Browsing by Title

Bakgrund: Flera unga och vuxna med ADHD lever med försämrad livskvalitet. Försämrad livskvalitet beror huvudsakligen på ADHD-symtomens inverkan på olika delområden av personens liv, så som vänskapsrelationer, arbete, skolgång, psykisk hälsa och självbild. Den medicinska behandlingsformen är den förhärskande, men är inte särskilt effektiv för vuxna med ADHD. Det finns dock forskning som visar att psykosociala behandlingsmetoder förbättrar olika delområden av livskvalitet hos unga och vuxna med ADHD. Som bak-grund till avhandlingen används den biospykosociala modellen och ICF-klassificering. Syfte: Mitt syfte med denna avhandling är att se på hur olika psykosociala behandlingsmetoder inverkar på livskvaliteten hos unga och vuxna med ADHD. Resultat: Psykosociala behandlingsmetoder har en positiv effekt på förbättringen av livskvalitet hos unga och vuxna med ADHD. De olika behandlingsmetoderna förstärker personens koncentrationsförmåga, impulskontroll och prioritering, men hjälper även att bygga upp bättre självbild och förbättra välbefinnandet.

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsvariation som kännetecknas av hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet. Diagnostiseringen av ADHD har ökat under de senaste decennierna och ADHD är en av de vanligaste psykiatriska diagnoser hos barn. ADHD är kopplat till flera utmaningar, speciellt sociala. Syftet med denna litteraturgenomgång är att på basis av tidigare forskning redogöra för hur ADHD påverkar romantiska relationer. Litteraturgenomgången sätter ett starkt fokus på utmaningar i en romantisk relation och ADHD men diskuterar även om det finns fördelar med ADHD i relationen. För att kunna hjälpa individer med ADHD krävs förståelse för och medvetenhet om konsekvenser av ADHD. Litteraturgenomgången fördjupar sig i självkänsla och våldsamt beteende som kopplats till ADHD och hur det påverkar en romantisk relation. Resultatet från litteraturgenomgången är att individer med ADHD upplever flera problem i romantiska relationer. Kopplingar har gjorts mellan bland annat ADHD, lägre relationstillfredsställelse, våldsamt beteende i romantiska relationer, låg självkänsla, ostabila relationer och maladaptiva copingmetoder som används i romantiska relationer. Detta kan leda till att välbefinnandet lider hos båda partnerna. Trots att ADHD även kan medföra positiva fördelar tyder forskning på att nackdelarna med ADHD är fler.

Adoptionsrådgivning är obligatoriskt för alla som önskar adoptera. Socialarbetarna som arbetar med adoptionsrådgivning har som uppgift att utreda adoptionssökandenas lämplighet för att bli adoptivföräldrar samt förbereda dem inför föräldraskapet. I den finska lagen finns endast allmänna riktlinjer gällande vad som bör utredas i anknytning till adoptionssökandenas lämplighet. I lagen står det inte heller hur bedömningen av en adoptionssökande ska förverkligas i praktiken, och således överförs ansvaret för den praktiska utredningen till socialarbetaren. Vad som betonas samt vilken metod som tillämpas i adoptionsrådgivningen är i hög grad beroende av den enskilda socialarbetaren samt av den arbetsgemenskap som hon eller han hör till. Avhandlingens syfte är att analysera hurdant handlingsutrymme adoptionsrådgivare har i bedömningen av en adoptionssökandes lämplighet för föräldraskap. Det är ytterst viktigt att studera detta eftersom adoptionsrådgivarnas utredning, bedömning och beslutsfattande har så omfattande konsekvenser för både adoptivbarnets och adoptivföräldrarnas framtid. Avhandlingen är utförd som en kvalitativ intervjustudie. Jag har intervjuat två stycken socialarbetare som arbetare med adoptionsrådgivning samt analyserat dessa intervjuer för att få svar på hurdant handlingsutrymme socialarbetare har i sin bedömning av en adoptionssökande. Resultaten tyder på att socialarbetare har ett handlingsutrymme i arbetet med adoptionsrådgivning. Handlingsutrymmet kommer till uttryck i bedömningen av olika faktorer som anknyter till den sökandes livssituation. Bedömningen av dessa faktorer baserar sig delvis på socialarbetarens eget omdöme. Socialarbetaren använder sig av sitt handlingsutrymme också då hon formar själva rådgivningen och väljer vad som betonas i den. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Adoption, adoptionsrådgivning, handlingsutrymme, social konstruktivism, diskurser

