Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "välbefinnande"

Sort by: Order: Results:

  • Anställdas belastning under fusioner 
    Laiho, Hilda (2023)
    Mål. Vi lever i ett ständigt föränderligt arbetsliv, där organisationer genomgår förändringar av olika slag. Forskning visar att organisationsförändringar kan ha en negativ inverkan på anställdas välbefinnande. I studien undersöks vilka faktorer som påverkar personalens välbefinnande i en fusion och hur personalen kunde belastas så lite som möjligt. Syftet med studien är att få mera kunskap om personalens välbefinnande under fusioner och hur det kan påverkas. Detta är relevant för att anställdas välbefinnande påverkar genomförandet av förändringen. Relevanta begrepp som utgör den teoretiska grunden i studien definieras, såsom organisationsförändring och välbefinnande. Metoder. Studien genomfördes som en systematiskt orienterad litteraturstudie och åtta vetenskapliga artiklar som behandlade organisationsförändringar och välbefinnande analyserades. Datainsamlingen gjordes med hjälp av olika databaser. Resultat och slutsatser. Organisationsförändringar påverkade välbefinnandet negativt. Faktorer som påverkar anställdas välbefinnande under en förändring är bland annat planering, motstånd, attityder, upplevelser, förändringsledarskap, upplevt hot och acceptans av förändringen. Det är viktigt att vara medveten om dessa faktorer och förstå vad anställdas känslor och reaktioner beror på, för att kunna belasta personalen så lite som möjligt under en fusion.
  • Hur framträder arbetsengagemang och välbefinnande i olika ledarskapsstilar? : en litteraturöversikt 
    Magnusson, Pia (2019)
    The aim is to study how different leadership styles relates to work commitment and well-being. My study objects are thus concepts and theories. Based on the literature, my aim is to answer the following research question: how do work commitment and well-being appear in different leadership styles? This thesis is an integrated, descriptive literature study. I try to establish a broad overview of the theme based on different sources. I thematize my material based on my research question. I make delimitations in the form of excluding literature and theories that are not directly relevant to my question. I want to create a broad overview of leadership, well-being and work commitment. The result of my analysis is that the transformative leader has good conditions for work commitment, even though the style is sometimes difficult to interpret. The leader has a good starting point for well-being. Based on the literature, the transformative leader has the best conditions for wellbeing in working life. The transactional leader also has good conditions for work commitment but has more negative than positive aspects related to well-being. The charismatic leader is difficult to interpret in terms of work commitment but has good conditions for well-being. The let-go-leader has poor conditions for both well-being and work commitment and is the style that have the highest risk of not being well in work life.
  • Läsandets och skönlitteraturens inverkan på vuxnas välbefinnande och empatiförmåga 
    Pitkänen, Katja (2024)
    Mål. Syftet för denna avhandling är att undersöka hur läsandet av skönlitteratur påverkar vuxna. Den undersöker om läsandet hjälper individen att känna välbefinnande och bidra till empatiförmåga. Det är problematiskt att vuxna som borde fungera som läsande förebilder för barn- och unga läser allt mindre. Att ägna sig åt läsande är mera än en färdighet som man lär sig för att bemästra praktiska utmaningar som är kopplade till olika texter vi möter i vardagsli-vet. Den ger också möjlighet till avslappning och rekreation. Den teoretiska bakgrunden ba-serar sig på att förklara för denna avhandling relevanta begrepp. Dessa är välbefinnande, empati och litteracitet. Dessutom ges också bakgrund till forskning i läsande. Utöver dessa definieras övriga begrepp som är relevanta i sammanhanget. Med stöd i den teoretiska bak-grunden undersöker denna studie hur skönlitteratur påverkar vuxna som läser. Metoder. Avhandlingens metod är en integrerad beskrivande litteraturstudie som innebär att systematiskt söka fram och kritiskt granska och därefter sammanställa litteratur av det valda ämnet. Den systematiska litteraturstudien ska fokusera på aktuell forskning inom det valda området och syfta till att hitta underlag för diskussion och slutsats. Resultat och slutsatser. Genom denna studie bekräftas att läsande är mera än en mekanisk färdighet för att klara av att hantera olika texter som vi möter dagligen. Förkovran i speciellt skönlitteratur kan med sina fiktiva världar erbjuda oss eskapism, avslappning och rekreation. Studien bekräftar också att läsande av skönlitteratur utvecklar empatiförmåga och minskar fördomar.
  • Stöd för barnet inom småbarnspedagogiken : En jämförande textanalys av hur stöd för barnets utveckling, lärande och välbefinnande uttrycks i småbarnspedagogikens styrdokument 
    Virtaranta, Nora (2023)
    Avhandlingens syfte är att studera förändringar som skett i småbarnspedagogikens styrdokument, dels Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016 och Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022. Forskningsfrågorna för studien har varit: På vilket sätt framskrivs synen på stöd i styrdokumenten från 2016 och 2022? och Vilka likheter och skillnader finns i planerna? Med hjälp av dessa forskningsfrågor har jag strävat efter att få en helhetsbild av förändringen som skett inom småbarnspedagogiken då det kommer till barns stöd. I slutet av år 2022 trädde lagförändringen om barns stöd i kraft, vilket ledde till att småbarnspedagogiken anammat samma stödnivåer som förskolan och grundskolan har vilket bidrar till att stödet som erbjuds barnen får en kontinuitet ända från småbarnspedagogiken till slutet av grundskolan. Lagförändringen och uppdaterade styrdokumentet år 2022 öppnade möjligheten till att genomföra en studie om ett ämne som inte hunnit studeras av många, vilket betyder att min avhandling har en stor betydelse för småbarnspedagogiken i Finland. Studien genomfördes som en jämförande textanalys, där jag jämfört Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016 och Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022 kapitel och specifikt kapitlet som handlar om stöd. Mina primära informationskällor för studien och som jag analyserat är Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016 och Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022. Resultaten för studien indikerar att barnets bästa, tidpunkten för stödet och samarbetets betydelse lyfts fram i båda styrdokumenten, medan synen på stödet, stödets uppbyggnad och anordnarens ansvar förändrats. Barn ska enligt Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022 få stöd i lärande, utveckling och välbefinnande, medan Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016 betonar lärande och utveckling, inte specifikt välbefinnande. Barns välbefinnande har fått en större betydelse i styrdokumentet från 2022 och den betonar även starkare att stödet ska ges genast då behov uppkommer, medan styrdokumentet från 2016 tar upp att stödet ska erbjudas i tidigt skede. Anordnarens ansvar betonas starkare i Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022, vilket klargör att vem som ska erbjuda stöd till barnen. Studien bidrar med information om hur synen på stödet förändrats mellan åren 2016 och 2022 och lyfter även fram frågor som enligt mig bör ändras på.

Yhteystiedot

HELSINGIN YLIOPISTO