Browsing by Subject "Psykisk ohälsa"

Mål. Syftet med denna forskning är att genom kvalitativa intervjuer utreda vilken kännedom lärare inom den grundläggande utbildningen har om psykisk ohälsa bland elever i den grund-läggande utbildningen. Syftet är även att utreda vilka redskap lärare använder då de bemöter elever med psykisk ohälsa samt hurdana resurser lärarna har tillgängliga i sitt arbete då det handlar om elever med psykisk ohälsa. Det finns en del forskning om psykisk ohälsa bland elever samt hur det påverkar klasslärares yrkesroll och medför framtida utmaningar. Det finns dock lite kunskap om lärare upplever att de får tillräckligt stöd för att bemöta elever med psykisk ohälsa särskilt då det gäller resurser och de rätta redskapen. Metoder. Forskningen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare som jobbar inom den grundläggande utbildningen. Intervjuprocessen började genom att utifrån forskningsfrågorna skriva den teoretiska bakgrunden till kandidatavhandlingen och genom detta utforma intervjufrågor som både besvarar forskningsfrågorna, kopplas ihop med den teoretiska bakgrunden och genomsyrar syftet med undersökningen. Intervjuerna transkribera-des inför analysskedet. Resultat och slutsatser. Resultaten visar att lärare som har ett intresse för ämnet psykisk ohälsa hos elever har kunskapen eftersom de och på egen tid har läst på samt deltagit i fort-bildningar som berör ämnet. Mångprofessionellt samarbete visar sig vara ett starkt och välanvänt redskap för lärare inom den grundläggande utbildningen då det handlar om att hitta de rätta redskapen i mötet med elever som har psykisk ohälsa. Lärarna anser att det gärna skulle ha redskap om hur man skall bemöta elever med psykisk ohälsa men att tidsbristen och alltför krävande undervisningsskyldighet inte ger utrymme för detta. Enligt lärarna kunde en minskning av undervisningsskyldighet ge mer resurser för lärare att hinna och orka implementera redskap och metoder att jobba hälsofrämjande och på rätt sätt möta elever med psykisk ohälsa. Det visade sig också att skolpsykologerna i skolorna inte hinner stöda elever på tillräcklig nivå och att det endast finns tid för akuta fall. Lärarna önskar mer resurser till elevvården eftersom det är deras främsta samarbetspartner i stödet av elever och en viktig faktor till elevernas välmående.