Under de senaste 20 åren har Finland gått in för en socialpolitik som kräver flera motprestationer för att man skall ha rätt till sociala förmåner. Målet med den här undersökningen är att ta reda på vilka synsätt, erfarenheter och åsikter kommunalt anställda socialarbetare har om både denna aktiveringspolitik, aktivering samt mera specifikt om aktiveringsmodellen. Utöver det undersöks om och hur aktiveringsmodellen påverkat socialarbetarnas handlingsutrymme. Undersökningen utfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra kommunalt anställda socialarbetare. Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, samt begreppsparet welfare-workfare används för att analysera intervjumaterialet. De huvudsakliga slutsatserna visar att aktiveringsmodellen i sig själv inte påverkar socialarbetarnas arbete avsevärt, men att den på grund av sin tunga byråkrati skapar tidsbrist och mera arbete för socialarbetare samt i vissa fall stress och flera byråkratiska steg för socialarbetarnas klienter. Aktiveringsplanen som delmoment i modellen skapar även handlingsutrymme för socialarbetare. Det som påverkar socialarbetarnas arbete mera än själva aktiveringsmodellen, är en kombination av flera olika lagar och reformer som trätt i kraft under de senaste åren.

I denna avhandling analyserar jag arbetsprocessen och legitimiteten kring lagberedningen av äldreomsorgsreformen samt lagen om personaldimensionering. Äldreomsorgslagstiftningen är i denna avhandling av intresse, eftersom lagberedningsarbetet inkluderat flera olika aktörer och intressegrupper från olika sektorer både inom och utanför statsförvaltningen. Därmed kan policyprocessen anses vara ett exempel på kollaborativ styrning. I analysen ligger fokus på input- och throughput-legitimitet; både gällande hur inkluderande processen har varit, hur väl olika typer av intressenter har varit representerade i arbetet, hur transparent processen har varit samt hurdana verkliga påverkningsmöjligheter medlemmarna i arbetsgruppen samt övriga aktörer har haft under beredningen. Analysmaterialet i avhandlingen baserar sig på offentligt material kring arbetsprocessen under lagberedningen och innehåller mötespromemorior från arbetsgruppens och de olika ansvarssektionernas möten, protokoll från diskussionstillfällen, remisser från olika aktörer samt arbetsgruppens slutrapport. Fallstudien utgår från en deduktivt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet för studien är att både input-legitimiteten och throughput- legitimiteten för kollaborativa policyprocessen var på en nöjaktig nivå och det fanns brister i både inkludering och representation av relevanta aktörer samt i transparensen av själva arbetsprocessen och därtill brister gällande faktiska påverkningsmöjligheter bland deltagarna.

Recensioner finns I flera olika format. Frågan I denna avhandling är ifall ett format som spridits mer nyligen, nämligen videoformat, har en påverkan på hurdana diskurser som används I recensionerna. Tidigare forskning har visat att format kan ha en inverkan på diskurs. Hur talar en filmrecensent om film I en video, och skiljer det sig från hur recensenter I tidningar talar om film? I den här avhandlingen användes forskning om videobloggar, eller vloggar, och bloggar för att forma en hypotes, eftersom forskning om filmrecensioner I videoformat är obefintlig. Hypotesen var att filmrecensionerna kombinerar element från högkonstdiskursen, I och med att de tillhör genren recension, och den populärestetiska diskursen, eftersom en stor del av forskning kring bloggar och vloggar understryker att deras framgång kommer från en närhet mellan bloggaren eller vloggaren och deras publik. Som videorecensenter användes Jeremy Jahns och Chris Stuckmann, som båda har kanaler döpta efter sig själva på den populära videouppladdningssidan Youtube. De valdes eftersom de båda hade populära recensioner av Rogue One: A Star Wars Story och Captain America: Civil War, som var de två filmer som drog in mest pengar I fjol. Som jämförelse valdes tidningarna Washington Post och The Daily Telegraph, eftersom de är inflytelserika tidningar på engelska som skriver filmrecensioner. I materialet förekom element från både högkonstdiskursen och den populärestetiska diskursen, men somliga trender kunde ändå märkas av. I videorecensionerna förekom betydligt fler populärestetiska element, men mängden högkonstdiskursiva element varierade mellan både filmrecensenternas recensioner, men också mellan de två recensionerna av samma recensent. Materialet verkar för litet för att kunna dra övergripande slutsatser, men det verkar ändå antyda att videorecensenter använder sig mer av populärestetiska element, men också att diskursanvändningen varierar mera från såväl recensent till recensent som recension till recension på Youtube än vad det gör I tidningsrecensioner.

