Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "relationell pedagogik"

Sort by: Order: Results:

  • Donner, Herta (2022)
    Mål. Målet för denna undersökning var att skapa en aktuell kartläggning av vilken roll lärarens relationella kompetens och lärar-elevrelationen har i att förebygga problematisk skolfrånvaro. Problematisk skolfrånvaro är ett paraplybegrepp som beskriver olika typer av skolfrånvaro som är oroväckande. Det är ett komplext problem som berör elever, vårdnadshavare och skolpersonal. På lång sikt kan problematisk skolfrånvaro ha allvarliga konsekvenser för eleven, och därmed är det viktigt att kartlägga de faktorer som förebygger sådan. Undersökningen är en analys av aktuella forskningsartiklar och syftet är att skapa en kartläggning av den kunskap som finns om hur lärarens relationella kompetens bidrar till att förebygga problematisk skolfrånvaro. Metoder. Studien utförs som en allmän integrerad litteraturöversikt med innehållsanalys. I studien analyseras fem artiklar, publicerade mellan 2012 och 2022. I analysen besvaras forskningsfrågorna med stöd av den teoretiska bakgrunden om problematisk skolfrånvaro och relationell pedagogik. Resultat och slutsatser. Resultaten visar att lärarens relationella kompetens och förmåga att etablera positiva relationer till sina elever genom flera funktioner har en förebyggande effekt på problematisk skolfrånvaro. Lärare som lyckas etablera relationer som bygger på respekt och tillit, stödjer elever i deras sociala samspel med andra och bidrar till positiv självbild bidrar till att förebygga problematisk skolfrånvaro. En lärare som känner sina elever märker också förändringar i elevens mående och kan därför ingripa tidigare.
  • Paul, Fredrik (2020)
    Då människan upplever samhörighetskänsla kan hon förnimma glädje, belåtenhet och upprymdhet. Denna känsla föds i grupper, i relationer med andra. Samhörighetskänsla, relationell pedagogik och gruppdynamik utgör den teoretiska bakgrunden i studien. Undersökningens syfte är att skapa en förståelse för samhörighetskänslans roll inom ramen för grundskolan. Problemet som studien lyfter fram är att samhörighetskänsla och grupputveckling inte explicit lyfts fram inom pedagogiken, varken för blivande lärare eller i läroplanen. Relationell pedagogik fokuserar på mellanrummet oss människor emellan och på det meningsfyllda som gror i människans möte med världen. Gruppdynamik är en komplex helhet. Eleverna i klassrummet – med sina personligheter, behov och erfarenheter – och hur dessa samspelar med varandra samt klimatet dem emellan utgör strukturen i gruppen. Processerna, hur något sker i en grupp: samarbete, påverkan och kommunikation, påverkas av gruppstrukturen. Därtill bör nämnas att grupper i allmänhet utvecklas och förändras. Studien utfördes som en narrativ litteraturstudie, sju stycken forskningar granskades. Dessa kategoriserades enligt valda teman, varpå en innehållsanalys gjordes för att finna likheter, olikheter och jämförelser i materialet. Jämförelser i materialet förknippades med sambandet mellan samhörighet och gruppdynamik i grundskolan. Studien antydde att bra lärar-elev relationer, som kännetecknas av ömsesidighet och omtänksamhet, främjar samhörighetskänslan hos eleverna. Vidare visade studien på att eleverna behöver uppleva en känsla av att de får den stöd de behöver. Läraren behöver bjuda på sig själv och framför allt hjälpa till vid olika situationer som uppstår mellan eleverna i gruppen. Läraren behöver även ge tillräckligt känslomässigt stöd åt elever som är i behov av det. Icke-kompetitiva aktiviteter stärkte samhörighetskänslan hos eleverna, sådana aktiviteter handlar om att göra och uppleva tillsammans, om att nå ett gemensamt mål och om att tillsammans skapa mening. Det framgick även att elever som går i en klass eller i en skola där det råder stark samhörighet både mår och trivs bra.