Browsing by Subject "utbildning"

Aim. The aim of this thesis was to examine whether there are gender-based differences in self-efficacy in STEM-subjects, i.e. science, technology, engineering and mathematics, and, if so, what these differences look like. The term self-efficacy derives from Albert Bandura’s social cognitive learning theory and describes an individual’s belief in his/her own ability to perform a given task. Self-efficacy influences the individual’s performance, life choices, motivation, functional capacity, ability to endure setbacks, and resistance against stress and depression. In view of Huangs meta-analysis from 2013 (comprising articles from the 2000s), the results of which imply that men have higher levels of self-efficacy compared to women in traditionally masculine domains, I wanted to examine whether the situation has changed during the 2010s. Equality has been a topical issue in recent years. Equality work in schools has been developed due to focus on equity in the Finnish curriculum of 2014, and due to the 2014 change in the law, which required every school in Finland to create an equality plan. The aim of the change of law was to diminish discrimination on basis of gender, as well as to promote the position of women in the work field, which in Finland is very gender-segregated despite the country’s otherwise high level of equality. Methods. The current study is executed as an integrative literature review with content analysis as the method of analysis. I have analysed nine articles describing studies conducted in Northern Europe and the USA, which contribute to answering my research question in different ways. The analysis is divided into relevant themes, which are based on the theoretical framework. Results and conclusions. My results show that men have higher levels of self-efficacy in STEM-subjects, although levels of performance do not vary notably between the sexes. Men overrate their capabilities in STEM, whereas women often underrate theirs. Women are also affected more strongly than men by gender-stereotypical conceptions of ability. The results are consistent over geographical and age-based parameters. Implications of the gender differences in self-efficacy, as well as possible strategies for teachers to counteract them, are discussed.

Tiivistelmä - Referat – Abstract Mål. Syftet med den här studien är att forska hur konspirationsteorierna borde bemötas pedagogiskt och utbildningsmässigt. En viktig del av forskningen är att undersöka vilka pedagogiska verktyg fungerar positivt till att reducera tron på konspirationsteorierna. Med det pedagogiska menas hur enskilda människor (pedagoger), men framför allt hur hela utbildningsorganisationer kan bemöta och reducera tronkonspirationsteorierna och eventuellt reducera tron på andra icke-önskvärda fenomen. Metoder. Metoden för avhandlingen var en beskrivande litteraturstudie. Materialet till litteraturstudien baserar sig på kvantitativa forskningsartiklar och publicerade vetenskapliga litteraturstudier. Avsikten med studien var att skapa en helhetsuppfattning om temat och kritiskt granska de valda 8 vetenskapliga artiklarna som beskriver hur konspirationsteorier och andra icke-önskvärda fenomen bekämpas. Resultat och slutsatser. Resultaten var att det är svårt att bemöta konspirationsteorierna så att tron på dessa reduceras. Men forskningen talar tydligt att kritiskt tänkande kan bidra till att minska människors tro på konspirationsteorier. Samtidigt visar forskningen att konspirationsteorierna måste bemötas kritiskt till exempel i skolan innan eleven/studenten själv möter det specifika fenomenet, och det kan bidra till resistent förhållning endast mot den i skolan behandlade konspirationsteorin. Resultatet och slutsatserna kan summeras med att kritiskt tänkande fungerar som förebyggande verksamhet till att reducera tron på konspirationsteorierna. Medan vänlighet, villighet att lystna och ge en person en känsla av empowerment fungerar bra till att reducera på tron på konspirationsteorierna hos människor som redan fallit offer för dem. Slutsatsen är att konspirationsteorierna är här för att stanna och att det inte finns mirakelkurer som skulle få slut på dem. Med kontextualiserad form av kritiskt tänkande, i rätt tid (ålder) och empatiskt förhållningssätt ser ut att reducera konspirationsteoretiska tankar bättre än faktabaserad argumentation.

Nyutkommen forskning från Finland visar att ledarskapsfrågor ofta finns med som orsak till att lärare lämnar branschen. Forskning pekar också på att begreppet pedagogiskt ledarskap uppfattas mångfacetterat och utmanade att beskriva. Samtidigt lyfter styrdokumenten upp pedagogiskt ledarskap som en av nycklarna till en kvalitativ småbarnspedagogik och därför i längden som något som berör ledarskapsfrågor i stort. Syftet med den här undersökningen är att dels undersöka hurdan syn på pedagogiskt ledarskap som framträder bland lärare inom småbarnspedagogik, dels undersöka lärares egen syn på sig själva som pedagogiska ledare och dels upplevelser kring utbildningens stöd i rollen som pedagogisk ledare. Forskningsuppgiften är att belysa de här tre områdena utifrån lärarnas egna perspektiv och att spegla det som framträder med tidigare forskning som gjorts på området. Synen på pedagogiskt ledarskap som framträdde bland lärarna i undersökningen handlade om helhetsbild, gemensamt ansvar, barnets bästa och barnet i centrum. Lärarnas upplevelser handlade om behov av erfarenhet, tidsbrist och utmaningar i att som arbetsteam utvärdera och analysera den egna verksamheten. I synen på utbildningens stöd framträdde behov av mer konkret ledarskapsutbildning och fortsatt praktiserande. Slutsatser som framträder ur det insamlade materialet handlar om behov av mer sammansvetsade arbetsteam över utbildningsgränserna, samproducerat pedagogiskt ledarskap, stärkt och tydliggjort teamledarskap, direkt ledarskapsutbildning i studieskedet och arbetshandledning för arbetsteamen. I undersökningen deltog fyra lärare inom småbarnspedagogik. Den teoretiska förankringen byggdes på inhemsk forskning och litteratur på området. Undersökningen gjordes som en kvalitativ intervjustudie. Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades efter en tematisk innehållsanalys.