippat med signifikant lägre akademiskt och socialt välmående. Ifall en elev inte får stöd kan det leda till skolavhopp, som förknippas med allvarliga svårigheter i vuxenlivet. Skolfrånvaro påverkar förutom eleven också föräldrar, familj och har potential att ge stora kostnader för samhället. Teoridelen baserar sig på Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsmodell, det relationella och kategoriska perspektivet samt olika nivåer av skolfrånvaro och åtgärder vid dessa. Dessutom är de två olika sätten att definiera skolfrånvaro: enligt typ och funktion, definition av problematisk skolfrånvaro, skolfrånvaro som en process som utan interventioner ökar med tiden samt tanken om att vissa faktorer drar eleven till skolan, medan andra stöter eleven ifrån, centrala begrepp för arbetet. Metoder Studien utfördes som en beskrivande litteraturöversikt med en integrerande infallsvinkel. De vetenskapliga artiklarna utvaldes enligt vissa kriterier och analyserades med ett teoribaserat analysgrepp. Avsikten var att ge en bred helhetsuppfattning av fenomenet. Resultat och slutsatser I de olika forskningarna kom rätt så samma riskfaktorer fram. Det var bland annat dålig relation mellan elev och lärare, brist på stödåtgärder, ångest, mobbning. Forskningen visade fenomenets heterogenitet och vilka riskfaktorer i elevens omgivning som kan leda till skolfrånvaro. Det handlade om att flera riskfaktorer hopade sig och sinsemellan påverkade varandra främst i elevens proximala miljöer. Skolfrånvaron utvecklades som en process. Desto längre skolfrånvaro var obehandlad, desto mer frånvaro och samsjuklighet uppkom och svårare blev det att få eleven tillbaka till skolan. En negativ spiral utvecklades. I interventionerna tas olika parter runt barnet, vårdnadshavarna och skolan, med i interventionen enligt Bronfenbrenners modell. Interventionerna byggde på stödåtgärds pyramiden som hade samma princip som trestegsstödet. En större frånvaro krävde mera stödåtgärder och resurser under en längre tid. Det var viktigt att planera stödåtgärder utgående från elevens individuella behov, vilket det relationella perspektivet också förespråkade.
  • Helenius, Maria (2021)
    Flera studier visar att det finns ett missnöje med den respons som fås i högre utbildningar. Detta missnöje kan bero på att respons som pedagogiskt redskap inte används till fullo och att det inte finns en dialogisk kontext i responsprocessen. Respons förser responsmottagaren med information om sin prestation vilket gör det lättare att utvecklas i rätt riktning och bättre förstå sitt eget lärande och sin kompetensnivå. Därför är välplanerad respons viktigt för lärande både i utbildningsprogrammen och senare i livet. Syftet med avhandlingen är att kartlägga svenskspråkiga pedagogikstuderandes upplevelser av den respons som de fått i sina studier och därmed öppna en diskussion för utveckling av responsprocesser i högre utbildningar. Data samlades in genom en elektronisk enkät som samlade svar av 24 informanter som alla studerade pedagogik på svenska i Finland. Materialet analyserades kvalitativt genom fenomenografisk forskningsmetod. Det kom fram att största delen av studerandena är missnöjda med responsen men att den respons de får ändå är viktig för deras lärande. Det fanns inte tydliga skillnader i upplevelser mellan studerande från de två olika högskolorna. Det visade sig också att respons används på ett ensidigt sätt och inte anpassas till olika situationer. Studeranden förstår att responsgivarna inte har resurser att förbättra responsens kvantitet eller kvalitet. I avhandlingen presenteras ändå sätt på hur respons kan användas på flera olika sätt beroende på resurserna till förfogande för att fortfarande behålla responsens kvalitet.