Browsing by Subject "http://www.yso.fi/onto/yso/p8743"

Syftet med avhandlingen är att utforska förhållningsätt till barnens delaktighet i beslutsfattande efter separation. Delaktighet i den här kontexten kan betyda till exempel utdelning av information, utredning av barns åsikt, hörande av barn, diskussion med barn, barncentrisk medling eller beslutsfattning tillsammans med barn. Delaktighet är en grundläggande rättighet som fastställs i Förenta Nationens barnkonventionens artikel 12 och annanstans i lagstiftning. Delaktighet begränsas av andra relevanta rättigheter, såsom rätten till skydd och trygg omgivning. Verkställande av olika delaktighetsrätter kräver i praktiken kontextuell och individuell bedömning. Sammanställning av forskning kring delaktighetsfrågor kan bidra till mer systematisk tolkning om 12. artikel och relevanta lagar samt hjälpa sakkunniga att utvärdera sitt förhållningssätt till delaktighet. Den kan också synliggöra olika vetenskapsområdenas grundinställningar, kulturella faktorer och värden som påverkar olika inställningar om barn som familjemedlem, medborgare och rättsinnehavare. Den kan även bidra till att upptäcka god eller dålig praxis eller omständigheter som påverkar verkställande och nekande av delaktighet. Beslut gällande delaktighet kan vara mycket betydelsefulla för barn vid en skilsmässa eller separation. Beslutet kan ha konsekvenser både nu och långt in i framtiden. Avhandlingens strategi är att kartlägga förhållningssätt som finns i inhemsk och internationell forskning samt granska hur dessa förhållningssätt motiverats. Till analysen valdes 40 texter. Materialet består av vetenskapliga artiklar och akademiska texter från olika discipliner. Kontexten för barndelaktighet i texter varierar från officiella familjerättsliga beslutsfattningssituationer till mer informella arenor. Avhandlingens resultat presenterar synen och motiveringar från forskarna, barn, föräldrar och sakkunniga i familjerättsliga sammanhang. Roger Harts och Harry Shiers modeller om barndelaktighet används som teoretiska referensramar. Olika förhållningssätt och grunder till dem utforskas genom kvalitativ innehållsanalys. Olika förhållningssätt och motiveringar upptäcktes i materialet. Beroende på situationen kunde barnens delaktighet bemöta kritiska, neutrala, positiva eller idealistiska inställningar, men även ambivalens, likgiltighet och avvisande. Olika inställningar kan vara ett resultat av ett spänningsfyllt förhållande mellan olika rättigheter och varierade tolkningar av barnens kompetens. Skilsmässa- och separationssituationer ses som komplexa arenor, där barns ställning är att vara objekt till ett beslut, medverkare, informant och aktör. Även om artikel 12 inte direkt begränsar delaktighet av en del barn, kan vuxna i praktik begränsa det. Begränsning grundas till exempel med hänvisning till olika attributen hos barn. Ålder, psykisk status eller antagen kompetens förekommer som orsak till nekat delaktighet men delaktighet regleras även på grund av kontextuella orsaker, till exempel på grund av våldssituation eller graden av vårdnadstvist för att skydda barn och trygga barns familjerelationer. Inom beslutsfattning bör en beakta flera och ibland motsatta intressen samt barns bästa. En utomstående beslutsfattare kan hamna agera enligt osäker information eller utan tillräcklig kunskap om barnens situation, vilket kan synas som ambivalens emot delaktighet.