Suomessa miehet ovat asevelvollisia ja naisilla on vuodesta 1995 alkaen ollut mahdollisuus suorittaa asepalvelus vapaaehtoisina. Vaikka armeijasta ja asepalveluksesta on tehty paljon tutkimusta, ovat naiset harvoin olleet tämän tutkimuksen keskiössä. Tämän tutkielman tarkoituksena on selvittää, millaisia argumentteja Kansallisen Kokoomuksen ja Suomen Sosiaalidemokraattisen Puolueen kansanedustajat käyttivät, kun laki naisten vapaaehtoisesta asepalveluksesta oli eduskuntakäsittelyssä vuosina 1994 ja 1995. Puolueet on valikoitu niiden hyvin samansuuruisten kansanedustajamäärän sekä keskustelun aikana käytettyjen puheenvuorojen määrän takia. Vaalikauden aikana kokoomus oli hallituspuolue ja SDP oppositiopuolue, millä on vaikutusta asetelmaan erityisesti sen takia, että kyseessä oli hallituksen ehdotus. Koska poliittiset argumentit ovat niin poliittisten ideologioiden värittämiä kuin aikansa kuvia, on tutkielmassa osio, jossa käydään läpi kokoomuksen toimijuutta liberaalikonservatiivisena keskustaoikeistolaisena toimijana ja SDP:tä sosiaalidemokraattisena vasemmistopuolueena. Samassa osassa esitellään myös puolueiden 1980- ja 1990-lukujen puolustuspolitiikkaan ja armeijaan liittyviä julkaisuja ja osioita poliittisista ohjelmista. Kandidaatintutkielman menetelmänä käytetään kvantitatiivista sisällönanalyysia, jonka avulla tutkielman materiaali, eduskunnan lähetekeskustelun ja kolmen istunnon puheenvuorot, on luokiteltu kategorioihin. Syyt naisten toimintamahdollisuuksien laajuuteen armeijassa kumpuavat siitä politiikasta, jota valtiossa tehdään sekä siitä kulttuurista, jossa yhteiskunnassa eletään, joten tämän kategorisoinnin pohjana käytetään Mady Wechsler Segalin vuonna 1995 julkaistua mallia, joka erittelee syitä, jotka maailmanlaajuisesti vaikuttavat naisten mahdollisuuksiin osallistua armeijan toimiin. Lisäksi käytetään tähän malliin vuonna 2002 tehtyä laajennusta, jonka julkaisivat Iskra, Trainor, Leithauser ja Segal. Yksi puhuja on listattu yhteen argumenttikategoriaan vain kerran, jolloin tuloksista voidaan lukea, kuinka monen kansanedustaja käytti tiettyyn argumenttikategoriaan sopivaa argumenttia keskustelujen aikana. Tutkimus osoittaa, että kokoomuksen kansanedustajat ovat pitkälti naisten vapaaehtoisen asepalveluksen puolella ja SDP:n kansanedustajat puolestaan lakia vastaan. Kun kansanedustajat argumentoivat, he käyttävät laajalti argumentteja, jotka kumpuavat suoraan puolueiden ideologisista taustoista: kokoomuksen kansanedustajat vetoavat individualismiin ja yksilönvapauteen ja SDP:n kansanedustajat puolestaan viittaavat kaikkien ihmisten yhtäläiseen tasa-arvoon, biologisesta roolista puhuttaessa SDP:n argumentit voidaan toisaalta tulkita konservatiivisiksi. Voidaan todeta, että suurin osa argumenteista liittyy kolmeen erilaiseen laajempaan kategoriaan: naisten “biologiseen rooliin”, tasa-arvoon ja naisten mahdollisuuksiin yhteiskunnassa ja armeijassa sekä armeijan yleiseen tarkoitukseen. Ensimmäinen kategoria innosti erityisesti SDP:n kansanedustajat argumentoimaan sen puolesta, että naisten tulisi pysyä poissa rintamalta, sillä heidän biologinen roolinsa on synnyttää ja hoitaa lapsia kotona. Toinen kategoria jakaa puolueet pitkälti kahtia: kokoomuksen kansanedustajat näkevät naisten mahdollisuuden suorittaa asepalvelus vapaaehtoisina tasa-arvoasiana, joka parantaa naisten oikeuksia yhteiskunnassa, kun taas SDP:n kansanedustajat näkevät tämän lisäävän epätasa-arvoa, sillä miesten asevelvollisuus pysyy, mutta naisten valinnanvapautta lisätään. Kolmas kategoria armeijan roolista nousee esiin muun muassa kysymyksissä siitä, kenen ylipäätään tulee astua armeijan harmaisiin ja onko pakollisuuteen perustuvalle armeijalle enää tarvetta, erityisesti SDP:n kansanedustajat ovat argumenteissaan vahvasti yhteiskunnan enemmän militarisoitumista vastaan. Vaikka kyseessä ei varsinaisesti ole teoriaa testaava tutkimus, voidaan todeta, että puolueiden argumentit sopivat Segalin malliin sekä sen laajennukseen lähes poikkeuksetta. Uutena kategoriana tutkielmassa tuodaan esille “muut valtiot”, sillä eduskuntakeskustelussa viitataan useaan otteeseen esimerkiksi muiden Pohjoismaiden armeijamalleihin positiivisina esimerkkeinä ja kulttuuriltaan konservatiivisten maiden, kuten katolilaisen Italian, malleihin negatiivisina esimerkkeinä.

