Browsing by Subject "genus"

The purpose of this thesis is to study how pupils are treated in physical education classes, how the treatment can affect gender equality during classes and how the pupils perceive themselves. Previous research shows that teachers' subconsciousness about their own view of gender and practice can be part of shaping and reproducing gender differences in physical education. Furthermore, previous research has revealed stereotypical beliefs that boys to nature are more suitable for sports than girls. Boys' performance is considered to be the norm for physical education and girls differ from this norm due to their gender. This study aims to analyze PE teachers' attitudes towards gender equality in physical education classes using the following research questions; (1) how does student interaction take place in physical education? and (2) in what way is gender equal education promoted? The thesis is based on a systematic literature review. The research material consisted of nine peer-reviewed articles from eight different countries. The material was found using keywords and keyword combinations from different databases and the material was analyzed through a content analysis. The results of the literature review show that teachers interact with pupils in physical education both verbally and through their practice. There were clear differences in teachers' way of interacting with girls and boys in the way they communicated, how frequently the communication took place and, in the attention paid to achievements. The results also point to scarcity in equality in physical education due to a lack of competence among teachers and teachers' unawareness about their own view of gender and how it affected their own actions.

Syftet med undersökningen var att granska om de olika karaktärerna i Enid Blytons barnbok ”Viisikko ja linnan aarre” (svenska titeln ”Fem gör ett fynd", engelska ”Five on Finniston Farm”) framstår som stereotypa ur ett genusperspektiv. En definition av genus som det socialt konstruerade könet användes. Enid Blytons var en mycket produktiv författare och hennes böcker har varit mycket omtyckta av barn, samtidigt som de varit omdebatterade bland vuxna. De har kritiserats för att bland annat ha stereotypa beskrivningar på flickor och pojkar, män och kvinnor. En del forskare har kommit med invändningar mot detta synsätt och uppfattat att böckerna också ger alternativ vad gäller synsättet på manligt och kvinnligt. Som bakgrund ingår i det här arbetet en genomgång av barnbokens historia, olika sätt att definiera barnlitteratur och forska i den samt barnlitteraturen i förhållande till värderingar, ideologi och mera specifikt genusfrågor. Barnlitteraturen har alltid i större eller mindre utsträckning setts som ett pedagogiskt redskap, vilket också är utgångpunkten för det här arbetet. Eftersom barn inte själva bestämmer över barnlitteraturen tar vissa forskare fasta vid relationen vuxna-barn och makt som viktiga aspekter i samband med definierandet av barnlitteratur. Barnlitteraturen antas ofta spegla och förmedla de värderingar och den ideologi som är rådande i samhället gällande t ex genus. Ideologi kan definieras som en samling uppfattningar som ett samhälle delar och använder sig av för att förstå världen. Barnböcker har å andra sidan också ansetts kunna ha en undergrävande eller ifrågasättande funktion visavi de rådande uppfattningarna i ett samhälle. Texter ses vara fyllda av ideologi, inte bara innefatta det som ett element. Intresset för kön och genus i barnlitteraturen väcktes på 1960- och 70-talen som en följd av en sociohistorisk syn på litteratur i allmänhet. Det som kan ses som intressant vid litterär analys av karaktärer är hur många av karaktärerna som beter sig på ett föreskrivet sätt snarare än antalet flickor/kvinnor och pojkar/män som förekommer. Undersökningen gjordes som en textanalys med Nikolajevas schema för stereotypa manliga och kvinnliga egenskaper som hjälpmedel. Också några forskares synsätt på hur ideologi syns i texter användes vid analysen. Slutsatsen av undersökningen är att det i boken inte förekommer några helt renodlat stereotypa manliga och kvinnliga karaktärer. Boken erbjuder alternativ, i synnerhet när det gäller skildringen av flickor, med en traditionellare flicka och också s k pojkflickor. En hel del av framställningen av karaktärernas beteende som önskvärt eller icke-önskvärt när det gäller både flickor/kvinnor och pojkar/män gav intrycket att utgå från en tudelning enligt sådant som artigt/oartigt och hjälpsamt/ohjälpsamt snarare än manlig/kvinnligt.

