Browsing by Subject "Fysisk aktivitet"

Jag har valt att skriva om barnens rörelsemönster, eftersom det är ett aktuellt ämne då barn rör sig allt mindre nuförtiden. Fysisk aktivitet ser även annorlunda ut på olika daghem och genom att lyfta fram detta kan man inspireras av andras sätt att röra på sig. Syftet med studien är att ta reda på hur små barns rörelseaktiviteter ser ut på daghem. Jag vill få reda på om barnen rör sig tillräckligt under daghems dagen och i vilka aktiviteter barnen rör på sig. I studien fokuserar jag på barn i åldrarna tre till fem, eftersom de oftast har utvecklade grundmotoriska färdigheter. Baserat på studiens syfte, är mina forskningsfrågor följande; 1. Hur mycket rör barn på sig under vardagen på daghem? 2. Hurdana rörelseaktiviteter tar barnen del av under vardagen på daghem? Studien är utförd med hjälp av frågeformulär med fasta och öppna svarsalternativ. Studien har både en både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Infomanterna för studien är 10 stycken lärare inom småbarnspedagogik i en kommun. Resultatet visar att barnen i allmänhet rör sig tillräckligt samt mångsidigt. Det framkom att de flesta pedagoger ansåg att barnen i deras grupp rör sig i enlighet med Ubildniningssty-relsens rörelse rekommendationer, medan några lärare påpekade att barnen kunde röra sig mer. Alla barn ges möjligheten att leka fysiskt aktiva lekar både inomhus och utomhus samt i olika miljöer, som skogen och parker. Barn har rätt till att röra på sig och ska upp-muntras att göra det oavsett miljö.

Mål. Senaste nationella hälsa i skolan enkäten visar att finska elever i årskurs 8-9 i grundutbildningen känner sig märkbart mer skolstressade och skoltrötta år 2021 jämfört med tidigare år. Ett annat faktum är att dagens barn och ungdomar rör sig för lite, enligt världshälsoorganisationen och Institutet för hälsa och välfärd (THL). Flera rapporter visar att endast 20 procent av 13-17 åringarna rör på sig tillräckligt på en daglig basis. Denna fenomenografiska kvalitativa studie kartlägger hur det ser ut för finska elever i årskurs 8-9 samt analyserar och tolkar vetenskaplig data för att kunna beskriva och undersöka ifall det finns ett samband mellan elevers fysisk aktivitet och upplevda skolstress. Målet med denna avhandling är att få fram ifall fysisk aktivitet kan påverka elevers upplevda stressnivå och ifall det påverkar, på vilka sätt fysiska aktivitet inverkar på hjärnans fysiologiska stress. Avhandlingens forskningsfråga löd: 1) Vilket är sambandet mellan elevers fysisk aktivitet och upplevda skolstress? Metoder. Undersökningen var en fenomenografisk kvalitativ studie där data främst bestått av resultat från enkäten Hälsa i skolan samt vetenskapliga artiklar och forskning. Avhandlingen gjordes på två nivåer. Först läggs det fram statistik över hur läget i Finland ser ut idag hos våra elever i årskurs 8-9 gällande fysisk aktivitet och upplevd skolstress. Därefter analyserades och tolkas tendensen och utvecklingsriktningen med hjälp av tidigare forskningar och vetenskapliga artiklar för att få fram sambandet mellan elevers fysisk aktivitet och upplevda skolstress. Databaserna som använts för att få fram relevant litteratur och artiklar var Helka och Google Scholar. För att få fram dessa har sökord från forskningsfrågorna använts. Analysmetoden som används i undersökningen är innehållsanalys där författaren jämför olika källor och dess resultat med varandra. Resultat och slutsatser. Avhandlingens två huvudresultat visade att 1. fysisk aktivitet förbättrar kroppens förmåga att bemästra och reglera stressfysiologiska reaktioner och 2. fysisk aktivitet påverkar elevers psykiska hälsa på ett positivt sätt, bland annat på minskar elevernas upplevda stressnivå. Dessa två effekter av fysisk aktivitet bevisar därmed att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och elevers upplevda stressnivå. Ett annat resultat som upptäcktes under forskningsprocessens gång var också att fysisk aktivitet och stress påverkar vår hjärna genom att ha motsatta effekter på vissa delar i hjärnan. Därmed visade det sig hur fysisk aktivitet främjar de delar i hjärnan som har som uppgift att hantera och reglera stress medan hur en långvarig kontinuerlig stress i stället har motsatt effekt på dessa delar i hjärnan, det vill säga har en hämmande effekt för hjärnans stressbemästrings funktioner. Flera forskare påpekar dock ämnets komplexitet och att det är svårt att exakt beskriva vad det är som påverkar elevers stress men med gemensamma nämnaren att fysisk aktivitet kan ha en positiv påverkan på kroppen och hjärnan på flera olika sätt.