Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "hållbarhet"

Sort by: Order: Results:

  • Grönvall, Julia (2016)
    The purpose of this thesis was to find out what kind of literature there is at the kindergarten with children between the ages of 0 and 3. The main focus is on accessibility of the books, their versatility and durability. The theoretical frame is about children’s literature from a historical and a practical view. In the practical part there are even some examples of how a bookshelf should look like at the kindergarten. The theoretical frame emphasizes also what the national regulatory documents consider about children’s literature. The study is a structured observations in which 10 Swedish kindergarten in Helsinki city attended. The focus was the groups with children between ages 0 and 3. The result shows that the kindergartens find it important that the books are available to the children. The books are versatile but there are big differences between the kindergartens. The books could be more durable and the bookshelves should be cleaned more often to keep the books clean.
  • Malmberg, Amelie (2019)
    The aim of the study is to find out and demonstrate the thoughts and work of early childhood educators about environmental sustainability. Furthermore, a theoretical link between teachers' own knowledge and approach to environmental sustainability is important, because it is visible through their actions. These actions are noticeable in the activities together with children and affect the children's connection to ecological sustainability. With the purpose of the study as a starting point, the questions therefore are: • How does the team consider environmental sustainability in the learning environment with the children? • What seems to be the attitude towards environmental sustainability among those who participated in the study? • What is discussed and what is left out when teaching environmental sustainability? This bachelor thesis consists of a qualitative hermeneutic analysis of collected data from teams with their thoughts on environmental sustainability in daycare. Based on the data collected, it can be parsed that to a certain extent the teachers take account of ecological sustainability in their activities. However, there is to improve as there is variation in knowledge of environmental sustainability. Rarely or never are there connections to overriding entities such as system of the climate, pollution of land and water, use of land and water, ecosystems, biodiversity. The Study shows that there is interest and a positive attitude towards ecological sustainability.
  • Sandås, Annika (2022)
    Mål: Syftet med den här studien var att analysera hur ekologisk hållbarhet kan läras ut i skolan på ett målmedvetet och positivt sätt för att eleverna ska få lära sig och sporras till medvetna val. Forskningsfrågorna var hurdana ekologiskt hållbara val lärare kan göra för att minska på klimatavtrycket i skolan och hur lärare kan undervisa i ekologisk hållbarhet för elever i åk 1–6 i syftet att göra hållbarhetsundervisningen till en positiv upplevelse för eleverna. Tidigare studier har visat att ekologiska aspekter värderas av lärare men att visionen ofta är starkare än utförande, och att brist på tid och kunskap kan leda till att ekologiska aspekter inte beaktas. Metoder: Materialet för den här kvalitativa forskningen samlades in via intervjuer med fyra informanter. Två av informanterna var lärarstuderande i slutskedet av sina studier och två var färdigblivna lärare med över 20 års arbetserfarenhet. Intervjuerna som gjordes var semistrukturerade. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat och slutsatser: Forskningens resultat visade att det är viktigt att lärare gör undervisning om ekologisk hållbarhet roligt för eleverna, för att motivera dem, och undvika skrämsel gällande klimatångest. Som rolig undervisning lyfte informanterna upp undervisning med hjälp av digitala metoder och apparater. En annan viktig aspekt var lärarnas vardagsprat gällande ekologiskt hållbara val. Lärarna tyckte att de har tillräckligt med kompetens för att undervisa om ekologisk hållbarhet samtidigt som de berättade att de vill lära sig mera. Lärarna lyfte också upp att tidsbrist är en faktor som gör att hållbarhetsundervisningen ibland inte prioriteras. Det finns tydliga belägg för att öka medvetenheten och undervisning gällande klimatpåverkan som digitala metoder har. Tydligare riktlinjer och krav skulle göra undervisningen mera jämlik mellan olika klasser och skolor, eftersom nuvarande system skapar skillnader mellan klasser på basis av den enskilda lärarens värderingar.
  • Svensson, Kristian (2020)
    Uppskattningsvis 400–500 miljoner kilogram mat slängs bort per år i Finland. Också daghemmen i Finland producerar 1–2 miljoner kilogram matsvinn per år, vilket motsvarar omkring en tredjedel av all daghemsmat. Matsvinn är således en viktig fråga som påverkar både miljön och ekonomin. Det finns sparsamt med tidigare studier om ämnet inom småbarnspedagogiken, vilket ökar på denna studies relevans. Syftet med den här studien är att ta reda på vad barn i 4–5 års åldern vet och hur de tänker om matsvinn. Forskningsfrågorna är: 1. Vad vet barn om matsvinn? 2. Hur tänker barn om matsvinn? 3. Vilka erfarenheter har barn av matstunder på daghem? Matsvinn är ett aktuellt och viktigt tema med tanke på en hållbar framtid. Tidigare forskning pekar på att matsvinn inte så ofta behandlas som tema tillsammans med barn på daghem. Grunderna för planen för småbarnspedagogik förutsätter ändå att barn ska lära sig att förhålla sig ansvarsfullt i samband med måltider. Med tanke på det är det viktigt att kartlägga barns tankar om matsvinn för att kunna jobba vidare kring temat. Studien är kvalitativ och baserar sig på tio barnintervjuer. I studien deltog 10 barn i 4–5 års åldern på ett svenskspråkigt daghem i huvudstadsregionen. Intervjuerna är semistrukturerade och de gjordes i januari-februari 2020. Resultaten från studien visar att det finns skillnader i vad barn vet och hur de tänker om matsvinn. En del barn i studien hade detaljerad kunskap om vad som händer med mat som kastas bort, medan en del barn inte visste vad som händer med bortkastad mat. Ingen kunde på rak arm beskriva vad matsvinn är. Resultatet visar också att det varierar huruvida barnen förstår konsekvenserna av sina handlingar – något som de vuxna bör göra barn uppmärksamma på i enlighet med planen för småbarnspedagogik. När det gäller hur barn upplever matstunder på daghem visade det sig att en del barn upplever att de måste äta eller smaka på den mat som serveras på daghem.