Browsing by department "Avdelningen för klinisk veterinärmedicin"
Now showing items 1-3 of 3
-
(University of HelsinkiHelsingin yliopistoHelsingfors universitet, 1994)I kirjallisuusosa II kokeellinen osa Kirjallisuusosassa luotiin katsaus viime aikoina julkaistuun koiran sperman säilytystä ja pakastusta sekä koirien keinosiemennystä koskevaan kirjallisuuteen. Kokeellisen osan tavoitteena oli tutkia laimennusnesteen glyserolipitoisuuden vaikutusta koiran sperman pakastuksen ja sulatuksen jälkeiseen elävyyteen ja liikkuvuuteen. Tutkimuksessa pakastettiin kuudesta uroksesta ejakulaatti, jonka initiaali progressiivinen motiliteetti oli vähintään 70%. Laimennusnesteenä käytettiin tris-sitraatti-pohjaista laimennusnestettä vaihtelevilla glyserolipitoisuuksilla ( 0,5%, 1,0%, 1,5%, 2,0%, 4,0% ja 8,0% ). Näytteet tutkittiin pakastuksen ja sulatuksen jälkeen videomikrografisesti siittiösolujen liikkeiden analysointia varten valmistetulla laitteistolla. Tutkimuksessa keskityttiin liikeratanopeuksien analysointiin. Liikeratasnopeuksien koira ja laimennusnestekohtaisissa jakaumahistogrammeissa todettiin korkeat frekvenssit alhaisissa nopeuksissa ja korkeissa nopeuksissa;nopeuksien keskialueilla frekvenssit olivat alhaiset. Jaettiin siittiöt nopeuksien perusteella aktiiviseen fraktioon (korkeat nopeudet ) ja passiiviseen fraktioon ( alhaiset nopeudet ). Laskettiin koira- ja laimennusnestekohtaisesti aktiivisen fraktion osuus ja keskinopeus. Aineistossa käytetyistä laimennusnesteistä parhaat pakastuksen ja sulatuksen jälkeiset tulokset saadaan käytettäessä laimennusnestettä, jonka glyserolipitoisuus on 4,0 %, kun kriteerinä käytetään siittiöiden liikeratanopeuksien jakaumahistogrammin perusteella laskettua aktiivisen fraktion siittiöiden osuutta ja keskinopeutta.
-
(University of HelsinkiHelsingin yliopistoHelsingfors universitet, 1999)Många studier har vistat att vuxna nötdjur tål sträng kyla om de har tillgång till vindskydd och torrt liggunderlag. Lösamheten inom nötköttproduktion är I dagens läge ganska dålig, billiga och enkla utomhussystem för dikor är ett sätt att minska kostnaderna. Det finns många faktorer som inverkar på kons naturliga liggbeteende. Ras, ålder, utrymme, underlag, temperatur och väderförhållanden är några faktorer som kan inverka på liggbeteendet. I denna studie jämfördes beteende, speciellt liggbeteende hos dikor som hölls utomhus I stor hage med vindskydd och strö-liggunderlag, med dikor som hölls inomhus I ett kallt lösdriftssystem med djupströbädd. Kornas beteende registrerades sju timmar per gång, med fem minuters intervall, sammanlagt tre gånger under vintern och våren 1997. Skillnaden I liggbeteende var inte nämnvärt stora mellen ute- och innekorna. Den procentuella liggtiden under obsevationerna varierade för utekorna mellan 16% och 55% och för innekorna mellan 32% och 49%. I denna undersökning fanns inga stora skillnader I beteendet mellan ute- och innekorna och det fanns ingenting som tydde på att utekorna skulle ha mått sämre av att vistas ute dygnet runt. Utomhussystem lämpar sig väl för dikoproduktion förutsatt att korna har tillgång till vindskydd och torr liggplats. Under kalvningstiden kan dock utomhussytem vara känsligare, därför är det viktigt att ordna med ordentlig övervakning under denna period.
-
(University of HelsinkiHelsingin yliopistoHelsingfors universitet, 2005)ERC används allmänt inom humanmedicin för att diagnostisera extrahepatisk kolestas, vid förberedelserna av gallblåsoperation samt för att kontrollera postoperativa förändringar i gallgångarna. Metoden är minimalt invasiv jämfört med andra metoder som används vid behandling av problem i gallgångarna. Inom veterinärmedicin har det endast gjorts några enstaka undersökningar angående ERC:s lämplighet som diagnostiseringsmetod av gallgångsjukdomar på hundar, och referensvärden saknas. I detta arbete undersökte vi 7 friska Beagle hundar. Undersökningens mål var att samla referensvärden och bilder på hundars normala gallgångsystem för att vid senare tillfällen kunna använda dem vid diagnostisering av patologiska förändringar. Samtidigt samlas information om möjliga komplikationer, hur hundarna återhämtar sig efter ERC:n, anatomiska variationer av papilla major och papilla minors läge samt deras förhållande till varandra. ERC utfördes med hunden liggande på rygg. Vid första undersökningen lyckades ERC på 3 av totalt 7 hundar (42,8%). Vid upprepande av ERC försöket lyckades ERC på 3 av de återstående 4 hundarna. I alla hundarna var papilla major störst av papillerna och närmast pylorus. Gemensamma gallgångens diameter verkade vara starkare relaterad till hundens ålder än vikt och hade en tendens att bli mindre mera distalt från papilla major. Gemensamma gallgången gick alltid i en mediokranial kurs och diametern var regelbunden i 4 av 6 hundar. Hundarna återhämtade sig utan några större komplikationer efter ingreppen. Denna studie visar att ERC är utförbart på hundar over 10 kg och kan bli en bra alternativ undersökningsmetod vid diagnostisering av gallgångsjukdomar.
Now showing items 1-3 of 3