Browsing by Subject "förskoleundervisning"
Now showing items 1-3 of 3
-
(2020)Syftet med studien är bidra till att utveckla en större förståelse kring hur förskolelärare tänker kring barns lek och lärande. Under våra studier i småbarnspedagogik har lekens betydelse för barns utveckling starkt lyfts fram ur olika perspektiv. Även förskolans styrdokument betonar leken som central för barns utveckling och lärande. Förskolan befinner sig i ett gränsområde mellan det lekcentrerade daghemmet och den undervisningsorienterade grundskolan. Utgångspunkten för studien var att ta reda på hur förskolelärare upplever lekfullt lärande och sin egen roll i barns lek. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fyra förskolelärare i Helsingfors intervjuades och materialet analyserades utifrån mina frågeställningar. Resultaten av studien visar att förskolelärarna anser att leken har stor betydelse inom förskoleverksamheten, både i sig själv och som metod för lärande. Förskolelärarna beskrev leken i form av kontraster; både som ett undervisningsverktyg och som ett sätt för barnen att ta en paus från den styrda undervisningen. Barnens egen lek beskrevs som fri och självständig och samtidigt som ett viktigt sätt för barnen att bearbeta och ta in det som man lärt sig. Förskolelärarnas egna reflektioner betonade lekfullt lärande som viktigt för att skapa en miljö som stöder lärande och lek som en helhet. Förskolelärarnas deltagande i barnens lek var dock främst som observatörer och stöd vid problemsituationer samt som tillhandahållare av lekmiljö, -tid och -material.
-
(2023)Mål. Mobbning är ett allvarligt problem redan inom daghem och förskola. Trots att det påverkar småbarns välmående så finns det relativt lite forskning i Finland och internationellt om mobbning bland barn före skolåldern. En vanligt förekommande form av mobbning är att bli utesluten ur leken och kamratgruppen. Den forskning som finns tyder på att mobbningsbeteende börjar redan i tidig ålder (3–6 år) och att förebyggande metoder därför bör tas i bruk tidigt (Repo & Sajaniemi 2015). Forskningens syfte är att redogöra för den vetenskapliga forskningen som gjorts om mobbning inom småbarnspedagogik inom det senaste årtiondet (2010–2022) i en europeisk kontext. Syftet med studien är att ge en översikt över det man lyfter fram som centralt angående mobbning bland småbarn samt att kartlägga potentiella luckor i forskningen relaterat till forskningslitteraturen. Forskningsfrågor: 1. Vad säger forskningen om mobbning bland småbarn i en europeisk kontext? 2. Finns det luckor i forskningen om mobbning bland småbarn? Metoder. Forskningen utfördes som en integrerad litteraturstudie. Vid litteratursökningen valdes åtta referentgranskade vetenskapliga artiklar från 2012–2021 till litteraturöversikten. Ämnet var begränsat till barn inom småbarnspedagogiken. Med hjälp av forskningen kartlades vilken typ av forskning om mobbning bland småbarn som gjorts och vad resultaten lyfter fram som viktigt och vilka luckor som finns i forskningen. Resultat och slutsatser. Av de nio teman som lyftes fram som centrala under den forskning som gjorts angående mobbning inom småbarnspedagogik framträder uteslutning ur barngruppen som det viktigaste. Det är viktigt att vi vuxna vet att detta är den vanligaste sortens mobbning bland småbarn och att vi aktivt följer med att detta inte sker, särskilt under den fria leken. Man bör komma ihåg att småbarns empatiska färdigheter och självregleringsförmåga utvecklas när hen omges av empatiska vuxna. De luckor i forskningen som framkom visade att framtida forskning borde göras om uteslutning från gruppen. Det skulle även vara viktigt att studera de vetenskapligt tillgängliga metoderna för att förebygga mobbning och effektiviteten i de mobbningsförebyggande handlingsplanerna nu då det gått en tid sedan alla daghem och förskolor borde ha implementerat sådana i sin verksamhet.
-
(2023)Syftet med denna studie är att beskriva och analysera pedagogernas sätt för att stöda och bidra till digital kompetens i en kommun i södra Finland. I tidigare studier har det kunnat konstateras både positiva och negativa aspekter med digitaliseringen av barnens livsvärld. THL:s (2020) forskning påvisar att risken för fetma hos barn ökar vid en digital livsstil och Wang et al. (2021) forskning påvisar att ökad skärmtid hos barn höjer risken för närsynthet. Folkhälsan (2018) lyfter fram användningen av AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) som hjälpmedel för språkinlärningen. Studien utfördes genom en enkät bestående av öppna och slutna frågor. Pedagogerna i en kommun i södra Finland ombads att besvara på enkätfrågorna via E-lomake. Elva pedagoger besvarade enkäten. Materialet behandlades huvudsakligen genom deskriptiv kvantitativ analys. Resultaten visade att pedagogerna ansåg att nackdelarna med digital kompetens hos barn var fler än fördelarna. Pedagogerna i kommunen kunde på ett mångsidigt arbetssätt stöda utvecklingen av barns digitala kompetens och förverkligande av den digitala dokumentationen. Ur studien framkom det att daghemmen huvudsakligen använder sig av pekplattor. Majoriteten av pedagogerna lät barnen använda digitala medel nu och då samt lät barnen använda pekplattorna oavbrutet i 5–15 minuter. Pedagogerna är medvetna om vilka hemsidor och spel som är pedagogiska för barnen samt hur länge och på vilket sätt barnen får använda sig av digitala medel. Trots att pedagogerna är kunniga på området framstår det önskvärt att mera fortbildning på området skulle ordnas.
Now showing items 1-3 of 3