The purpose of this study is to get an insight into preschool children's thoughts on gender roles. The topic of gender roles is highly relevant in todays' society and an issue that has been brought into focus in early childhood education as well and my aim is to explore how the preschool children of today think about gender roles. Research in the field of early childhood education related to gender roles is being done more and more but it is still a relatively undiscovered field and very few studies have the children's perspective in focus. This study is made up of individual, qualitative interviews and I have interviewed 26 children in total in six separate interviews. Outside of the interviews I have collected material through the children choosing toys from a toy magazine. The interviews started with a discussion about the children's choices of toys and followed with a conversation about different issues regarding the topic of gender roles. One of the most central findings of the study is that children to a certain extent had noticed differences between boys and girls while regarding some other areas did not think there is any difference between the two genders at all. Furthermore it is interesting to notice that even though children pointed out certain differences between boys and girls they were in general very accepting of different types of genderbending and norm breaking tendencies.

The purpose of this thesis is to analyze a selection of five children’s books from a gender perspective. In this study, a qualitative analysis method was used to analyze the selection of five children's books read in kindergartens and preschools in Porvoo. A qualitative analysis method was used for this purpose, to analyze five children’s books having been read in kindergartens and preschools in Porvoo. The research questions used are as follows: How are the different genders represented in the books? How do characters of opposite gender interact with one another in the books? In what ways do these interactions affect the roles of the characters in the books? The subjects of research were chosen through a questionnaire sent out to 9 kindergartens and preschools in Porvoo, in which pedagogues were asked to write down the title of at least 5 books they have read in their kindergarten or preschool class during the past year. The analysis was carried out with the help of preconceived notions about which characteristics and activities are stereotypical to which gender. These were compared to the characteristics and activities shown in the five books. The data from these analyses was compiled with the help of the following questions: Who are the characters? What are their relationship to one other? What do the characters look like? What are they wearing? What activities do they perform? The results show that each of the 5 books held many gender-stereotypes, with very few breaches of the gender barrier. The characters had gender-stereotypical looks, as well as interests, behaviors and actions that were typical for their sex. The results also show that the interactions between characters do not affect the roles of said characters in the book, but that there is, however, a recognizable pattern seen, in which male characters are often pitted against female characters, and vice versa.

Mål. Normer gällande kön och genus samt stereotypier om hur man kan och får vara som kvinna eller man finns i flera aspekter av samhället, till exempel kläder, yrken och litteratur. Enligt grunderna för planen för småbarnspedagogik ska pedagogerna se till att barnen får en genussensitiv undervisning och ges möjligheter som inte är styrda av barnets kön. Det här kan till exempel göras genom att erbjuda varierande barnlitteratur. Syftet för den här studien är att undersöka hur de olika könen beskrivs i barnlitteraturen samt om det förekommer normativt tänkande kring dem. Forskningsfrågorna som ställs är: 1. Hur beskrivs könsroller i barnlitteraturen? 2. Hur beskrivs könsuttryck i barnlitteraturen? 3. Hur ser fördelningen mellan könen ut i barnlitteraturen? Målsättningen för studien är att få en bättre bild av hur utbudet av litteratur på daghem kunde utvecklas för bredare mångfald. Metoder. Studien är kvalitativ och gjordes som en systematisk litteraturstudie. Materialet består av 11 vetenskapliga artiklar som behandlar ämnet kön/genus och barnlitteratur. Materialet hittades och analyserades systematiskt utgående från de forskningsfrågor som hade ställts för den här studien. Resultat och slutsatser. Resultatet visade att kvinnliga och manliga karaktärer ofta beskrivs på olika sätt i barnlitteraturen och ofta med stereotypa könsroller och könsuttryck. Fördelningen av karaktärer är också ofta ojämn. Beskrivningarna gäller till exempel vilka yrken och aktiviteter som karaktärerna gör i böckerna och hur de ser ut. Det här resultatet kan användas för att granska hurdana bilder av pojkar/män och flickor/kvinnor som visas i barnlitteraturen.