Browsing by Issue Date

Självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Tidigare forskning har behandlat psykisk ohälsa som en riskfaktor för självmord, men relativt få studier har gjorts om olika former av sociala riskfaktorer och socialt stöd som en förebyggande åtgärd. I denna avhandling behandlas självmord ur ett socialt perspektiv. Mitt syfte med denna avhandling är att med hjälp av tidigare forskning klargöra sociala riskfaktorer för självmord och klargöra vilken roll socialt stöd har i att förebygga självmord. Avhandlingen skrivs i form av en litteraturöversikt. I linje med den mellanmänskliga teorin om självmord visar resultaten att begränsad tillhörighet och upplevd börda fungerar som riskfaktorer för självmord tillsammans med faktorer som social isolering och ensamhet, en närståendes självmord samt våld i närkretsen. Sociala stödformer som familjestöd, stöd från vänner och andra närstående, samt grindvaktarstöd, kamratstöd och krisstöd har alla en signifikant roll i att förebygga självmord tillsammans med en känsla av tillhörighet. En specifik stödform hjälper dock inte alla och stödets effektivitet beror på individen. Socialt stöd som en förebyggande åtgärd och sociala riskfaktorer för självmord behöver utforskas och utvecklas mer. Man kunde till exempel forska i specifika riskfaktorer och hur dessa kan förebyggas genom socialt stöd, samt genom att integrera socialt stöd i mentalvårdstjänster.

Avhandlingen undersöker relationen mellan demokrati, datahantering och integritet på nätet. I brist på en bättre översättning så används ordet integritet som en synonym till engelskans privacy i texten. Det primära fokuset ligger i att jämföra datahanteringsregleringar utifrån ett ramverk som beskriver relationen mellan integritet och demokrati. Integritet relateras främst till integritet på nätet. Betydelsen av integritet byggs upp i texten och relateras därefter till olika demokratiska värderingar. De regleringar som jämförs är den allmänna dataskyddsförordningen i EU och lappverket av reglering gällande dataskydd och integritet i USA. Med andra ord jämförs den reglering som är bindande för alla medlemsländer i EU och den som är bindande för alla stater i USA. Studien belyser inte regleringar inom enskilda stater i USA, eller enskilda medlemsländer inom EU. Samarbetet mellan EU och USA gällande dataflöde, även om det är relevant, analyseras inte heller i studien. Datahanteringsförordningen för båda parter förklaras kort, men utöver regleringen så beaktas inte kulturella skillnader eller liknande som förklarande faktorer. Huruvida EU eller USA kan betraktas som demokratier och vad en demokrati egentligen innebär är inte heller något som studien redogör för. Utgångspunkten ligger i att USA och EU båda kan betraktas som sammansatta demokratier vilket tillåter jämförelsen (Fabbrini, 2011). Vad en demokrati innebär behandlas också endast på en mycket allmän nivå. Begreppet demokrati relateras främst till Dahls (1998) kriterier för en demokrati, samt allmänna värderingar som ofta anses vara centrala för demokratier likt frihet, autonomi och jämlikhet. Det är frågan om en jämförande studie med tidigare forskning som huvudsakligt material. Basen för jämförelsen är en komparativ studie av Ruben de Bruin (2022), vilken redogör för USA:s och EU:s datahanteringsförordningar. Före den här genomgången definieras integritet på nätet samt data i dagens värld och deras koppling till demokrati. En beskrivning av USA:s och EU:s datahanteringsförordningar och kopplingen mellan integritet och demokrati tillämpas därefter i en jämförelse som svarar på forskningsfrågan: vilka konsekvenser har regleringen av dataskydd och integritet för demokratin i USA och EU? Studien avslutas med en allmän diskussion kring tematiken.

Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att på basis av tidigare forskning undersöka 1) varför människan konformerar och 2) vilka negativa konsekvenser och positiva följder konformism har. Jag har skrivit denna kandidatavhandling som en litteraturöversikt av tidigare socialpsykologisk forskning för att undersöka fenomenet konformism. Genom att undersöka varför konformering sker, samt vilka de negativa konsekvenserna och fördelarna med konformism är, kan man få en heltäckande bild av fenomenet. Avhandlingen har avgränsats till att inte beakta kön, kultur eller ålder. Resultaten tyder på att människan i huvudsak konformerar på grund av två olika former av konformism; normativ och informativ konformism. Dessa två går oftast hand i hand men kan åtskiljas på basis av de följder de bidrar med. Då människan konformerar mer enligt den informativa modellen tenderar hon eller han söka korrekt information, och på grund av det litar individen mera på gruppen. Den normativa konformiteten syftar på att man vill bli omtyckt och accepterad av en grupp, och att individen därför konformerar. Självkänsla, grupptillhörighet och gruppstorlek är alla faktorer som påverkar graden av konformistiskt beteende. Dessutom kan en så kallad statushierarki och rollfördelning inom grupper leda till konformitet. På grund av att konformism oftast ses som något negativt i vårt samhälle, kan det vara viktigt att veta hur konformitetens positiva följder kan synas. De kan vara användbara för att ändra eller förstärka positiva beteenden hos människor. De positiva följderna har visat sig i form av att människor motiverats till att bete sig mer prosocialt och positivt. De negativa följderna har däremot visat sig förstärka människans passiva beteende när det handlar om att hjälpa andra människor.

