Browsing by Subject "digital kompetens"
Now showing items 1-4 of 4
-
(2021)I dagens läge stöter vi på digital teknologi vart än vi går och för att klara oss i vårt alltmer digitaliserade samhälle behöver vi utveckla digital kompetens. Den digitala teknologin utvecklas hela tiden och för att vi skall ha en chans att hänga med i utvecklingen behöver undervisning om och med digitala verktyg starta på ett tidigt stadie. Grunderna för läroplanen i förskolan föreskriver att förskolan skall främja barns digitala kompetens. Syftet med denna studie är att ta reda på hurudan digital kompetens förskolelärare anser att barn skall få under förskoleåret, hur de i praktiken gör och om de anser att de själva besitter tillräcklig digital kompetens. Mina forskningsfrågor är: 1.Vilken betydelse tillskriver lärarna inom småbarnspedagogik den digitala verksamheten i förskolan? 2.Vilka digitala metoder/verktyg använder lärarna i verksamheten? 3.Hurudan är lärarnas upplevda kompetens inom det digitala området? Studien är en kvalitativ, semi-strukturerad intervjustudie där fyra förskolelärare intervjuades. Tre av de fyra lärare som deltog i intervjuerna var pedagogie kandidater till utbildningen och en var socionom YH. Tre av informanterna var slumpmässigt utvalda och en av informanterna valdes på grund av sin högre ålder och sin långa arbetserfarenhet. Resultatet visar att lärarna i stort sett var väl insatta i vad digital kompetens skall handla om på förskolan. Lite oklarheter om vad som räknas som digitala färdigheter framkom under intervjuerna. Lärarna ansåg sig besitta tillräcklig digital kompetens men intresset för fortbildning är stort. Metoderna och verktygen på de aktuella förskolorna är relativt lika och alla informanter ansåg att digitala färdigheter är viktiga att lära sig under förskoleåret.
-
(2024)Mål. Syftet med denna avhandling är att undersöka om digitala läromedel är att föredra över tryckta läromedel genom att identifiera samt analysera eventuella fördelar och nackdelar med digitala läromedel. Avhandlingens tema är relevant då digitala läromedel har fått en allt större roll i undervisningen, vilket har lett till en pågående debatt i samhället. Dessutom har tidigare forskning varit tudelad kring effekterna av digitala läromedel. Bakgrunden till studien grundar sig på diskussion om läromedlens utveckling och deras användning i dagens undervisning. Därtill presenterar avhandlingen centrala begrepp samt diskuterar vad styrdokumenten säger om digitalisering och digitala läromedel. Metoder. Avhandlingen är genomförd som en beskrivande litteraturstudie med en narrativ metod. Studien omfattar tio vetenskapliga artiklar som har valts ut enligt avhandlingens syfte och förväntas bidra till att besvara studiens forskningsfråga. Dessa artiklar har valts ut genom avgränsning i publikationsår, publikationens språk samt sökord. Resultat och slutsater. Resultaten från studien visar på betydande fördelar med digitala läromedel när de används på ett korrekt och ändamålsenligt sätt. Samtidigt identifierades även begränsningar och utmaningar i deras användning. Vidare visar resultaten att flera elever fortfarande föredrar tryckta läromedel över digitala, vilket har en koppling med bristfällig kunskap i hur man ska använda de digitala läromedlen. Slutsatsen är därmed att digitala läromedel är att föredra om dessa utnyttjas på rätt sätt, med tanke på fördelar såsom interaktiva funktioner som möjliggör differentiering och anpassning till individuella lärandestilar.
-
(2016)Aim The aim of this study is to examine how preschool teachers work towards supporting children’s development of digital competence and to obtain how children can develop their information and communications technology skills in preschool. The study strives to find out how children use digital teaching aid in preschool, what goals the educator has regarding activities where digital equipment is used and how the educator believes that children’s information and communications technology skills can be developed in preschools. Method The research methodology for this study is hermeneutic and consists of qualitative interviews with three preschool teachers from three different kindergartens in Espoo. Results and Conclusion The results show that a versatile and varied combination of both the usage of digital teaching aids and learning in the real immediate environment is the best possible method, that supports not only children’s overall learning within different educational fields, but also supports them to develop their digital literacy and information and communications technology skills.
-
(2020)Det sker en digitalisering av daghemmen hela tiden, och grunderna för planen för småbarnspedagogik lyfter fram vikten av mediepedagogik och digital kompetens. Litteratur som skrivits inom ämnet lyfter ofta fram de olika arbetsmetoderna som kan användas inom arbetet samt vikten av både mediepedagogik och digital kompetens som en del av de kompetenser barnen bör utveckla. Syftet med denna studie är att få en inblick i de kunskaper och arbetsmodeller kring mediepedagogik och digital kompetens som lärare inom småbarnspedagogik har, samt vilka hinder som kan finnas för arbetet. Studien görs för att det finns mycket lite aktuell litteratur inom ämnet i Finland. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats som en intervjustudie av tre behöriga lärare inom småbarnspedagogik på olika daghem i Helsingfors. Informanternas uppfattningar analyserades i förhållande till varandra och till litteraturen. Resultaten av studien visade att lärarna inom småbarnspedagogik hade mycket olika kunskap om området, trots att de arbetar med samma målsättning. De arbetsmetoder som beskrevs av pedagogerna var varierade och hade olika infallsvinklar över varför de användes och vad de förväntade resultatet med teknologin skulle vara. Pedagoger hade olika sätt att närma sig arbetet med mediepedagogik och digital kompetens trots samma utbildning.
Now showing items 1-4 of 4