Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Soc&Kom

 

Recent Submissions

  • Puisto, Lotta (2024)
    Papperslöshet är ett relativt nytt fenomen och på grund av det finns det begränsat forskning om temat. Det finns en del forskning om papperslösas situation i Finland, men de flesta nordiska studier om papperslöshet är gjorda i Sverige. Syftet med denna avhandling är att undersöka papperslösas upplevelser om sina rättigheter och i hurdan maktposition de papperslösa är i förhållande till sin livssituation. Mina forskningsfrågor i avhandlingen är: Har de papperslösa som jag intervjuat blivit informerade om sina rättigheter och i så fall av vem? Hur tycker de papperslösa att deras rättigheter har uppfyllts och vilka är konsekvenserna av att vara i en livssituation där man knappt har några rättigheter? Studien är en kvalitativ studie som är genomförd med semistrukturerade intervjuer av papperslösa personer om deras upplevelser. Jag analyserar respondenternas upplevelser med hjälp av Van Gennep samt Turners teori om liminalitet och Bourdieus teori om tid och makt. I studien framkommer respondenternas ovetskap om sina rättigheter och att de flesta ansåg sig leva utan rättigheter. Respondenterna lyfte upp känslan om maktlöshet i sina liv då de lever i ett konstant vänte tillstånd, vilket påverkar deras psykiska välmående och syn om framtid. Mina resultat har likheter med tidigare forskning som gjorts om papperslösa i Norden. Det finns ett klart behov av vidare forskning och samhällsdiskussion om papperslösheten och dess konsekvenser genom att höra papperslösa individers upplevelser.
  • Bengts, Sara (2024)
    Kreativitet är en av de mänskliga färdigheter som har fått allt större vikt och synlighet de senaste årtiondena. Arbetsmarknaden värdesätter kreativt tänkande och människor förväntas vara allt kreativare. Kreativitet är en förmåga alla människor har, men som av någon anledning avtar i takt med ålder. Mitt syfte är att söka ett sociologiskt svar på frågan huruvida det moderna samhället främjar eller hämmar människans kreativitet. I min avhandling lyfter jag fram aspekter som placerar kreativitet i ett sociologiskt perspektiv. Traditionellt har kreativitet enbart fått lite uppmärksamhet inom sociologin. I min avhandling granskar jag kreativitet ur ett sociologiskt perspektiv, baserat på modern kreativitetsforskning. Jag undersöker hur kreativitet definieras, vem som är kreativ, vilka är förutsättningarna för kreativitet och hur attityder gentemot kreativitet under åren har förändrats. Utifrån resultaten och insikterna av undersökningen ser jag närmare på Foucaults tankar kring disciplin och övervakning, för att reflektera ifall dessa tankar ger en större förståelse av samhällets inverkan på den kreativa förmågan. Utgående från mitt resonemang drar jag slutsatsen att svaret på min fråga är tudelad och tvetydig. Å ena sidan uppmuntrar samhället till kreativitet och innovation genom politiska och ekonomiska resurser, å andra sidan hämmar det vardagliga disciplinära samhället det avvikande beteende kreativitet förutsätter.
  • Uhtio, Mona (2024)
    Komjölk är en väsentlig del av den nordiska matkulturen och har starka nationalistiska anknytningar. Mjölk var en hörnsten i Finlands nationsbyggande och självbild, särskilt under 1900-talet, och även idag är Finland bland de länder med högst konsumtion av mjölk i världen. Den moderna kommersiella mjölken är dock en relativt ny produkt och dess utveckling är fylld av varierande meningar och konnotationer. Denna avhandling är en historisk översikt om mjölkens politiska och sociala utveckling, samt en kritisk granskning av industrins effekter på människor, icke-mänskliga djur och miljön. Mjölkindustrin som ett samhälleligt fenomen kan relateras till bredare diskurser om rättvisa och social jämlikhet. Mjölkproduktion innebär inte bara mänsklig verksamhet utan handlar även om icke-mänskligt arbete, vilket avslöjar aspekter om människans relation med andra djur inom den kapitalistiska samhällsordningen. Mjölk är en unik vätska som har både symboliska och materialiserade kopplingar till bland annat modernitet, genetik och nationalism, och dess socialt konstruerade betydelser har använts för olika, i flera fall skadliga, syften. Mjölkindustrin har lyckats konstruera vätskan som en nödvändighet med hjälp av marknadsföring och dess konsumtion ökar globalt fastän mjölkens självklarhet även ifrågasätts i allt högre grad. Mjölkens politiska sociologi handlar om komplexa globalt och historiskt varierande meningar.
  • Uusitalo, Roosa (2024)
    Denna avhandling handlar om barns delaktighet i skolan i Finland. Delaktighet är ett komplext begrepp som från barnrättsperspektivet ska förstås i ljuset av Förenta nationernas barnkonvention. I skolsammanhang förstås delaktighet ofta som både möjligheter att delta och påverka och att förstå delaktighetens betydelse för samhället och demokratin. Syftet med denna avhandling är att analysera diskursen om barns delaktighet i skolsammanhang: vilka juridiska strukturer finns för delaktighet, på vilka sätt delaktighet sker i skolans vardag och hur barn själva upplever delaktighet i skolan. Denna avhandling redovisar för strukturerna genom vilka delaktighet förverkligas i skolan, samt för utmaningarna i detta förverkligande. Skolan valdes som kontext för avhandlingen eftersom den är en viktig aktör i barns liv och i samhället. Barns delaktighet analyseras med hjälp av Thomas som använder sig av Honneths teori om erkännande, enligt vilken kärlek, rättigheter och solidaritet tillsammans utgör förutsättningen för ömsesidigt erkännande, och enligt Thomas skapar även förutsättningar för barns delaktighet. Barns egna erfarenheter av delaktighet har samlats in från Rädda Barnens enkätundersökning Barnets röst. Slutsatserna är att det i praktiken finns utmaningar i genomförandet av delaktighet i skolan i Finland och att strukturerna för delaktighet i skolorna är stela. I synnerhet är elevkårens centrala roll i förverkligandet av elevernas delaktighet problematisk med tanke på alla elevers delaktighet. Barnens svar visar också att de önskar att de kunde ha större inflytande på skolans vardag än vad som är möjligt för närvarande.
  • Öström, Francesca (2024)
    Denna avhandling undersöker kvinnorepresentationens utveckling i Finland genom att analysera resultaten från riksdagsvalen under det senaste decenniet. Syftet är att bidra med insikter om utvecklingen och de faktorer som påverkar kvinnorepresentationen, samt att jämföra skillnader mellan olika partier. Studien bygger på kvantitativ analys, mer specifikt statistisk analys. Data som analyseras är valdata från riksdagsvalen 2011–2023, där fokuset ligger på andelen kvinnliga kandidater och andelen invalda kvinnor. Resultaten visar att andelen kvinnliga kandidater och invalda kvinnor inte har förändrats drastiskt totalt sett, men att det finns tydliga skillnader mellan partierna, med vänsterpartier som uppvisar starkare kvinnorepresentation. Resultaten diskuteras och analyseras vidare med hjälp av teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Slutsatsen är att även om den totala utvecklingen av kvinnorepresentation inte har förändrats mycket, är skillnaderna mellan partier signifikanta och pekar på ideologiska skillnader i synen på kvinnors politiska deltagande. Vidare forskning bör fokusera på de faktorer som bidrar till dessa skillnader och hur politiska partier kan främja en mer jämställd representation.