Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "http://www.yso.fi/onto/yso/p8503"

Sort by: Order: Results:

  • Kantanen, Kajsa (2024)
    Syftet med denna avhandling, som är uppbyggd som en litteraturöversikt, är att klargöra hur en vuxen persons anknytning är relaterad till kvaliteten på romantiska parförhållanden. Frågeställningen får sin grund från anknytningsteoretiker som Ainsworth och Bowlby. Anknytningsmönster är inre arbetsmodeller som är relativt stabila under en individs livstid och är därmed viktiga att forska i på grund av deras effekt på alla relationer (Hasim m.fl., 2018). För att samla kunskap om detta ämne användes sökmotorer som Web of Science med olika kombinationer av sökord som ”adult attachment” och ”quality of relationship”. Bowlby (1952; 1977; 1982) och Aisworths (1978) tidiga teorier redogör för hur tryggt, otrygg ambivalent, otrygg undvikande och otrygg desorganiserade anknytningsmönster formas av den typ av vårdande omgivning vi befinner oss i som spädbarn. Enligt de här teorierna bibehålls dessa inre modeller till vuxen ålder och kan relateras till kvaliteten på romantiska relationer. Resultaten visar att de med trygg anknytning tenderar att präglas av beteende och attityder som främjar god kvalitet i parrelationer, så som högre tillfredsställelse, intimitet (Busby, 2020), god kommunikation (Guerrero m.fl., 2009) och konstruktiv konflikthantering (Gonzalez-Ortega m.fl., 2017). Personer med någon sorts otrygg anknytning (alltså antingen ambivalent, undvikande eller desorganiserad) tenderar däremot att ha sämre kvalitet på sina parrelationer; ambivalenta personer tenderar att ha låg tillfredsställelse, destruktiva konfliktstrategier (Guzman-Gonzalez m.fl., 2020) och svårigheter med förtroende i relationen till sin partner (Tan m.fl., 2012). Undvikande personer är präglade av undvikande konflikthantering (Cann m.fl., 2008), låg kommunikation (Guerrero m.fl., 2009) och sämre upplevd intimitet (Busby, 2020). Desorganiserade personer har sällan betydelsefulla romantiska relationer alls men de få som de har är relaterade till impulsivt, aggressivt och vårdslöst beteende (Paetzold m.fl., 2015). Sammanfattningsvis har de anknytningsmönster som vi lär oss i tidig ålder en stor inverkan på kvaliteten på våra framtida romantiska relationer, vilket kan inverka negativt på lyckokänslan och hälsan för en otryggt anknuten individ. Avhandlingen framför anknytningsmönstrens viktiga samband till romantisk relationskvalitet vilket bidrar till kunskap inom relationstillfredsställelse och beteende associerat med anknytningsstilarna. Fortsatt forskning om anknytningens samband angående sexuella minoriteter som bisexuella, pansexuella, asexuella relationer behövs för att komplettera det knappa materialet på det här speciella forskningsområdet.
  • Holmqvist, Julia (2019)
    Barnets vårdnadshavare är ofta de viktigaste personerna i ett barns liv. Därför påverkas ofta ett barn av att separeras från sina föräldrar. Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning diskutera hur barn reagerar på separationer från sina föräldrar. Direkta reaktioner granskas inom kontexten för tillfälliga separationer, placering i fosterfamilj och adoption. Även långvariga följder av att separeras från sin anknytningsperson i barndomen diskuteras. Både klassisk anknytningsforskning och nyare forskning inom området behandlas. Resultaten tyder på att separationer från sin primära anknytningsperson är ångestfylld och smärtsam för många barn och att separationer påverkar barnens relation till anknytningspersonerna negativt, åtminstone tillfälligt. Forskning tyder på att separationer i den tidiga barndomen kan öka risken för att drabbas av olika psykiska störningar senare i livet, som till exempel borderline personlighetsstörning och antisocial personlighetsstörning. De flesta barnen klarar sig dock bra, och det finns möjligheter för barnen att anpassa sig och utveckla nya anknytningsrelationer till foster- och adoptivföräldrar. Upprepade separationer och att överges av misshandlande och försummande föräldrar verkar vara de mest traumatiska upplevelserna. Ökad kunskap om hur separationer från den primära anknytningspersonen påverkar barn kan hjälpa samhället att utveckla bättre vård och hjälp för barn och familjer som behöver det.
  • Kinnula, Ida (2020)
    Rädslan för att bli övergiven är en av de vanligaste rädslorna. Det är ett socialpsykologiskt relevant problem, då det har en stor inverkan på individens relationer. Mitt syfte med denna avhandling är att, utifrån ett anknytningsperspektiv, studera rädslan för att bli övergiven med fokus på olika orsaker till den samt konsekvenser för romantiska relationer. För att knyta ihop avhandlingen presenterar jag hanteringsstrategier och behandling av rädslan i slutet. Anknytningsteorin är central i denna avhandling och därmed teoretiker som John Bowlby, Mary Ainsworth och Mary Main. Även Cindy Hazan och Phillip Shaver har spelat en stor roll för avhandlingen. Anknytningsmönstren har avgränsats till otrygg-undvikande och otrygg-ambivalent anknytning, eftersom dessa präglas av rädslan för att bli övergiven och är därmed mest relevanta. Den teoretiska delen är indelad i två huvudkapitel, ett om anknytningsteori och ett om rädslan för att bli övergiven. Kapitlet om anknytningsteori fungerar som bakgrundskapitel och innefattar även de fyra olika anknytningsmönstren, med fokus på de två som är mest relevanta. Det andra teorikapitlet behandlar rädslan för att bli övergiven och innefattar anknytningsrelaterade orsaker till rädslan, konsekvenser för romantiska relationer, hanteringsstrategier och behandling. Metoden är en litteraturöversikt av tidigare forskning och material inom anknytning och rädslan för att bli övergiven. Litteraturen kommer främst från Helka och Google Scholar. Resultaten tyder på att tidigare relationer är den vanligaste orsaken till rädslan för att bli övergiven, vilket kan kopplas till anknytningsteorin. Konsekvenser för romantiska relationer kan bland annat vara tillitsproblem, kontrollbehov och svartsjuka. Både hälsosamma och ohälsosamma hanteringsstrategier presenteras samt behandling i form av terapi. Slutligen diskuteras resultaten och förslag till fortsatt forskning framläggs.