Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "http://www.yso.fi/onto/yso/p15932"

Sort by: Order: Results:

  • Laitinen, Jesper (2022)
    Denna uppsats är en litteraturöversikt om rehabilitering av missbrukare av rusmedel med hjälp av narrativ terapi. Mitt syfte är att ta reda på hur missbruk kan avvärjas med hjälp av narrativ terapi, hur processen går till samt eventuella brister med denna inriktning. Narrativ terapi har sin teoretiska grogrund i narrativ teori, som i sin tur utforskar hur vi bildar vår verklighet genom ord, uttryck och berättelser som vi berättar om oss själva. En socialkonstruktionistisk referensram används som en bakomliggande metateoretisk utgångspunkt för att man ska kunna förstå artiklarnas innehåll i uppsatsen. Den tillämpade datainsamlingsmetoden är systematisk litteraturöversikt, medan analysmetoden är innehållsanalys. Orsaken bakom mitt val av ämne är att jag vill nå ökad kunskap om hur vi kan bekämpa missbruk och hjälpa missbrukare. Resultaten tyder på att processen är tidskrävande och innebär mycket externalisering och omskrivning. Ifall det är fråga om långvarigt missbruk kan lyckade utfall av rehabilitering till och med kräva ett helt nytt tankesätt om sig själv och i vissa fall en total identitetsförändring.
  • Granroth, Simon Edvin (2018)
    Många flyktingar och krishanterare utsätts för traumatisk stress som lever kvar i deras minnen och påverkar dem och deras omgivning långt efter att de traumatiska händelserna inträffat. Detta kan obehandlat leda till onödigt lidande hos subjektet och för de närstående men även på makronivå som ett samhälleligt fenomen. Den här litteraturstudiens syfte är att redogöra för hur trauma och stress relaterar till livshistorien och utreda huruvida narrative exposure therapy kunde användas systematiskt inom kontexten för flyktingkriser och krishanteringsoperationer. Jag granskar här huvuddelen av den tillgängliga litteraturen och utgår sedan ifrån Elbert och Schauers (2002) teori om den dualistiska representationen av traumatiska minnen för att redogöra för hur den narrativa identitetskonstruktionen fungerar och vad den teoretiska bakgrunden för NET är. Efter det behandlar jag systematiskt den tillämpade forskning som gjorts om NET, och avslutar med att diskutera dess effekt och implementeringsmöjligheter inom kontexten för den här litteraturstudiens syfte. I ljuset av den tillgängliga litteraturen NET har flera potentiella användningsområden inom krishantering och hemförlovning av personal och flyktingar och har visat sig vara effektiv även med strama resurstillgångar. Trots sin potential är empirin kring NET ännu inte stadigt förankrad jämfört med konventionella metoder. Dock är den teoretiska referensramen i sig själv intressant och själva metoden inbjuder till djupare forskning inom området.