Soc&Kom
Recent Submissions
-
(2024)I avhandlingen analyserar jag sociologiskt vilka maktrelationer som existerar i mötet mellan vårdnadshavare och socialarbetare inom barnskyddet. Avhandlingen är en litteraturöversikt där jag använder mig av redan existerande litteratur inom forskningsområdet. Syftet med avhandlingen är att studera hur en asymmetrisk maktrelation mellan vårdnadshavare och socialarbetare konstrueras. Denna maktrelation analyserar jag med hjälp av ett relationellt maktperspektiv som baserar sig på Michel Foucaults maktförståelse. Jag analyserar också socialarbetarens makt genom ett institutionellt perspektiv och undersöker hur barnskyddets institutionella ramar skapar en maktlöshet hos socialarbetaren. Dessutom analyserar jag hur vårdnadshavarens sociala position som underlägsen i maktrelationen konstrueras genom att studera begreppet sårbarhet och hur en familjs sociala sammanhang inverkar på huruvida den konstrueras som sårbar. Slutligen implementerar jag ett intersektionellt perspektiv för att förstå hur sårbarheten konstrueras beroende på faktorer som klass, kön och etnicitet. Mina slutsatser för avhandlingen är att maktrelationen mellan socialarbetare och vårdnadshavare är särskilt komplex, och går att analysera genom ett relationellt, institutionellt och strukturellt perspektiv. Alla dessa nivåer inverkar på hur en asymmetrisk maktrelation konstrueras mellan vårdnadshavare och socialarbetare, och hur maktasymmetrin genererar sårbarhet.
-
(2024)Många diskussioner har förts gällande demokratins läge under de senaste årtionden, då demokratiseringsprocessen som började strax efter kalla krigets slut har stagnerat eller t.o.m. vänt bakåt. Denna rådande tidsperiod brukar kallas för den tredje autokratiseringsprocessen, där makthavaren börjar rubba diverse medborgerliga- och politiska fri- och rättigheter. Man har försökt förklara fenomenet ur många olika synvinklar, men denna kandidatavhandling tar reda på ifall ett lands valsystem kunde vara en bidragande faktor. Valsystem kan ha en stor betydelse i vilka och hur många politiska partier som blir valda och får makten, vilket i sin tur kunde avgöra huruvida dessa partier har avsikten att strunta i demokratiska institutioner. Operationaliseringen och analysen där poängsättningen av länderna i demokratiindex används för att observera deras demokratiska läge 2008–2023 visar inga signifikanta skillnader i ländernas valsystem. Man bör i varje fall betona betydelsen för att ytterligare undersöka och leta fram möjliga förklarande faktorer till den nuvarade autokratiseringsvågen.
-
(2024)Avhandlingens syfte är att utreda ifall nuvarande ordnandet av skolskjuts, enligt 32 § lag om grundläggande utbildning, står i strid med FN:s konvention om barnets rättigheter och i så fall på vilket sätt. Studien inleds med en genomgående kartläggning av det nuvarande ordnandet av skolskjuts för elever inom den grundläggande utbildningen. För att besvara forskningsfrågan analyserar jag lagstiftning och rättsfall med utgångspunkt i barnrättens grundprinciper. Avhandlingen uppmärksammar speciellt det aktuella och omdebatterade ämnet kring skolskjuts och växelvist boende. Resultatet visar att det finns fallgropar i förfarandet, vilket gör att kommuners beslut kan strida mot barnkonventionens artiklar.
-
(2024)Temat på denna avhandling är euroskepticism i Tysklands och Frankrikes högerpopulistiska partier, med fokus på Alternative für Deutschland (AfD) och Rassemblement National (RN). Båda är typexempel på högerpopulistiska partier som använder sig av euroskepticism i sin politik. Både Tyskland och Frankrike är gamla, etablerade EU-medlemmar med en lång historia av starkt understöd för EU och europeisk integration, samt stor inflytelse i EU. Under det senaste årtiondet har RN i Frankrike och AfD i Tyskland fått en betydlig position i politiken. Mitt syfte är att förklara varför genom att studera vardera lands historia och politiska klimat, samt kartlägga anknytningar mellan euroskepticism och populism. Euroskepticism är en politisk position som innebär kritik mot Europeiska unionen och europeisk integration. Därifrån vidare kan euroskeptiker delas i hårda eller mjuka euroskeptiker enligt Taggart och Szczerbiak (2008a). Mjuk euroskepticism innebär en position av understöd för vissa aspekter av EU, som EU-medlemskap, men kritik för EU-policyer och en vilja att reformera unionen. Hård euroskepticism innebär viljan att nationen utträder EU, motvilja för europeisk integration och synen på EU som en icke-reformbar institution. Kopecky och Mudde (2002) euroskeptiska partier in i fyra kategorier euroentusiaster, europragmatiker, euroskeptiker och euroförkastare. Det franska partiet Rassemblement National representerar mjuk euroskepticism. De är ett gammalt parti, grundat på 1980-talet som hårt euroskeptiskt, men efter Marine Le Pens val som partiledare på 2010-talet har partiet mjuknat sina hårdaste åsikter. Det tyska partiet Alternative für Deutschland representerar hård euroskepticism. Det grundades 2013 med en mjuk euroskeptisk position, men genomgick en evolution till allt hårdare politik och är numera ansedda ett extremhöger parti. Enligt Kopeckys och Muddes (2002) definition ligger RN i euroskeptiker kategorin och AfD som euroförkastare. Båda partierna har använt sig av europeiska kriser, som eurokrisen, migrationskrisen samt övrig populistisk retorik om EU som en elitistisk institution som inte tar i beakta sina medlemsländers suveränitet. Både euroskepticism och populism innebär en kritik mot upplevda politiska eliter. Det nuvarande politiska tillståndet i den Europeiska unionen och dess medlemsländer har gett dessa partier en platform.
-
(2024)Sydkorea är ett av världens mest sekulära länder. Trots det har religionen haft en verklig inverkan på Sydkoreas utveckling som nationalstat. Med pluralismen som teoretisk referensram finner vi att det finns flera grupper som konkurrerar, eller snarare växelverkar om makten under tiden för statsbyggandet. När grundstenarna för staten lades var makten koncentrerad till presidenten. För att studera religionens inverkan på statsbyggandet ser vi framför allt hur policyutfall gynnat olika religiösa grupper. Den religiösa grupp som kanske haft störst inflytande sedan Sydkoreas självständighet har varit de kristna. Favoriseringen av president Syngman Rhee lade en god grund för kristendom i den statliga apparaten. Under demokratiseringsprocessen blev kyrkorna en verklig politisk makt som till och med satte sig upp mot staten Konfucianismen har över lag ett starkt fäste i koreansk kultur och har länge präglat den konservativa rörelsen i Sydkorea och har funnits representerade i de konservativa politiska partierna. Även buddhismen har med sin återkomst gjort sig synlig i både politiken och det religiösa vardagslivet hos sydkoreanerna.