Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "http://www.yso.fi/onto/yso/p3727"

Sort by: Order: Results:

  • Lindroos, Julia (2021)
    Enligt adoptionslagen kan gifta par och ensamstående adoptera ett barn. Däremot står det också att ”barnet ska placeras i en familj där han eller hon får två adoptivföräldrar, om det inte med tanke på barnets bästa finns synnerligen vägande skäl för placering i en familj med en ensam förälder”. Syftet med avhandlingen var att utreda vad det innebär att ensam adoptera ett barn från utlandet. För att nå detta syfte har jag använt mig av följande delfrågor: 1. Hurdana känslor och tankar hade de ensamstående adoptivföräldrarna under adoptionsprocessen? 2. Vilka stödformer och copingstrategier använde de för att hantera dessa känslor och tankar? 3. Hurdana förutsättningar hade de att adoptera? Avhandlingen studerar adoptivföräldrars erfarenheter av adoptionsprocessen. För att få en helhetsbild över adoptivföräldrarnas upplevelser har jag använt mig av teman såsom känslor, tankar, stöd, copingstrategier och förutsättningar. Som stöd till min forskning har jag använt mig av stödteorier och copingstrategier, skrivna av bl.a. Gottlieb & Bergen (2010) samt Folkman & Lazarus (1980; 1984; 1985). Därtill är också dessa källor väsentliga i min studie: Eriksson (2009), Socialstyrelsen & Myndigheten för Internationella Adoptionsfrågor (2007) och Rogers (2018). I min kandidatavhandling har jag valt att använda mig av ett eget empiriskt material, som samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade fyra stycken ensamstående adoptivföräldrar som har adopterat barn från Ryssland, Thailand och Indien. Materialet analyserades sedan med hjälp av en styrd kvalitativ innehållsanalys. Ur studiens resultat framkom det att adoptivföräldrarnas adoptionsprocess bestod av bland annat känslor av stress och ångest men också hopp och lycka. För att hantera de känslor som uppstod under adoptionsprocessen använde adoptivföräldrarna främst sig av den emotionsfokuserade copingen samt olika stödformer. I resultatet framkommer det att det inte endast är det emotionella stödet som var viktigt för adoptivföräldrarna, utan alla former av stöd var väsentliga. Det mest betydelsefulla stödet fick de av vännerna och familjen. Dock var också stödet av andra adoptivföräldrar och adoptionssökande viktigt. Även om det fanns ett flertal likheter i adoptivföräldrarnas berättelser framkommer det också i studiens resultat att ”Ingens process är säkert den andras lik”.
  • Holmqvist, Julia (2019)
    Barnets vårdnadshavare är ofta de viktigaste personerna i ett barns liv. Därför påverkas ofta ett barn av att separeras från sina föräldrar. Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning diskutera hur barn reagerar på separationer från sina föräldrar. Direkta reaktioner granskas inom kontexten för tillfälliga separationer, placering i fosterfamilj och adoption. Även långvariga följder av att separeras från sin anknytningsperson i barndomen diskuteras. Både klassisk anknytningsforskning och nyare forskning inom området behandlas. Resultaten tyder på att separationer från sin primära anknytningsperson är ångestfylld och smärtsam för många barn och att separationer påverkar barnens relation till anknytningspersonerna negativt, åtminstone tillfälligt. Forskning tyder på att separationer i den tidiga barndomen kan öka risken för att drabbas av olika psykiska störningar senare i livet, som till exempel borderline personlighetsstörning och antisocial personlighetsstörning. De flesta barnen klarar sig dock bra, och det finns möjligheter för barnen att anpassa sig och utveckla nya anknytningsrelationer till foster- och adoptivföräldrar. Upprepade separationer och att överges av misshandlande och försummande föräldrar verkar vara de mest traumatiska upplevelserna. Ökad kunskap om hur separationer från den primära anknytningspersonen påverkar barn kan hjälpa samhället att utveckla bättre vård och hjälp för barn och familjer som behöver det.
  • Lunabba, Lady (2017)
    Adoption är ett alternativt sätt att skaffa barn; där ett barn som redan fötts, men av någon orsak inte kan stanna hos sin biologiska familj, får en ny familj. Det är ett världskänt fenomen och en rättslig process som ser lite olika ut i alla länder trots att den följer samma internationella riktlinjer. Människor väljer att adoptera av olika orsaker och avhandlingen behandlar, i form av en litteraturöversikt, tre olika adoptionssökandes gemensamma och särskilda resonemang som påverkar själva adoptionsbeslutet. Adoptionssökandena i avhandlingen utgörs av heterosexuella par, homosexuella och lesbiska par och ensamstående kvinnor. Det är önskan om ett barn som allra främst motiverar alla adoptionssökanden att adoptera. De motiverande resonemangen är gemensamma för de flesta adoptionssökanena, däremot påverkas de särskilda resonemangen av adoptionssökandenas mycket olika livssituationer och därmed också mycket olika utgångspunkter. De lagar, normer och attityder som råder i dagens samhälle påverkar synen på hur en familj ska se ut. Detta påverkar i sin tur hur människor som planerar att skapa en alternativ familj blir bemötta och hur dessa personer sedan resonerar kring att skaffa barn – i detta fall hur de resonerar gällande adoptionsbeslutet. Till skillnad från heterosexuella par vars adoptionsplaner oftast väcker positiva känslor hos människor i omgivningen gäller det samma sällan för varken samkönade par eller ensamstående mödrar. Adoptionsbeslutet föregås av en mängd olika resonemang och överväganden och detta är både förståeligt och mycket viktigt, eftersom detta beslut inte endast påverkar de möjligtvis blivande föräldrarnas liv men framför allt ett barns liv och framtid.