Anknytning och sexualitet är två separata system hos individen som ofta aktiveras samtidigt och påverkar varandra. Syftet med denna litteraturöversikt är att kartlägga hur dessa system är kopplade till varandra i ungdoms- och vuxenåldern. Anknytningsteori används som utgångspunkt på grund av dess stora effekt på socialpsykologisk forskning och koppling till nära förhållanden. Anknytningsstilen kan påverka sexualiteten på flera sätt; i denna avhandling behandlas sexuella motiv, sexuellt beteende, och sexuell tillfredsställelse. Resultaten visar att otrygg anknytning kan ha en negativ effekt på dessa, eftersom en otryggt anknuten individ inte klarar av att integrera anknytnings- och sexualitetssystemen med varandra på samma sätt som en trygg individ. Samband har hittats mellan otrygg anknytning och sexuellt riskbeteende, hypersexualitet, tillfälliga relationer och otrohet, även om olikheter finns i forskningsresultat gällande specifika anknytningsstilar (otrygg-undvikande och otrygg-ambivalent). Vidare kan den sexuella tillfredsställelsen påverkas negativt av både individens egen och partnerns otrygga anknytningsstil. Den sexuella dimensionen i förhållanden kan ändå i synnerhet för ambivalenta individer fungera som ett sätt att ändra anknytningsstilen mot ett tryggare håll. Fallgropar och möjligheter i både anknytnings- och sexualitetsforskning diskuteras.

Mitt syfte med avhandlingen är att belysa problematiken mellan barnskyddslagens anmälningsskyldighet och prästers tystnadsplikt, även kallad bikthemlighet. Jag vill genom en gruppintervju granska hur prästerna tolkar och utövar sin tystnadsplikt i praktiken. Detta görs med hjälp av en referensram som beaktar barnets bästa och barnskyddet. Avhandlingen är en tvärvetenskaplig kvalitativ forskning med en teoretisk del och ett empiriskt material. I resultaten knyts den teoretiska delen och den empiriska delen samman. Som slutsats kan man konstatera att det praktiska arbetet skiljer sig från det teoretiska och att yrkesetiken spelar en stor roll i tolkningen av bikthemligheten.

I det finska samhället talas det mycket om barnskyddet samt antalet placeringar vilket har ökat länge. Syftet med denna avhandling är att granska huruvida den upplevda välfärden i samhället kan belysa den nästan kontinuerliga ökningen som har skett sedan 80-talets slut. Den upplevda välfärden ställs även i sin kontext med hjälp av de faktorer som har konstaterats vara påver-kande på basen av tidigare gjord forskning inom temat. Som empiriskt material använder jag European Social Survey (2002-2016). Den upplevda väl-färden mäter jag med en summavariabel bestående av variabler beskrivande lycka, hälsa och ekonomisk situation i lika stora andelar. Resultatet visade att läget hos de lägre inkomstgrupper är sårbar, vilket var för dem som hade barn. Bättre inkomster medförde högre upplevd välfärd och för dem vems inkomster hörde till de två högsta deciler var välfärden stabil, oberoende om man hade barn. De kontextualiserande faktorer som granskades var samhällsekonomi och individuell ekonomi, sociala omständigheter, alkoholkonsumtion och politiska val. Den gjorda granskningen stöder de tidigare resultaten om hur alkoholkonsumtion och ekonomisk situation påverkar. Den framhäver även det politiska beslutsfattandets roll både direkt då det omdefinierar gränser för t.ex. barn-skyddsanmälan eller -klientskap och indirekt genom resursfördelning till tjänster, styr ekonomisk politik eller bestämmer om utkomstskyddsförmåner. De granskade indikatorer för social gemen-skap visar ingen direkt koppling till antalet placeringar trots att tidigare forskning har funnit så.