Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "http://www.yso.fi/onto/yso/p22036"

Sort by: Order: Results:

  • Det sociala kapitalets betydelse för hälsan hos den svenskspråkiga minoriteten i Finland 
    Hatunpää, Fanny (2017)
    Den svenskspråkiga minoriteten i Finland är en minoritet som enligt flera olika test, studier och barometrar i snitt lever längre och friskare liv än majoritetsbefolkningen. Finlandssvenskarna är enligt denna forskning i allmänhet också nöjdare med sin hälsa och sin livssituation än den finskspråkiga majoriteten (Aromaa et. al, 1999, 2002, 2006; Hyyppä 2002, 2005). Syftet med denna avhandling är att granska det sociala kapitalets betydelse för hälsan hos den svenskspråkiga befolkningsgruppen i Finland. Avhandlingen granskar finlandssvenskhet som fenomen, det sociala kapitalets definitionsmöjligheter, riktningar och tillämpningsområden samt hur det finlandssvenska sociala kapitalet tar sig uttryck och vilken betydelse det möjligen har. Diskussionsdelen tar upp kritik av såväl det granskade materialet, de olika teoretiska riktningarna samt hur fokus ofta styrs i den vetenskapliga debatt som uppstår. Till slut föreslås även riktningar för framtida forskning och diskussion. Som en övergripande slutsats kan sägas att finlandssvenskar enligt den forskning som finns till hands verkar ha mera socialt kapital än de finskspråkiga, och att detta sociala kapital är till fördel för finlandssvenskarnas hälsa och välmående.
  • Varför är extraverta lyckligare? : en överblick över konceptuella modeller för instrumentella och temperamentella medierande och modererande personlighetsprocesser 
    Perkonoja, Pauliina (2019)
    Ett av de mest robusta fynden inom personlighets- och välbefinnandeforskning är det starka sambandet mellan personlighetsdraget extraversion och positiva emotioner, lycka samt subjektivt och psykologiskt välbefinnande. Vad som kunde förklara varför extraverta är lyckligare har i årtionden ingående undersökts, om än osystematiskt och från skilda utgångspunkter. Detta har även noterats på fältet, och för att underlätta fortsatt forskning belyser denna litteraturöversikt hur frågeställningen undersökts till dags dato. Utifrån McCraes och Costas (1991) ursprungliga uppdelning i instrumentella och temperamentella modeller samt Hampsons (2012) indelning av medierande och modererande personlighetsprocesser identifieras, systematiseras och presenteras de huvudsakliga förklaringarna som förekommer i litteraturen för sambandet mellan extraversion och lycka. Resultatet består av ett konceptuellt diagram (se Figur 1 s. 20–21) med två övergripande förklaringsmodeller, sex distinkta mekanismer, tio personlighetsprocesser och tretton hypoteser som redovisas med tillhörande forskningslitteratur. Förutom en historisk överblick över tillvägagångssätt i forskningen presenteras även aktuell metodik för personlighetsprocesser. Vidare behandlas även hur resultaten är symptomatiska för den rådande problematiken kring konceptualisering, operationalisering samt metodologi inom personlighets- och lyckoforskning, samt resultatens och socialpsykologins relevans för fortsatt forskning och befrämjande av lycka och välbefinnande.

Yhteystiedot

HELSINGIN YLIOPISTO