Browsing by Subject "http://www.yso.fi/onto/yso/p24922"
Now showing items 1-3 of 3
-
(2017)The Information Age has brought enormous changes for journalism. At Svenska Yle the journalism team Grävnavet has specialised in learning new technology for doing Data journalism and Investigative journalism, while also attempting to teach their collegues about new methods and providing them with new content and ideas. Swedish-language news organisations in Finland have, like many others, been struggling to adapt to the Internet era and at the time of the study Grävnavet was the only team focusing on Data journalism. This case study examines the role Grävnavet plays for Swedish-language journalism in Finland through participant observation and a group interview with the journalists in the team. The study shows that the team gained a lot of liberty through specialising in a field that their supervisors didn’t comprehend, while still having to produce results. The team invested a lot of time in fewer projects, attempting to reach larger audiences or creating automated content. The audience was constantly monitored as the team tried to make the content attractive through Data journalism or interactive content. The biggest challenge for the team was writing code. The team members were not programmers, but journalists who had learned to use code in their work. At the same time the team’s working methods and goals were very different from those of the technicians, which complicated their collaboration. The study supports the idea that Data journalism is a useful journalistic method, also in Swedish-language media in Finland. Grävnavet can also be seen as a research and development project, with the aim to develop journalistic working practice. As such, the team can be seen as a cost effective investment in innovation, since they simultaneously provided content.
-
(2022)Med hjälp av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys granskar kandidatavhandlingen hur väl rubrikerna i tidningen Helsingin Sanomats artiklar, som baserar sig på opinionsmätningar, motsvarar den statistik som presenteras i samband med artikeln. Studien grundar sig på 15 artiklar från året 2018, som innehåller data från opinionsundersökningar som Helsingin Sanomat beställt och betalat för. Syftet med avhandlingen är att avgöra hur ofta journalister begår fel då de rapporterar utgående från statistik, i detta fall specifikt opinionsundersökningar. Den kvantitativa mätningen visar att det i en tredjedel av sampelartiklarna förekom vilseledande rubricering. Däremot förekom inga direkta fel i rubriceringarna. Med hjälp av den kvalitativa analysen granskas exempel från materialet för att i detalj öppna upp hurdana problem det kan handla om då rubriker är vilseledande. 3 Tidigare forskning visar att läsare ibland endast läser rubriker. Forskning visar också att det individen tror om den allmänna opinionen påverkar individens egen opinion. Utgående från detta är det oroväckande att vilseledande rubriceringar förekom så ofta i samplet, eftersom en vilseledande rubrik kan leda till att individer formar opinioner om samhälleliga frågor utgående från vilseledande eller till och med felaktig information. Materialet i avhandlingen är begränsat så att det lämpar sig för kandidatnivå, men resultatet ger upphov till vidare forskning. Att tillämpa samma forskningsfråga på ett större material som eventuellt skulle inkludera flera mediehus skulle ge ett statistisk mer pålitligt resultat, där man eventuellt också skulle ha möjlighet att identifiera trender och tendenser som uteblivit i omfattningen av denna avhandling.
-
(2017)En studie om utvecklingen av redaktionell webbanalytik är aktuell i och med att mediebranschen står inför stora möjligheter och utmaningar i en värld där utnyttjande av data för insikter kan vara den viktigaste konkurrensfördelen för en organisation. Mediebranschen har internationellt sett tagit sina första steg mot redaktionell webbanalytik, men samtidigt har den ännu mycket att lära sig från andra branscher. (Cherubini & Nielsen 2016) Samtidigt kommer EU:s nya regler om användningen av konsumenters personliga data i kraft som ger konsumenterna mer makt att bestämma vilka organisationer som får samla in data om dem, och vilken typ av data i så fall (Datainspektionen 2017). För att förstå hur medieorganisationer kan positionera sig bäst för att fortsättningsvis åtnjuta konsumenternas förtroende, och därmed få rätt att samla in data från dem för att få en konkurrensfördel, undersöks i den här studien vilka aspekter som inverkar på om konsumenterna kan acceptera att personlig data samlas in om dem för redaktionell webbanalytik. Den här litteraturstudien går igenom bakgrunden till redaktionell webbanalytik och hur den håller på att utvecklas samt hurdana förändringar som krävs i medieorganisationerna för att möjliggöra ibruktagandet av sofistikerad redaktionell webbanalytik. Jag diskuterar också branschens framtid genom att reflektera över exempel från avancerade journalistiska organisationer och andra relevanta företag. Dessa framtida möjligheter pejlas mot konsumenternas inställning till insamling av personlig data i en mediekontext. Studiens resultat visar att medieorganisationer behöver samla in konsumenternas demografiska data, beteendedata, och ha möjligheten att aggregera de här på ett meningsfullt sätt. Varumärke är centralt för att skapa förtroende för insamling av personlig data hos konsumenterna. Hur varumärket ses inverkas å sin sida av flera aspekter så som journalistisk kvalitet och datans användningssyfte. Konsumenterna är oroliga över hur företag använder enskilda individers personliga data, men så länge företagen erbjuder en värdefull tjänst är konsumenterna villiga att betala för den i form av överlåtelse av personlig data. Studien visar också att i bästa fall kommer EU:s nya regelverk uttryckligen att hjälpa organisationer att skapa pålitliga sätt att använda personlig data och kommunicera om dem.
Now showing items 1-3 of 3