Browsing by Subject "grundskolan"
Now showing items 1-3 of 3
-
(2022)Mål Målet med avhandlingen är att undersöka och förstå lärares tankar om och användning av läromedel i skolvardagen. Det stora utbud läromedel som bjuds ut i kombination med relativt få publicerade läroböcker i Svenskfinland gör läromedelsfrågan både aktuell och knepig. Vad definierar ett läromedel, vad definierar ett bra läromedel och vilka typer av läromedel använder lärare i skolvardagen? Avhandlingen tar även upp användningssätt och krav på lärare och läromedel idag. Metoder För att uppnå målet och besvara forskningsfrågorna har en systematisk litteraturstudie gjorts. Avhandlingens material är sex noggrant utvalda forskningsartiklar som analyseras med en tematisk analys. Sju teman identifierades, analyserades och kopplades till de två forskningsfrågorna. Alla artiklar är referentgranskade och har genomgått en urvalsprocess för att de ska vara så aktuella som möjligt och för att avhandlingen ska bli trovärdig. Resultat och slutsatser Lågstadielärares inställning till läromedel beror på flera anledningar. Det är viktigt för lärare att läromedlen underlättar vardagen och arbetet. Läromedel som är praktiska, tillgängliga och lätta att använda och anpassa är sådana läromedel som lärare gärna använder och utforskar. För att säkerställa kvaliteten på läromedlen och undervisningen är det även viktigt att åtminstone något av de läromedel lärare använder har koppling till pedagogiska styrdokument. Användningen av läromedel är bred och ett bra läromedel kan användas på flera sätt. Att det hjälper lärare i planeringen är viktigt, samtidigt som det även ska underlätta elevernas vardag och hjälpa dem att ta ansvar över det egna lärandet. Ett bra läromedel används även som kunskapskälla och som ett pedagogiskt verktyg för att styra upp undervisningen.
-
(2019)Aims. Previous studies have shown that few Finnish children and adolescent fulfil the physical activity (PA) recommendations. Previous studies have also shown that the PA gained during the school day is more important for children and adolescents that are the most inactive. This group gain the majority of their physical activity during their time in school. According to socioecological models, physical and socio-psychological factors affect children’s and adolescents’ physical activity. This study aims to describe the Finnish Swedish speaking children’s and adolescents’ recess time, focusing on where they spend their recess, how physically active they are during recess, what conditions there are for PA during the recess, and whether the children and adolescents have participated in planning the schools activities. Methods. The sample consisted of 1119 Swedish speaking Finns in the grades 1, 3, 5, 7, and 9 in Finland. The material was collected in the schools during spring 2018 through electronic questionnaires. Most of the participants were 1st, 3rd, and 5th graders. Frequencies and cross-tabs were used in analyses to describe the participants. To explore whether there was statistically significant differences between the grades and gender regarding the respondent’s answers in the questionnaires, khi2-test and t-test were used. Results and conclusions. Younger children spent their recess time outside more often than the adolescents. PA during recess decreased as the age increased. Moreover, the younger children found the support from schools for PA during recess to be better than the elderly ones. Children on the 3rd grade were the most active in planning the recess activities, while adolescents in the 7th and 9th grade were the least active. Conclusions: The results in this study are in line with previous studies. Keeping in mind that the recommendations for daily PA is less fulfilled, it is important that schools encourages and supports children and adolescents to be physical active during the school day. Future studies should explore whether there is an association between schools’ support for PA and children’s and adolescents’ PA, and further between participating in planning the school physical activities and children’s and adolescents’ PA.
-
(2021)Mål. Mobbning i skolan är ett evighetsproblem. Under hösten 2020 har det i medierna rapporterats om mobbningsfall i Finland som har slutat i allvarliga våldshandlingar. Då eleverna befinner sig en betydande del av sin vardag i skolan är det viktigt att de trivs i skolan och vill gå dit. Därtill har skolan en lagstadgad skyldighet att genast ingripa ifall mobbning, våld, rasism eller annan diskriminering förekommer. Syfte med min studie var att utreda hur mobbning tar sig i uttryck i de nordiska grundskolorna. Därtill ville jag utreda ifall det skett någon slags utveckling eller förändring i mobbning under de senaste åren. Forskningsfrågorna var följande: 1) Hur tar mobbning sig i uttryck hos elever i grundskolan? 2) På vilket sätt har mobbning förändrats under åren 2010–2021 i grundskolor i Norden? Metoder. Jag har utfört min studie som en kvalitativ litteraturöversikt. Det utvalda artiklarna inkluderades enligt förbestämda urvalskriterier. Det slutliga forskningsmaterialet bestod av sju vetenskapliga artiklar som jag analyserade genom tematisk innehållsanalys. Resultat och slutsatser. Resultaten visar att mobbningsförekomsten är relativt låg i de nordiska länderna förutom på Grönland. Mobbning domineras fortfarande av traditionell mobbning och det ökar från lågstadieåldern till högstadieålder ochminskar därefter med stigande ålder. På grund av teknologiutvecklingen har nätmobbning uppstått som en nyare mobbningsform. Resultaten från min studie påvisar att det förekommer vissa skillnader igrundskolor i Norden gällande mobbningssätt och mobbningsfrekvensen. Resultaten från min studie visar ytterligare att faktorer såsom kön och invandrarbakgrund är kopplade ihop med utsättning för mobbning. Mobbning är ett fenomen som påverkar negativt den utsatta personens allmänna välmående även ännu i vuxenåldern. Det är således viktigt att forska vidare kring faktorerna som bidrar till mobbning för att kunna minimera detta oönskade beteende i skolorna.
Now showing items 1-3 of 3