Browsing by Subject "delaktighet"

Leken är en viktig del av barnens dag och har en betydelsefull roll för barnens lärande och utveckling. Användningen av lekstationer lär ha sitt ursprung från 1980-talets språkbadsdaghem och är i dagens läge ett vanligt sätt att strukturera den fria leken. Barnen får utifrån ett begränsat urval välja leksaker eller en aktivitet att sysselsätta sig, med tanken att möjliggöra barnens delaktighet. Lekstationer väcker tankar och det finns motstridigheter gällande ifall lekstationer gynnar barnen eller för med sig risker. Syftet med denna studie är att undersöka lekstationernas funktion och betydelse som en del av lek- och lärmiljön. Syftet är också att reda på hur pedagoger uppfattar användningen av lekstationer. Forskningsfrågorna är: Hurdana uppfattningar har småbarnspedagoger gällande lekstationer? Hur används lekstationer i småbarnspedagogiken? Vilka möjligheter och begränsningar finns det i att använda lekstationer som en del av den pedagogiska lärmiljön? I hur stor omfattning används lekstationer inom småbarnspedagogiken? Studien är både kvalitativ och kvantitativ. Semistrukturerad intervju användes som datainsamlingsmetod för att få tag på pedagogernas uppfattningar kring lekstationer och deras användning. Som informanter fungerade tre lärare inom småbarnspedagogik som jobbar med barn i åldern 3-7 år. Intervjuerna bandades in, transkriberades och analyserades. En enkät lades upp på Facebook i stängda grupper för yrkesverksamma inom småbarnspedagogiken, i syfte att skapa statistik över hur omfattande lekstationer används och varför de används. Resultaten visar att pedagogerna är positivt ställda till att använda lekstationer. De anser att det är viktigt att utgå från barns delaktighet och initiativ för att kunna använda lekstationer ”rätt”. Tanken är inte att lekstationerna är planerade och bestämda av de vuxna. Lekstationerna ska utvärderas med jämna mellanrum och nya lekar kan uppstå till på olika sätt, till exempel genom att barnen berättar om sina idéer och intressen. Lekstationer hjälper barn att välja lek, de skapar ett lugn och lockar barnen att variera lekar. Lekstationer anses dock också medföra eventuella risker, bland annat exkludering mellan barnen och förhindrande av barnens fantasi och kreativitet. Resultaten visar även att användningen av lekstationer är ett vanligt sätt att strukturera den fria leken då över 80 procent av de 156 som svarat på enkäten angett sig använda lekstationer i vardagen. Över 70 procent av de 140 som använder lekstationer svarade att de använder lekstationer dagligen.

Delaktighet är barnets grundläggande rättighet och personalens ansvar är att se till att barnets rättigheter förverkligas i småbarnspedagogiken. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare arbetar med barns delaktighet i verksamheten samt synliggöra eventuella utmaningar som framkommer i arbetet med barns delaktighet. Enligt tidigare undersökningar finns det förbättringar gällande barns delaktighet i den småbarnspedagogiska verksamheten (Repo et al, 2019, s. 72). Studiens forskningsfrågor är: Hur uppfattar lärare begreppet delaktighet? Hur möjliggör lärare barns delaktighet? Vilka utmaningar framkommer i arbetet med barns delaktighet? Den empiriska delen består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare inom småbarnspedagogik. Informanterna i studien kommer från olika enheter och jobbar med barn i åldern 0–5. Intervjuerna genomfördes via videokommunikationstjänsten Zoom och bandades in och analyserades ur en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar att lärare uppfattar delaktighet som att barnen har inflytande i saker som berör barnen själva. Lärare förhåller sig positivt till arbetet med barns delaktighet och skapar utrymme för delaktighet i den småbarnspedagogiska verksamheten. Barnens möjligheter till delaktighet varierar på de olika enheterna. Utmaningar som framkommer i arbetet med barns delaktighet gäller säkerhet och personalbrist. Lärare upplever också arbetet utmanande om barnen saknar erfarenheter eller viljan av att vara delaktiga.

Portfolios have traditionally been used by different professional groups to demonstrate their competence. More recently they have become a relatively common tool to document the pedagogical practice taking place in schools and kindergartens. The purpose of this thesis is to explore how childrens' portfolios are used as part of the pedagogical practice in kindergartens. The focus of the study is on the kind of material that is documented in the portfolios and whether it is possible through the portfolio method to support childrens' learning. The empirical part of the study was conducted as a qualitative content analysis. 14 childrens' portfolios were analyzed using this method. Qualitative content analysis gives a wider freedom to interpret the material included in the portfolios and thus the analysis has taken on hermeneutical characteristics. The results show that the most prevalent themes in the portfolios are the child itself and the family, participation as well as language and socio-emotional skills. It is also apparent that the pedagogue's own attitude has a bearing on how the portfolio is applied in the pedagogical practice in the kindergarten.

Syftet med avhandlingen var att beskriva skolgångshandledarnas mångsidiga roll och undersöka hur skolgångshandledare upplever samhörigheten och delaktigheten, men även samla in erfarenheter om kommunikation och verksamhetskultur på arbetsplatsen. Skolgångshandledare kan ha flera olika sorts arbetsuppgifter som varierar beroende på behoven och resurserna. Uppgifterna kan variera från personligt stöd till elev med specialbehov till allmän hjälp i en stor klass i allmänundervisning. Det har visat sig att från tidigare forskning att skolgångshandledare inte alltid känner sig som en del av arbetsgemenskapen och kan få otydliga arbetsuppgifter. Samtidigt finns det väldigt lite forskning om skolgångshandledare. Materialet samlades in via kvalitativa intervjuer och analyserades genom tematisk innehållsanalys. För studien intervjuades tre skolgångshandledare som arbetar i olika skolor i Helsingfors. Intervjuerna var halvstrukturerade och tematiska i enlighet med fenomenografisk metodologi. Resultatet visar att skolgångshandledare upplever sig till någon mån delaktiga i arbetsgemenskapen och trivs med sitt arbete. Det upplevdes ändå att skolan kunde göra större satsningar i att integrera skolgångshandledare, speciellt i början. Kommunikationen upplevdes som mycket viktig, men även som något utmanande. Alla skolgångshandledare var positivt inställda för fortbildning och trivdes på sin arbetsplats. Även arbetsgivaren ställde sig positiv för skolgångshandledarnas fortbildning. Samtidigt ställde sig flera skolgångshandledare kritiska till utbildningen för skolgångshandledare. Alla upplevde att bättre inlärning i arbete och kontinuerliga diskussioner skulle stödja arbetet smidighet.