Browsing by Subject "mastit"
Now showing items 1-2 of 2
-
(University of HelsinkiHelsingin yliopistoHelsingfors universitet, 2001)Aminoglykosid- och b-laktamkombinationer har använts för behandling av mastiter ända sedan 1960-talet. Den teoretiska grunden för användningen har varit bredspektrighet, undvikande av uppkomst av resistenta bakteriestammar, samt en allmänt utbredd uppfattning att dessa kombinationer utövar synergism mot vissa grampositiva mastitförorsakande bakterier. Det saknas dock sådana kliniska försöksrapporter, som entydigt skulle visa att dessa kombinationer skulle ge något avsevärt bättre behandlingsresultat vid behandling av mastit hos mjölkkor. Till de viktigaste problemen som användningen av dessa produkter för med sig, förutom frågan huruvida de alls är effektivare än enbart penicillin, hör aminoglykosidernas förmåga att koncentrera sig i vävnaderna och speciellt då njurarna, vilket kan ge upphov till förlångsammad eliminering och möjligen läkemedelsrester i nötlivsmedel. Dessutom finns vissa indicier om att användning av kombinationspreparat, speciellt då tillräckligt höga koncentrationer vid bakteriehärden har visat sig svåra att uppnå, kan leda till ökad antibiotikaresistens. Målet med detta projekt var att jämföra resultatet av behandling med enbart penicillin (behandling A) med kombinationsterapi med penicillin G - neomycin (behandling B) vid klinisk mastit under mjölkningsperioden hos nöt, då inflammationen orsakas av grampositiva juverpatogener (KNS, Staphylococcus aureus, streptokocker). Som tilläggsmaterial undersöktes tillfrisknandet av mastiter förorsakade av penicillinasproducerande stafylokocker vid behandling med kloxacillin (behandling K). I försöket deltog sammanlagt 127 kor och 157 juverfjärdedelar behandlade för mastit på praktikområdet för Helsingfors universitets veterinärmedicinska fakultets ambulatoriska klinik i Saari under åren 1999-2000, samt mastiter behandlade av de kommunalveterinärer som medverkade i försöket. Av dessa behandlades 64 fjärdedelar med preparat A, 74 med preparat B och 19 med preparat K. Försöket utfördes som dubbelblindförsök. De medverkande korna behandlades med en injektion prokainpenicillin första behandlingsdagen samt en infusion av ettdera behandlingspreparat A, B eller K intramammart i varje sjuk juverdel i fyra dagar. Tillfrisknandet kontrollerades kliniskt och bakteriologiskt efter 3-4 veckor, därtill undersöktes även inflammationsindikatorn NAGas i kontrollmjölkprovet. Som kriterier för tillfrisknandet användes ett negativt bakterieresultat i kontrollprovet, NAGas-värden under 40 U, samt den kliniska bedömningen av tillfrisknandet, inkluderande CMT-test. Bakteriologiskt tillfrisknade 68 % av alla mastiter behandlade med preparat A. För preparat B var motsvarande siffra 68 % och för preparat K 53 % De kliniska tillfriskningsprocenterna var 77 % för preparat A, 73 % för preparat B och 58 %för preparat K. Då behandlingsresultaten mellan grupp A och B jämförs, kan konstateras att ingen statistisk skillnad föreligger mellan behandling med enbart penicillin och behandling med kombinationspreparat med penicillin och neomycin. Detta gäller även då de olika bakteriestammarna betraktas skilt. På basen av detta försök ger en tillsats av neomycin i intramammarier vid behandling av mastiter förorsakade av penicillinkänsliga bakteriestammar ingen fördel gentemot behandling med enbart penicillin.
-
(University of HelsinkiHelsingin yliopistoHelsingfors universitet, 2011)Streptococcus agalactiae –juverinflammation var tidigare ett stort problem i många länder, inklusive Finland. I och med förbättrad mjölkningshygien och antibiotikabehandlingar har bakterien så gott som eradikerats från mjölkbesättningarna. Nu verkar bakterien i viss mån ha kommit tillbaka till våra stora mjölkgårdar. Avhandlingens experimentella del utfördes på en mjölkgård, med ca 180 mjölkande och tre mjölkningsrobotar, som haft problem med Str. agalactiae. Man hoppades utreda hur stort problemet på gården var samt möjliga smittovägar. Man undersökte också möjligheten att använda mjölkningsrobotens automatiska provtagningsutrustning för provtagning av bakteriella prov. PCRmetoden jämfördes med konventionell odling vid diagnostik av juverinflammationer orsakade av Str. agalactiae. På gården gick man igenom anteckningar samt hälso- och seminkort för att få en bild över situationen. Man gjorde en uppföljning av mjölkningen för tolv kor vid den ena mjölkningsroboten. Man tog 47 stycken kospecifika mjölkprov samt ett prov från mjölktanken. Mjölkprov i tre serier både mjölkade för hand och direkt från mjölkuppsamlaren på mjölkningsroboten togs. Man tog sammanlagt 23 renlighetsprov från mjölkningsroboten, tre från den automatiska provtagningsutrustningen samt två från djurskötarnas händer. Från den automatiska provtagningsutrustningen togs även ett genomsköljningsprov. Av mjölkprov som tidigare tagits på gården hade man hittat Str. agalactiae i ca 17%. I denna studie hittades Str. agalactiae i tre kospecifika mjölkprov, vilket motsvarar en prevalens på ca 2%. Vid uppföljningen av mjölkningarna upptäcktes inget alarmerande, men spenarnas hälsa samt tommjölkningar är något som bör följas upp. Av renlighetsproven hittades Str. agalactiae i ett prov taget från borsthållaren. Svaren från mjölkproven tagna i serier tyder på att den automatiska provtagningsutrustningen inte går att använda till bakteriella prov, eftersom mjölken från en Str. agalactiae –infekterad ko verkar påverka resultatet också hos följande kor. Resultatet är väntat, eftersom mjölkprov alltid skall tas aseptiskt och det går inte med den automatiska provtagningsutrustningen så som den i dagsläget är utvecklad. Från sju av nio mjölkprov, där man hittat Str. agalactiae med PCR-metoden, hittades bakterien också med konventionell odling. Från tankmjölksprovet kunde man inte hitta Str. agalactiae med konventionell odling. PCR-metoden verkar enligt den här studien vara mer känslig att upptäcka Str. agalactiae jämfört med konventionell odling.
Now showing items 1-2 of 2