Browsing by Subject "riskfaktorer"

Tiivistelmä - Abstrakt – Abstract Mål Syftet med arbetet är att utgående från aktuell forskning identifiera vilka riskfaktorer finns bakom skolfrånvaro och hurdana stödåtgärder kan hjälpa elever att återvända till skolan. Skolfrånvaron har ökat, men vi vet inte med säkerhet hur många elever som berörs. Skolfrånvaro är ett bekymmer då det är förknippat med signifikant lägre akademiskt och socialt välmående. Ifall en elev inte får stöd kan det leda till skolavhopp, som förknippas med allvarliga svårigheter i vuxenlivet. Skolfrånvaro påverkar förutom eleven också föräldrar, familj och har potential att ge stora kostnader för samhället. Teoridelen baserar sig på Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsmodell, det relationella och kategoriska perspektivet samt olika nivåer av skolfrånvaro och åtgärder vid dessa. Dessutom är de två olika sätten att definiera skolfrånvaro: enligt typ och funktion, definition av problematisk skolfrånvaro, skolfrånvaro som en process som utan interventioner ökar med tiden samt tanken om att vissa faktorer drar eleven till skolan, medan andra stöter eleven ifrån, centrala begrepp för arbetet. Metoder Studien utfördes som en beskrivande litteraturöversikt med en integrerande infallsvinkel. De vetenskapliga artiklarna utvaldes enligt vissa kriterier och analyserades med ett teoribaserat analysgrepp. Avsikten var att ge en bred helhetsuppfattning av fenomenet. Resultat och slutsatser I de olika forskningarna kom rätt så samma riskfaktorer fram. Det var bland annat dålig relation mellan elev och lärare, brist på stödåtgärder, ångest, mobbning. Forskningen visade fenomenets heterogenitet och vilka riskfaktorer i elevens omgivning som kan leda till skolfrånvaro. Det handlade om att flera riskfaktorer hopade sig och sinsemellan påverkade varandra främst i elevens proximala miljöer. Skolfrånvaron utvecklades som en process. Desto längre skolfrånvaro var obehandlad, desto mer frånvaro och samsjuklighet uppkom och svårare blev det att få eleven tillbaka till skolan. En negativ spiral utvecklades. I interventionerna tas olika parter runt barnet, vårdnadshavarna och skolan, med i interventionen enligt Bronfenbrenners modell. Interventionerna byggde på stödåtgärds pyramiden som hade samma princip som trestegsstödet. En större frånvaro krävde mera stödåtgärder och resurser under en längre tid. Det var viktigt att planera stödåtgärder utgående från elevens individuella behov, vilket det relationella perspektivet också förespråkade.