Browsing by Subject "ungdomar"
Now showing items 1-4 of 4
-
(2017)Today we can choose to be exposed to the physical appearance and life of others and in a completely different way than before. The onset of the Internet has brought the possibility to present oneself in the form of a selfie, which has become a part of everyday life for many adolescents. One might wonder how the hundreds of people being followed on social media influence an identity-seeking teenager, and what is it that drives young people to share pictures of themselves at all? The aim of this literature study is to provide an insight into the research currently available on the impact of selfies on the self-esteem of adolescents, as well as what is behind the decision to take a selfie and share it on social media. The results show that adolescents share pictures of themselves, for example, to get attention and impress others, document events, communicate with friends and entertain themselves. For all participants of the studies that were examined, it was important to show a desirable image of themselves online, whether it was genuine or not. Getting many likes, meaning a positive response on a picture, was a prerequisite for continuing to share selfies on various platforms online. Whether the response influenced the self-esteem of the participants varied among the adolescents. Based on this literature study, and the earlier research referenced, the self-esteem of adolescents with poor prior self-esteem was more strongly influenced by lack of positive response.
-
(2019)Aims. Previous studies have shown that few Finnish children and adolescent fulfil the physical activity (PA) recommendations. Previous studies have also shown that the PA gained during the school day is more important for children and adolescents that are the most inactive. This group gain the majority of their physical activity during their time in school. According to socioecological models, physical and socio-psychological factors affect children’s and adolescents’ physical activity. This study aims to describe the Finnish Swedish speaking children’s and adolescents’ recess time, focusing on where they spend their recess, how physically active they are during recess, what conditions there are for PA during the recess, and whether the children and adolescents have participated in planning the schools activities. Methods. The sample consisted of 1119 Swedish speaking Finns in the grades 1, 3, 5, 7, and 9 in Finland. The material was collected in the schools during spring 2018 through electronic questionnaires. Most of the participants were 1st, 3rd, and 5th graders. Frequencies and cross-tabs were used in analyses to describe the participants. To explore whether there was statistically significant differences between the grades and gender regarding the respondent’s answers in the questionnaires, khi2-test and t-test were used. Results and conclusions. Younger children spent their recess time outside more often than the adolescents. PA during recess decreased as the age increased. Moreover, the younger children found the support from schools for PA during recess to be better than the elderly ones. Children on the 3rd grade were the most active in planning the recess activities, while adolescents in the 7th and 9th grade were the least active. Conclusions: The results in this study are in line with previous studies. Keeping in mind that the recommendations for daily PA is less fulfilled, it is important that schools encourages and supports children and adolescents to be physical active during the school day. Future studies should explore whether there is an association between schools’ support for PA and children’s and adolescents’ PA, and further between participating in planning the school physical activities and children’s and adolescents’ PA.
-
(2021)Mål. Mobbning i skolan är ett evighetsproblem. Under hösten 2020 har det i medierna rapporterats om mobbningsfall i Finland som har slutat i allvarliga våldshandlingar. Då eleverna befinner sig en betydande del av sin vardag i skolan är det viktigt att de trivs i skolan och vill gå dit. Därtill har skolan en lagstadgad skyldighet att genast ingripa ifall mobbning, våld, rasism eller annan diskriminering förekommer. Syfte med min studie var att utreda hur mobbning tar sig i uttryck i de nordiska grundskolorna. Därtill ville jag utreda ifall det skett någon slags utveckling eller förändring i mobbning under de senaste åren. Forskningsfrågorna var följande: 1) Hur tar mobbning sig i uttryck hos elever i grundskolan? 2) På vilket sätt har mobbning förändrats under åren 2010–2021 i grundskolor i Norden? Metoder. Jag har utfört min studie som en kvalitativ litteraturöversikt. Det utvalda artiklarna inkluderades enligt förbestämda urvalskriterier. Det slutliga forskningsmaterialet bestod av sju vetenskapliga artiklar som jag analyserade genom tematisk innehållsanalys. Resultat och slutsatser. Resultaten visar att mobbningsförekomsten är relativt låg i de nordiska länderna förutom på Grönland. Mobbning domineras fortfarande av traditionell mobbning och det ökar från lågstadieåldern till högstadieålder ochminskar därefter med stigande ålder. På grund av teknologiutvecklingen har nätmobbning uppstått som en nyare mobbningsform. Resultaten från min studie påvisar att det förekommer vissa skillnader igrundskolor i Norden gällande mobbningssätt och mobbningsfrekvensen. Resultaten från min studie visar ytterligare att faktorer såsom kön och invandrarbakgrund är kopplade ihop med utsättning för mobbning. Mobbning är ett fenomen som påverkar negativt den utsatta personens allmänna välmående även ännu i vuxenåldern. Det är således viktigt att forska vidare kring faktorerna som bidrar till mobbning för att kunna minimera detta oönskade beteende i skolorna.
-
(2024)Mål. Forskningens syfte är att analysera hur elever med invandrarbakgrunds språkkunskaper inom skolspråket påverkar deras möjlighet till lyckad social inklusion och psykiskt välbefin-nande. Avhandlingen ämnar skapa förståelse för hur barn och ungas språkkunskaper inom skolspråket påverkar deras möjlighet till och psykiskt välbefinnande. Hypotes: Elever som kan skolspråket väl har lättare att skapa sociala relationer i skolan och mår psykiskt bättre. Metoder. Avhandlingen är en analyserande litteraturstudie. Forskningen analyserar hur elever med invandrarbakrunds språkkunskaper i skolspråket påverkar deras välmående och möjlighet till social integration. Avhandlingen är baserad på fyra vetenskapliga artiklar om forskningsfrågan. Artiklarna har bland annat valts ut med hjälp av specifika sökord på Helka. Resultat och slutsatser. Eleverna som pratade skolspråket väl hade lättare att få vänner, känna sig som en resurs och aktiv del i skolan. De var även mera socialt inkluderade i skolan. De ele-ver med invandrarbakgrund som var en del av socialiseringen i skolan mådde även psykiskt bättre och presterade bättre akademiskt i skolan. Välfungerande inklusion skapade även bättre förutsättningar för elever med invandrarbakgrund att lära sig skolspråket.
Now showing items 1-4 of 4