Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "http://www.yso.fi/onto/yso/p25989"

Sort by: Order: Results:

  • Kronholm, Ida (2016)
    Syftet med avhandlingen är att undersöka huruvida den rikstäckande tidningen Hufvudstadsbladet, HBL, genom sin rapportering reproducerar sterotypa uppfattningar, eller myter, kring våldtäkt och hur de i så fall ser ut. Detta eftersom tidigare forskning slagit fast att mediekonsumenters uppfattningar om våldtäkt påverkas av hur brottet beskrivs i till exempel tidningar. Uppsatsen utgår ifrån socialkonstruktionism, där språket både anses bygga verkligheten och vara en konstruktion i sig självt. Metoden är kvalitativ innehållsanalys med närläsning som verktyg. 117 artiklar ingår i analysmaterialet, varav 25 närläses. Artiklarna är hämtade från webbplatsen gamla.hbl.fi och är publicerade åren 2011-2015. Undersökningen visar att HBL reproducerar en sterotyp bild av våldtäkt där gärningsmän är galna främlingar, och där icke-vita personer associeras med brottet i större utsträckning än vita. Däremot reproducerar HBL inte sterotyper som sexualisering av offret eller situationen eller uppfattningar om att kvinnor ljuger om våldtäkt.
  • Heikel, Viktor (2018)
    Medietexter kan bidra till att föra vidare skadliga eller förtryckande automatiserade normer, inte minst gäl- lande kön och genus. Att synliggöra de här normerna är ett första steg i att försöka åtgärda deras reprodukt- ion i medietexter. Syftet med den här kandidatavhandlingen är att utveckla en eklektisk, kritisk analysmetod för studier av diskursiv genuskonstruktion i personporträtt. Idén till metoden föddes då jag insåg att det finns begränsade mängder forskning om konstruktion av manligt genus i damtidningar och hur det manliga påver- kar det kvinnligt genus som förmedlas i tidningarna. I avhandlingen utvecklar jag en metod som ett redskap för att granska implicita könsnormer i finska damtidningar. För att utveckla metoden undersöker jag vilka teoretiska och metodologiska perspektiv som kan kombineras för att synliggöra genusnormer som styr den diskursiva konstruktionen av genus i personporträtt. Avhand- lingen behandlar de ontologiska problem som uppstår i kombinationen av teoretiska beståndsdelar med olika ontologiska utgångspunkter. I avhandlingen utformar jag en uttryckligen kritisk, feministisk och eklektisk ana- lysmetod med grunder i socialkonstruktivismen, som kombinerar Judith Butlers teori om gender performance med delar av den kritiska diskursanalysen som den har utformats av Norman Fairclough. Tidigare forskning kring genus och personporträtt används för att identifiera de teman som är bärande i konstruktion av genus. Avhandlingen är till stor del teoretisk, men metoden prövas också i en pilotanalys för att avgöra om den kan appliceras som redskap för att granska genuskonstruktion i personporträtt. Metoden granskar porträtten som en andrahandsperformans förmedlad genom ett urval av diskursiva nivåer i en könad kontext. Pilotanalysens resultat tyder på att metoden kan användas för att avslöja hur genus konstrueras, även om resultatet på grund av sampelstorleken kan anses begränsat. Analysen avslöjar starka automatiserade nor- mer för hur män presenteras i en heteronormativ könsdikotomi. Manlighet kopplas starkt till en så kallad offentlig sfär, till arbete och homosociala sammanhang som områden för manligt självförverkligande. Men resultaten tyder också på konflikter i normerna och en mansbild i förändring. Därför ges också exempel på vi- dare studier där analysmetoden kan användas för att ge mer utförliga svar om genuskonstruktion i person- porträtt och den möjliga konflikt och förändring mansbilden, och i förlängningen kvinnobilden, i damtidning- arna genomgår.
  • Flemmich, Josefin (2022)
    Den här studien tar reda på hur representationen mellan män och kvinnor ser ut på Svenska Yles utrikesredaktion. Den redaktion som granskas är Svenskfinlands enda huvudsakliga utrikesredaktion, därför är det motiverat att granska den eftersom den i praktiken har monopolstatus. Yle har en lagstadgad uppgift att värna om att sanningsenligt spegla det som sker i samhället samt jämlikhet. Kvinnor är historiskt sett underrepresenterade i nyhetsrapporteringen, både som experter och som civila röster. Den trenden har hållit i sig ända sedan dylika undersökningar började göras år 1995 i och med projektet Global Media Monitoring Project. Än i dag är en tredjedel av alla som hörs i nyheterna kvinnor. Genom en kvantitativ innehållsanalys genomförd under en konstruerad nyhetsvecka kan det slås fast att Svenska Yles utrikesrapportering inte ännu är fullt jämställd, men nog har gjort framsteg – om än rätt små. Resultatet visar att Svenska Yle placerar sig över det nationella medeltalet för antalet kvinnor i medieprodukterna. Det går också att skönja en uppgång i antalet kvinnliga experter, som de facto visar sig vara fler än antalet kvinnor som hörs i andra roller.