Browsing by Subject "Jag Kan metoden"

Mål. Tidigare forskning lyfter fram att barns ökade utmanande beteende på daghemmet upplevs som utmanande och att pedagoger upplever att de saknar metoder för att hantera och bemöta barn som utmanar. Barn som upplevs ha ett utmanande beteende har ofta svårigheter i växelverkan med andra barn eller med vuxna, barnen kan även vara rastlösa, impulsiva, ha svårigheter att vänta på sin tur. Utgångspunkten för min studie är att barn som uppvisar ett utmanande beteende är i behov av stöd för sitt lärande och sin utveckling. Syftet med min studie är att jämföra tre lågaffektiva orienteringar kring bemötande och stödandet av barn med utmanande beteende och hur pedagoger utgående från dessa metoder kan stöda dessa barn i den småbarnspedagogiska verksamheten. Metoder. Denna studie genomförs som en kvalitativ litteraturanalys där de valda metoderna jämförs mot varandra för att hitta likheter och skillnader mellan de valda metoderna. Centrala begrepp i relation till de valda metoderna och i relation till Grunderna för planen för småbarnspedagogik sammanställs i en matris som utgör utgångspunkten för innehållsanalysen. Litteraturvalet har gjorts utgående från litteratur skriven av utvecklarna och förespråkarna av de valda metoderna. Resultat och slutsatser. Samtliga metoder lyfter fram att barnet reagerar med ett utmanande beteende för att barnet i stunden saknar de färdigheter som behövs för att hantera situationen på ett mer lämpligt sätt. Den största skillnaden mellan metoderna är att det lågaffektiva bemötande är ett förhållningssätt bestående av flera olika metoder, medan Collaborative Proactive Solutions och Jag Kan metoden är enskilda metoder. Alla metoder lyfter fram att det första steget att pedagoger finner inom vilka områden barnet har svårt, dvs vad som är svår, i hurudana situationer barnet har svårt och vilka förväntningar som ställts på barnets förmågor i jämförelse med barnets verkliga förmågor. De valda metoderna utgår från positiv, tydliggörande pedagogik, barnets delaktighet, att göra förändringar så att vardagen ur barnets perspektiv blir förutsägbar, dvs hanterlig, begriplig och meningsfull.