Browsing by Subject "Digital kompetens"

Digital competence and communication competence are basically a democracy issue. We live in a digital society, and therefore digital competence needs to be included as one of the many different things we work with in early childhood education, even for the very youngest. The goal of this research is to find out what digital learning can contain for children under 3 years of age to support language development. The research questions I ask are: How do educators use digital tools to support the child's early language development? What positive / negative effects arise from working with digital tools when it comes to children aged 0–3 years? I chose to do an interview study with a qualitative approach. I interviewed 5 teachers in early childhood education, and have deliberately chosen only teachers who told me that they work or have worked with digital tools in a 0–3 year group, because they probably have a lot of experience as a basis for their reflections. Before the interviews, I gave the teachers preliminary interview questions in order to be able to discuss the topic more comfortably and openly with them. The analysis was carried out as a thematic and inductive content analysis. The results show that digital tools are used to varying degrees according to the needs of the group of children and the knowledge of the staff. Photographs taken by the children themselves were considered to be the method that develops language the most because pictures created by the children themselves motivate the children to talk about them. It was felt that questions about screen time should be included in conversations about the child's plan so that the educators could determine how much digital tools the children can already use and what they need to practice.

Mål. Syftet med avhandlingen är att studera och diskutera hur elever upplever samarbete och grupparbete med digitala verktyg. Digital kompetens är en central del av läroplanen och aktuellt i dagens föränderliga samhälle. Distansstudierna under coronapandemin och mängden digitala verktyg i vardagen har ökat behovet av digitala verktyg i grupparbeten. Tidigare studier har visat att eleverna i hög grad upplever digitala verktyg positiva, och samarbete med hjälp av digitala verktyg sker smidigt. Eleverna föredrar digitala verktyg framom traditionella metoder eller har ingen skillnad. Metoder. Studien är en kvalitativ intervjustudie inom ramen av QUINT:s forskningsprojekt Connected Classrooms Nordic (CCN). CCN är en treårig videoetnografisk studie som stu-derar digitalisering av undervisningen genom analysering av klassrumssituationer. Videoinspelningar har gjorts inom ämnena modersmål och litteratur, historia och matematik. Videomaterialet har sedan diskuterats i fokusgrupper med lärare och elever. Denna studie använde sig av två gruppintervjuer med tre elever per grupp med fokus att samla elevernas upplevelser om digitala verktyg i undervisningen. Ljudinspelningarna och transkriberingarna analyserades enligt fenomenografisk analysmetod och grupperades enligt nyckelorden i forskningsfrågorna. Resultat och slutsatser. Elever fann i allmänhet grupparbete med digitala verktyg positivt. Orsakerna till de positiva upplevelserna var bl.a. smidigheten och stilrenheten i arbetets resultat. Negativa upplevelser lyftes också fram; elever upplevde att skillnader i digital kompetens minskar motivationen att arbeta med andra elever. Dessutom framkom det att eleverna bad om hjälp av varandra i användning av digitala verktyg, vilket för vissa elever korrelerade med en upplevd otillräckliga kompetens hos läraren. Slutsatserna i studien är att positiva och negativa upplevelser om samarbete med digitala verktyg till stor del påverkas av elevernas och lärarnas digitala kompetens.