Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "diskriminering"

Sort by: Order: Results:

  • Anonym rekrytering : garanterad jämlikhet eller fördold partiskhet? 
    Mellin, Sandra (2020)
    Mål. Syftet med denna avhandling var att undersöka den anonyma rekryteringens effekter på diskrimineringen inom rekrytering. Tidigare forskning tyder på att diskriminering fortfarande är en betydande orsak till den ojämlika arbetsmarknaden. På basis av relevant litteratur har jag redogjort för den anonyma rekryteringens möjligheter och svagheter för att hindra gynnande av majoritetsgruppen i rekryteringsprocessen. Metoder. Avhandlingen som har utförts är en beskrivande litteraturöversikt. Som inriktning valde jag att göra en integrerande översikt. Jag har främst använt mig av kedjesökning från relevanta artiklars referenslitteratur. Sökning i databaser användes också, men på grund av begränsat publicerat material ansåg jag att kedjesökning ledde mig till mer relevant litteratur. Jag analyserade 9 stycken artiklar i mål om besvara mina forskningsfrågor. Artiklarna är främst publicerade inom de senaste fem åren, men jag använde mig också av lite äldre litteratur. Studierna är huvudsakligen utförda i Europa, men också i USA och Australien. Resultat och slutsatser. På basis av en genomgående analys kom jag fram till att anonym rekrytering hade en inverkan på diskriminering på många olika sätt. I vissa fall ledde metoden till det önskade resultatet; en nedgång i diskriminering, men den kunde också resultera i att de underrepresenterade gruppernas chans till intervju och jobberbjudande var lägre i jämförelse med traditionell rekrytering. Som slutsats kan man dra att anonym rekrytering kan fungera som en snabblösning i en organisation där diskriminering ofta förekommer, men för att i grund och botten bota problemet krävs en mer genomgripande strategi. Eftersom diskriminering är ett strukturellt problem, kan det inte åtgärdas genom att endast tillfälligt undangömma faktorer som kan orsaka ojämlikhet.
  • Diskriminering av invandrare vid rekrytering i Finland 
    Sandell, Daniela (2019)
    Aims. In today’s society immigration and integration are undeniably important topics. Studies have shown that employment plays an important part in how well the immigrants’ integration process will succeed. However previous research has also found that some immigrants are subject to discrimination in work life and to some extent already during the recruitment process. This study aims to focus on the latter. The research done so far on this topic in Finland is relatively scares. By comparing the results of earlier studies this paper aims to fill that gap. Further this paper aims to map to what extent these results can be supported by theories of ethnic hierarchy as well as ethnocentrism. Methods. The material I have chosen to use for the analysis is six researches done in Finland. I have chosen to use research that is done after 2002. As a method I use descriptive literature review. Results and conclusions. The studies analyzed in this paper mutually conclude that discrimination has taken place during the recruitment process in Finland. In the recruitment situations, discrimination was often demonstrated by the fact that immigrants were not offered the same opportunities as the native applicants. Further, they were also less encouraged to look for work. Results, where Finns' attitudes were not particularly tolerant of receiving job-seeking immigrants to Finland, also appeared. These results were also supported by the immigrants' own experience, where they said that they had experienced discrimination in recruitment in Finland.
  • Hur visar sig jämställdhet och genuspedagogik i den finska respektive svenska läroplanen? : En komparativ studie 
    Raitanen, Marina (2022)
    Mål: Syftet med avhandlingen var att se och jämföra likheter och skillnader i läroplanerna i Finland och Sverige. I frågor som berörde bland annat genus och jämställdhet och ämnen kopplat till det. Genom att se hur sådana frågor togs upp visar det i sin tur hur skolan förebygger fördomar och motverkar diskriminering. Sverige kändes öppnare inom ämnet genus. Målet var att kunna jämföra resultaten och föra fram en slutsats och diskutera det. Metoder: Avhandlingen har använt sig av en komparativ metod och därmed jämfört Sveriges och Finlands läroplaner i vad gäller jämställdhet, genus och diskriminering. Analysen var en komparativ, jämförande analys. Resultat och slutsatser. Som helhetssyn kunde man se att likheterna var fler än skillnaderna. Båda ländernas läroplaner hade ett liknande sätt att hantera frågorna. Diskriminering togs dock inte upp särskilt mycket i någon av läroplanerna. Det finns mycket likheter i läroplanerna men även skillnader där till exempel Finland beskriver ämnena i inledningen och Sverige i specifika ämnen. Genus nämns inte i någondera och bland annat i den frågan finns det förbättringspotential till framtida läroplaner.
  • Lärares roll i diskriminering, mobbning och trakasserier av marginaliserade elever och studerande 
    Stenman, Rebecca Emilia Sofia (2023)
    Mål. Syftet är att lyfta fram lärares och fördomars roll i diskriminering, mobbning och trakasserier av marginaliserade elever och studerande i skolor. Första forskningsfrågan är att undersöka hurdan roll lärare har i diskrimineringen, trakasserierna och mobbningen av marginaliserade elever och studerande. Den andra forskningsfrågan diskuterar utgående från socialpsykologisk teori, varför lärare inte identifierar, inte ingriper i eller deltar i diskriminering, trakasserier eller mobbning av marginaliserade elever och studerande. Fördomar och stereotyper är implicita eller explicita. De har sin grund i den naturliga driften att kategorisera. Social identitetsteori delar och förenar människor enligt sociala grupptillhörigheter. Kontakt hypotesen förklarar hur fördomar minskar i kontakt med mångfald, då det stöds av satsningar på gemenskap och empati. Integrerad hotteori handlar om gruppers dehumanisering och förklaring som hot. Metoder. Materialet består av 15 forskningsartiklar om lärares fördomar och deras involvering i diskriminering. De kvalitativa och kvantitativa forskningarna med diverse metoder är gjorda i flera olika länder. Litteraturmaterialet analyseras som en beskrivande integrerad litteraturöversikt, utifrån en förståelseorienterad induktiv litteraturanalys. Resultat och slutsatser. Social identitetsteori förklarar lärares ojämlika behandling av elever och studerande, beroende på sociala identiteter. Lärare som tillhör minoriteter visar mindre fördomar. Mest utsatta är elever och studerande vars grupptillhörigheter har stämplats till hot mot majoritetskulturen, då de mobbas av lärare och har brist på stöd. Likabehandling möjliggörs av lärares genuina motivation. Lärare och forskare önskar mer kompetens och självsäkerhet, till exempel genom interventioner enligt kontakt hypotesen.

Yhteystiedot

HELSINGIN YLIOPISTO