Browsing by Subject "Barnlitteratur"

Syftet med undersökningen var att granska om de olika karaktärerna i Enid Blytons barnbok ”Viisikko ja linnan aarre” (svenska titeln ”Fem gör ett fynd", engelska ”Five on Finniston Farm”) framstår som stereotypa ur ett genusperspektiv. En definition av genus som det socialt konstruerade könet användes. Enid Blytons var en mycket produktiv författare och hennes böcker har varit mycket omtyckta av barn, samtidigt som de varit omdebatterade bland vuxna. De har kritiserats för att bland annat ha stereotypa beskrivningar på flickor och pojkar, män och kvinnor. En del forskare har kommit med invändningar mot detta synsätt och uppfattat att böckerna också ger alternativ vad gäller synsättet på manligt och kvinnligt. Som bakgrund ingår i det här arbetet en genomgång av barnbokens historia, olika sätt att definiera barnlitteratur och forska i den samt barnlitteraturen i förhållande till värderingar, ideologi och mera specifikt genusfrågor. Barnlitteraturen har alltid i större eller mindre utsträckning setts som ett pedagogiskt redskap, vilket också är utgångpunkten för det här arbetet. Eftersom barn inte själva bestämmer över barnlitteraturen tar vissa forskare fasta vid relationen vuxna-barn och makt som viktiga aspekter i samband med definierandet av barnlitteratur. Barnlitteraturen antas ofta spegla och förmedla de värderingar och den ideologi som är rådande i samhället gällande t ex genus. Ideologi kan definieras som en samling uppfattningar som ett samhälle delar och använder sig av för att förstå världen. Barnböcker har å andra sidan också ansetts kunna ha en undergrävande eller ifrågasättande funktion visavi de rådande uppfattningarna i ett samhälle. Texter ses vara fyllda av ideologi, inte bara innefatta det som ett element. Intresset för kön och genus i barnlitteraturen väcktes på 1960- och 70-talen som en följd av en sociohistorisk syn på litteratur i allmänhet. Det som kan ses som intressant vid litterär analys av karaktärer är hur många av karaktärerna som beter sig på ett föreskrivet sätt snarare än antalet flickor/kvinnor och pojkar/män som förekommer. Undersökningen gjordes som en textanalys med Nikolajevas schema för stereotypa manliga och kvinnliga egenskaper som hjälpmedel. Också några forskares synsätt på hur ideologi syns i texter användes vid analysen. Slutsatsen av undersökningen är att det i boken inte förekommer några helt renodlat stereotypa manliga och kvinnliga karaktärer. Boken erbjuder alternativ, i synnerhet när det gäller skildringen av flickor, med en traditionellare flicka och också s k pojkflickor. En hel del av framställningen av karaktärernas beteende som önskvärt eller icke-önskvärt när det gäller både flickor/kvinnor och pojkar/män gav intrycket att utgå från en tudelning enligt sådant som artigt/oartigt och hjälpsamt/ohjälpsamt snarare än manlig/kvinnligt.