Browsing by Subject "digitala medel"

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera pedagogernas sätt för att stöda och bidra till digital kompetens i en kommun i södra Finland. I tidigare studier har det kunnat konstateras både positiva och negativa aspekter med digitaliseringen av barnens livsvärld. THL:s (2020) forskning påvisar att risken för fetma hos barn ökar vid en digital livsstil och Wang et al. (2021) forskning påvisar att ökad skärmtid hos barn höjer risken för närsynthet. Folkhälsan (2018) lyfter fram användningen av AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) som hjälpmedel för språkinlärningen. Studien utfördes genom en enkät bestående av öppna och slutna frågor. Pedagogerna i en kommun i södra Finland ombads att besvara på enkätfrågorna via E-lomake. Elva pedagoger besvarade enkäten. Materialet behandlades huvudsakligen genom deskriptiv kvantitativ analys. Resultaten visade att pedagogerna ansåg att nackdelarna med digital kompetens hos barn var fler än fördelarna. Pedagogerna i kommunen kunde på ett mångsidigt arbetssätt stöda utvecklingen av barns digitala kompetens och förverkligande av den digitala dokumentationen. Ur studien framkom det att daghemmen huvudsakligen använder sig av pekplattor. Majoriteten av pedagogerna lät barnen använda digitala medel nu och då samt lät barnen använda pekplattorna oavbrutet i 5–15 minuter. Pedagogerna är medvetna om vilka hemsidor och spel som är pedagogiska för barnen samt hur länge och på vilket sätt barnen får använda sig av digitala medel. Trots att pedagogerna är kunniga på området framstår det önskvärt att mera fortbildning på området skulle ordnas.