Browsing by Subject "samarbete"

Mål. Covid-19 pandemin tvingade majoriteten av alla organisationer att övergå till distansarbete. Och redan innan den finska regeringen tog beslutet om undantagstillståndet ökade distansarbete i Finland med över 70 %. Den sociala arbetsmiljön i en organisation är viktig för att organisationens arbete ska lyckas och för att mål ska uppnås. En viktig frågeställning är om organisationerna har lyckats bibehålla den sociala arbetsmiljön på samma sätt som i den traditionella arbetsmiljön. I denna avhandling undersöker jag hur den sociala arbetsmiljön har påverkats i ett fallföretag och hur man vidare kunde främja den sociala arbetsmiljön om det finns behov för det. Metoder. I denna avhandling används en kvalitativ forskningsstrategi i formen av en fallstudie. Fyra personer har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Resultat och slutsatser. Avhandlingens resultat visar att det finns både för- och nackdelar med distansarbete, men då det kommer till den sociala arbetsmiljön är det främst nackdelar som kommer upp. Fördelarna är mera flexibel arbetstid samt balans mellan arbete och fritid, bättre koncentration vilket i sin tur leder till högre produktivitet, mindre övervakning av arbetstagaren vilket leder till större ansvar åt hen samt tillgång till specialkompetens genom virtuella team. Nackdelar som kan förekomma är kommunikationsproblem, överflöd av information, arbetsplatsisolering, störningsmoment av olika slag, brist på mänsklig kontakt och det sociala stödet, sämre hälsovanor samt svårigheter för ledare att organisera arbetet via digitala kanaler. Man kunde vidare främja den sociala arbetsmiljön under distansarbete genom att ordna utbildning i digitalt ledarskap, fokusera på meta-kommunikation via digitala kanaler, från företagets sida se till att arbetstagarna har likadana förutsättningar för distansarbete och slutligen att ha ett fungerande system för att följa upp arbetstiden.

Tiedekunta - Fakultet - Faculty Pedagogiska fakulteten, Kandidatprogrammet i pedagogik Tekijä - Författare - Author Inger Fabritius Työn nimi - Arbetets titel Nyblivna lärares uppfattningar om att leda mångprofessionella team inom småbarnspedagogiken Oppiaine - Ämne – Subject Studieinriktningen för lärare inom småbarnspedagogik Työn laji/ Ohjaaja - Arbetets art/Handledare - Level/Instructor Kandidatavhandling, Marina Lundqvist Aika - Datum - Month and year April 2021 Sivumäärä - Sidantal - Number of pages 41 s. + 1 s. bilagor Tiivistelmä - Referat – Abstract Syfte med denna studie är att ta reda på hurdana uppfattningar nyblivna lärare inom småbarns-pedagogiken har om att leda det mångprofessionella teamet. Det är viktigt med tanke på att läraren inom småbarnspedagogik har det pedagogiska ansvaret för barngruppen och förväntas leda teamet och tillsammans med sina kolleger skapa en gynnsam verksamhetskultur för barngruppen i enlighet med läroplanen. På grund av de stora förändringar ledarskapet inom dagvården har gått genom de senaste åren förklarar Fonsén (2014) att det nu är viktigt att diskutera vem som leder vad och på vilket sätt. Några forskare vid Helsingfors universitet har startat forskningsprojektet Hållbar verksamhetskultur inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning vid Helsingfors universitet svenska studieinriktning för lärare inom småbarnspedagogik för att förbättra lärarnas utbildning med tanke på ledarskap och hållbarhet. Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie där 8 nyblivna lärare inom småbarnspedagogik intervjuades. 4 av intervjuerna transkriberades och användes i denna kandidatavhandling. Analysen är en hermeneutisk analys. Resultatet av studien visar att de nyblivna lärarnas uppfattning om hur det är att leda mångprofessionella team är mångfasetterad. De har inte en klar uppfattning om vem som ingår i det mångprofessionella teamet. Det till trots tar de sin uppgift att leda barngruppen pedagogiskt och att leda det mångprofessionella teamet mot uppsatta mål på största allvar. De har den uppfattningen att det ingår i att leda det mångprofessionella teamet att skapa en så bra verksamhet som möjligt för barnen. För att göra det behövs det goda relationer, tillit, samarbete, god kommunikation, diskussioner, lyhördhet och empati samt kunskap om varandras kunskapsområden. Avainsanat – Nyckelord Ledarskap, småbarnspedagogik, mångprofessionella team, samarbete Säilytyspaikka - Förvaringsställe - Where deposited Helsingfors universitetsbibliotek – Helda/E-thesis (examensarbeten)

The aim of the study was to find what parents think about the cooperation with the educators in daycare. I also wanted to find out what experiences they have had and what they think about the cooperation methods. My method was quantitative and I did an electronic survey that was shared on social media and sent via email. The survey was answered by parents with children in daycare or preschool. The most important outcome of the study was that the parents had good and positive experience of cooperation. They thought that the cooperation is something important and that the forms of cooperation are important elements. Another result was that the parents had different experiences with different teachers. According to the parents the cooperation with one educator could be very good, while they had a hard time to get along with another educator because of the chemistry. Some parents said that there were teachers who did not have any knowledge of how to work together. Therefore it seems like the cooperation between parents and educators often works well. Some educators however have not good skills in cooperating with parents. All teachers should have the knowledge of how important cooperation is for both the parents and the teachers' own work. Personal chemistry should not affect much, because the teachers should be professional.

The purpose of this study is to learn what kind of expectations parents have about the activity of the kindergarten and whether the expectations differ in different age groups. The study emphasizes the cooperation between parents and staff of the kindergarten, the significance of communication between them, the skills of the staff and the quality of the activity in the kindergarten. I use as a theoretical base some texts of the law, the curriculum and a book of docent Marjatta Kalliala among other things. Additionally, there is a comparison between three different studies about parents’ thoughts and expectations of kindergartens. The study was a quantitative study and the information was gathered from three different kindergartens in Vantaa with a survey. The sample consisted of 35 parents in total. The survey had questions about how well the parents know the curriculum, the staff and the general activity of the kindergarten, whether the parents believe that communication between them and the kindergarten is working and what the most important tasks are for the different age groups in the kindergarten. The results show that the parents are in general very pleased with the kindergartens, their activities and the staff. The most important thing is qualified staff and pedagogical activities according to the parents. Good communication is valued by the parents and they believe that communication between them can always be improved. The most important task is to create a safe setting for the children.