Browsing by Subject "http://www.yso.fi/onto/yso/p20405"

Youtube får en allt större roll i mediesamhället och de mest synliga användarna är unga. Den här avhandlingen granskar hur Yles nyhetsredaktion Yle Uutiset rapporterar om ungas Youtubeanvändning. Forskning visar att traditionella medier tenderar att överdriva både risker och möjligheter med ungas digitala medievanor. Unga beskrivs som en enhetlig ”digital generation” och annangörs ofta i nyhetsdiskursen. Diskursen om unga och Youtube tenderar att handla om allt ifrån faror till virala klipp och kändisar. Mer sällan uppmärksammas Youtubes bredd och ungas unika erfarenheter av att nätverka, skapa och vara på Youtube. Med hjälp av kritisk diskursanalys granskar den här avhandlingen fem nyhetsartiklar som behandlar temat unga och Youtube. Alla artiklar har publicerats på Yle Uutistets webbplats under år 2017. Analyserna utförs enlig Teun A. Van Dijks modell för kritisk diskursanalys, vilket möjliggör en studie av texterna på både makro- och mikrostrukturell nivå. På makronivå undersöks texternas övergripande egenskaper och på mikronivå studeras texterna mer detaljerat, bland annat koherens, ordval och implikationer granskas. Resultaten visar att de enskilda Yle Uutiset-artiklarna i flera fall samspelar med typiska diskurser kring ungas medie- och Youtubeanvändning. I många fall uttrycker artiklarna oro för risker med Youtube och flera gånger porträtteras ungas Youtubeanvändning som en slags hysteri kring kändisar. Gemensamt för alla artiklar är att de generaliserar unga. Youtube beskrivs som ”den här generationens grej”, men ändå kommer ”generationen” inte på allvar till tals i någon av de fem artiklarna. Den här avhandlingen uppmärksammar den rapportering som beskrivs ovan, men belyser också hur medierna kan förändras. För att vi ska kunna förstå vårt föränderliga digitala mediesamhälle behövs medier som rapporterar nyanserat, aktuellt och konstruktivt.

I denna avhandling prövas huruvida Attardos teori om skämtcykler går att använda för att studera internetmem. Jag utgår ifrån Shifmans definition på ett mem och Dainas metod för att kvantifiera memets variation, som jag anpassar till memet ”Me and the boys”. Jag analyserar memets variation med att kvantifiera 322 versioner av det och genom att visualisera mitt material. Jag analyserar även huruvida det ser ut då materialet grupperas enligt Attardos teori om skämtcykler, som ursprungligen beskriver verbala skämt. Mitt syfte är således att kartlägga hur memet varierar, se hur detta stämmer överens med Attardos teori samt hitta kluster inom variationen som kunde ge ledtrådar till hur internetmem utvecklas. Min slutsats är att Attardos teorin om skämtcykler går att använda för att förstå olika sorters variation inom internetmemet jag analyserat, men att dess användning för att analysera grafiskt material för med sig några svårigheter. Min avhandling är dock för begränsad för att dra mer generella slutsatser utöver det.