Browsing by Subject "http://www.yso.fi/onto/yso/p4541"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2021)Bakgrund: Flera unga och vuxna med ADHD lever med försämrad livskvalitet. Försämrad livskvalitet beror huvudsakligen på ADHD-symtomens inverkan på olika delområden av personens liv, så som vänskapsrelationer, arbete, skolgång, psykisk hälsa och självbild. Den medicinska behandlingsformen är den förhärskande, men är inte särskilt effektiv för vuxna med ADHD. Det finns dock forskning som visar att psykosociala behandlingsmetoder förbättrar olika delområden av livskvalitet hos unga och vuxna med ADHD. Som bak-grund till avhandlingen används den biospykosociala modellen och ICF-klassificering. Syfte: Mitt syfte med denna avhandling är att se på hur olika psykosociala behandlingsmetoder inverkar på livskvaliteten hos unga och vuxna med ADHD. Resultat: Psykosociala behandlingsmetoder har en positiv effekt på förbättringen av livskvalitet hos unga och vuxna med ADHD. De olika behandlingsmetoderna förstärker personens koncentrationsförmåga, impulskontroll och prioritering, men hjälper även att bygga upp bättre självbild och förbättra välbefinnandet.
-
(2021)Syftet med denna avhandling är att diskutera utmaningar som personer med adhd (eng. attentiondeficit hyperactivity disorder) möter med fokus på mellanmänskliga relationer, stereotyper och stigmatisering. Utmaningar i mellanmänskliga relationer som med jämnåriga och i parrelationer samt skola och arbete har en stor inverkan på personer med adhd:s liv. Hur dessa relationer spelar in på självkänslan diskuteras i kapitel 5.1 av avhandlingen. Därefter diskuteras utmaningar på grund av stereotyper och stigmatisering samt stereotyper och stigmatisering gällande adhd i kapitel 5.2. Detta är en litteraturgenomgång vars väsentligaste resultat inom mellanmänskliga relationer är att mellanmänskliga relationer har en stor inverkan på självkänslan hos personer med adhd. Skola och arbete påverkas genomgående av adhd, och ofta på ett negativt sätt. De väsentligaste resultaten i delen om stereotyper och stigmatisering, är att många stereotyper om adhd inte stämmer ihop med verkligheten. Personer med adhd möter emellertid en hel del stigma i vardagen vilket i längden kan resultera i lägre självkänsla. Även på en bredare front kan dessa faktorer leda till psykisk ohälsa och utmaningar på flera håll i individens liv. Resultatet av litteraturstudien är att självkänslan hos personer med adhd ofta utvecklas mot ett negativt håll och att de möter många utmaningar på grund av bemötanden i nära mellanmänskliga relationer, skola och arbete samt stereotyper och stigmatisering.
Now showing items 1-2 of 2