Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "Utmanande beteende"

Sort by: Order: Results:

  • Valkamo, Emilia (2023)
    Relating to the increased class sizes, the students' need for extra support measures also increases. Pupils with different degrees of learning difficulties are placed within the three-stage support. Meanwhile pupils who are perceived to have challenging behaviour that disrupts instruction and classroom tranquillity are not assigned support measures. The purpose of this study is to compile methods and competencies that according to research, supports the teacher's work to prevent challenging behaviour in the classroom. This thesis is a systematic literature review, where the goal was to compile and critically review previous research and literature in order to be able to answer the research questions. The material that was collected was limited according to the following criteria: The content would deal with children's behavioural problems, the purpose of the research was to develop education, based on children in primary school, and the content would be tested or relevant in the Nordics. According to these criteria, I was able to delineate the content presented in the primary sources into three methods: Collaborative and proactive solutions, ProSkola and Check in-Check out. The results indicate that positive reinforcement in the form of positive feedback linked to a desired behaviour increases the likelihood that the behaviour will be repeated. Positive reinforcement is used in all methods discussed in this thesis. The methods CICO and ProSkola showed high reliability of teachers who carried out the model. CICO was considered easy to implement in regular teaching, while ProSkola and CPS required greater investment to be able to apply the method. Results from the ProSkola method indicated that the systematic behavioural teaching resulted in an improvement in the behaviour of all students. The results could vary between schools, where first results could be seen within a few months and others only within several years after implementation. Regardless of the working model, the research suggested that when adults around children with behavioural problems have a common approach, the conditions are good for changing the child's unwanted behaviour.
  • Stenius, Maria (2023)
    Mål. Tidigare forskning lyfter fram att barns ökade utmanande beteende på daghemmet upplevs som utmanande och att pedagoger upplever att de saknar metoder för att hantera och bemöta barn som utmanar. Barn som upplevs ha ett utmanande beteende har ofta svårigheter i växelverkan med andra barn eller med vuxna, barnen kan även vara rastlösa, impulsiva, ha svårigheter att vänta på sin tur. Utgångspunkten för min studie är att barn som uppvisar ett utmanande beteende är i behov av stöd för sitt lärande och sin utveckling. Syftet med min studie är att jämföra tre lågaffektiva orienteringar kring bemötande och stödandet av barn med utmanande beteende och hur pedagoger utgående från dessa metoder kan stöda dessa barn i den småbarnspedagogiska verksamheten. Metoder. Denna studie genomförs som en kvalitativ litteraturanalys där de valda metoderna jämförs mot varandra för att hitta likheter och skillnader mellan de valda metoderna. Centrala begrepp i relation till de valda metoderna och i relation till Grunderna för planen för småbarnspedagogik sammanställs i en matris som utgör utgångspunkten för innehållsanalysen. Litteraturvalet har gjorts utgående från litteratur skriven av utvecklarna och förespråkarna av de valda metoderna. Resultat och slutsatser. Samtliga metoder lyfter fram att barnet reagerar med ett utmanande beteende för att barnet i stunden saknar de färdigheter som behövs för att hantera situationen på ett mer lämpligt sätt. Den största skillnaden mellan metoderna är att det lågaffektiva bemötande är ett förhållningssätt bestående av flera olika metoder, medan Collaborative Proactive Solutions och Jag Kan metoden är enskilda metoder. Alla metoder lyfter fram att det första steget att pedagoger finner inom vilka områden barnet har svårt, dvs vad som är svår, i hurudana situationer barnet har svårt och vilka förväntningar som ställts på barnets förmågor i jämförelse med barnets verkliga förmågor. De valda metoderna utgår från positiv, tydliggörande pedagogik, barnets delaktighet, att göra förändringar så att vardagen ur barnets perspektiv blir förutsägbar, dvs hanterlig, begriplig och meningsfull.