Browsing by Subject "http://www.yso.fi/onto/yso/p15979"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2022)År 2018 skolkande den svenska 15-åringen Greta Thunberg skolan på fredagar med skylten “skolstrejk för klimatet”. Thunbergs handling inspirerade miljontals unga att skolka på fredagar. Detta skedde i protest mot hur makthavarna och den politiska eliten prioriterade och skötte de klimatåtgärder som fastställts att följa i klimatavtalet år 2015, för en tryggad framtid. Klimatrörelsen fick namnet Fridays For Future och är idag en klimatrörelse som mobiliserar flest unga runt om i världen. År 2019 ordnade Fridays For Future fyra stora globala demonstrationer, som skedde samtidigt runt om i världen. Dessa fick namnet ‘Global Climate Strikes’. Den enorma mobiliseringen, av speciellt barn och unga som demonstrationerna sammankallade har lett till ett ökat intresse för forskning i dagens demonstranter. Detta ledde till att ett internationellt forskningsprojekt påbörjades. Projektets syfte var att ta reda på vilka och vem det var som demonstrerade under dessa tillfällen. Forskningsprojektet samlade information om demonstranterna runt om i Europa. Min avhandling bygger på det insamlade datat från de finländska demonstranterna som samlades in under den tredje globala klimatstrejken, som ägde rum den 27 september 2019. Den internationella rörelsen Fridays For Future är ett exempel på hur unga idag uttrycker sig och deltar politiskt. Detta är en illustration av hur unga i post-industrialistiska länder frångår det traditionella sätten att delta politiskt, såsom att rösta i val. Forskning visar att de yngre generationerna idag är mer individualiserade och postmaterialistiska i sina värderingar. Som lett till att teorier framställts om att unga idag är mer så kallade kritiska medborgare, som deltar genom okonventionella metoder genom kollektiva konfrontationer, såsom demonstrationer. Frågan som min avhandling bygger på är om de unga som deltog i Fridays For Future demonstrationen i Finland har den politiska profilen som kritiska medborgare har. Vilket därmed anses leda till fortsatt mobilisering genom kollektiva konfrontationer. Frågor som, om de unga finländarna som deltog i demonstrationen har ett lågt politiskt förtroende, eller om den stora mobiliseringen berodde på den andra faktorer, såsom personifiering av klimatfrågan, kommer analyseras i min avhandling.
-
(2020)Tidigare var det i stor utsträckning journalisterna som stod för nyhetsrapporteringen i samhället. I dag får majoriteten av nyhetskonsumenterna sitt nyhetsinnehåll från webben där det kan vara svårt att avgöra om producenten är en journalist och om skribenten har en agenda. Det här gör att källkritiken blir en allt viktigare faktor i nyhetsläsandet. I den här kandidatavhandlingen undersöks på vilka grunder unga vuxna bedömer om nyheterna de läser på webben är tillförlitliga. Dessutom undersöks vilka särskilda egenskaper gör en nyhetstext tillförlitlig och ifall nyhetskonsumenterna anser att det är viktigt att nyheter är sanna. Materialet i avhandlingen samlades in med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer. Respondenterna är mellan 17 och 23 år gamla. Respondenterna har under intervjuerna fått ta del av fiktiva nyhetstexter vars trovärdighet de fått resonera fritt om. Resultatet av undersökningen ger en översikt över hur en ung vuxen kan resonera då hen tar del av nyhetsmaterial på webben. För respondenterna är det i största allmänhet viktigt att nyheterna är sanna. Det här är särskilt viktigt då nyhetsproducenten är från ett stort mediehus. Material från kvälls- och skvallerpress samt privata aktörer (vloggare, bloggare) ställer respondenterna inte lika stora krav på. Faktorer som ökar en nyhets trovärdighet är enligt min undersökning att nyheten innehåller bilder, att skribenten nämns vid namn samt att flera medier skriver om samma händelse. Enligt respondenterna kan material som delas av en expert ge materialet mera tillförlitlighet, men i det stora hela spelar delaren inte en stor roll i hur trovärdig en nyhet anses vara.
Now showing items 1-2 of 2