En kvalitativ innehållsanalys som behandlar hur Instagram ställer sig till hatretorik på sin plattform

Offentlig upphandling och dess påverkan på människor och mänskliga rättigheter har blivit allt mer uppmärksammat i och med globaliseringen och utvidgningen av företags och offentlig sektors upphandlingspraxis. Mark Bovens teori om ansvarsskyldighet hos offentliga aktörer betonar vikten av att politiska aktörer och institutioner hålls ansvariga på flera nivåer för att förbättra demokratiska processer och bygga förtroende. Bekämpning av människohandel och arbetsrelaterat utnyttjande är av yttersta vikt för att främja mänskliga rättigheter och uppfylla avtalsskyldigheter. Det konstateras att Finland behöver aktivt arbete från företag, offentlig sektor och arbetsmarknadsparter för att respektera arbetsrättigheter och mänskliga rättigheter i praktiken. Bristerna i ansvarsskyldigheten inom EU och behovet av att stärka systemen för ansvarsskyldighet betonas, särskilt när det gäller mänskliga rättigheter och arbetslivet. Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka hur ansvarsskyldighet för mänskliga rättigheter förverkligas inom den offentliga upphandlingen i Finland och att identifiera utmaningar och konsekvenser för mänskliga rättigheter samt förebyggande åtgärder för att hantera dessa i samband med Finlands offentliga upphandling.

Den invandrade befolkningen i Finland har ökat markant under de senaste 10 åren. Deras deltagande i den finländska demokratin har däremot inte ökat i samma takt. Det finns ett konstaterat demokratiunderskott hos den invandrade befolkningen i Finland. Den invandrade befolkningen röstar mindre aktivt och är starkt underrepresenterad bland kandidaterna. Att en allt större samhällsgrupp inte känner sig inkluderad i beslutsfattandet kan ha stora konsekvenser för samhället, bland annat genom utbredd marginalisering. Denna avhandling undersöker vilka bakgrundsfaktorer som har påverkat beslutet att ställa upp hos förstagångskandidater med invandrarbakgrund. Detta utförs genom en statistisk analys med hjälp av data från kommunalvalet 2017. För att identifiera de faktorer som är särskilt viktiga för specifikt förstagångskandidater med invandrarbakgrund jämförs deras svar med svaren från förstagångskandidater utan invandrarbakgrund. Resultaten kan ge redskap för att utveckla stödmekanismer som är särskilt riktade mot personer av invandrarbakgrund, i processen av att ställa upp i val, och sänker tröskeln till deltagande. Förstagångskandidaternas väg till kandidatur är ett ämne som inte har behandlats uttömmande i tidigare forskning. Även forskningen kring kandidater med invandrarbakgrund i Finland har vuxit fram ordentligt först under de senaste åren. Av dessa orsaker är avhandlingens teoretiska referensram skapad av teorier på en mer allmän nivå, med rekryteringsteorin som främsta teoretiska sammanhang. De resurserna som analyseras i avhandlingen är kandidaternas stödnätverk och uppmuntran, motivationer samt organisatoriska bakgrund. Dessa faktorer har härletts från avhandlingens teoretiska referensram, rekryteringsteorin. Analysen visar att det finns skillnader i bakgrundsfaktorerna för kandidatur mellan förstagångskandidater med och utan invandrarbakgrund. De med invandrarbakgrund betonar särskilt betydelsen av personliga nätverk och uppmuntran från närstående. Deras motivation för kandidaturen innefattar också oftare en önskan att få personlig nytta av kandidaturen och det eventuella förtroendeuppdraget än hos jämförelsegruppen. De med invandrarbakgrund upplever att partiorganisationen inte spelade en betydande roll i deras kandidatur, vilket skiljer sig markant från förstagångskandidaterna utan invandrarbakgrund, som värderar partiets betydelse högt. Att förstagångskandidater med invandrarbakgrund känner att de personliga nätverken och kandidatens närstående spelar en betydande roll i beslutet att ställa upp visar vikten av att stödja den politiska kunskapen och förståelsen för det finländska politiska systemet hos invandrade. Både partierna och myndigheterna borde satsa på ökad flerspråkig och lättillgänglig information för att göra beslutsfattandet mera inkluderande.

En man attackerade studerande och personal vid ett yrkesinstitut i Kuopio i Finland år 2019. Efter en skolattack tenderar massmedier att försöka förklara skolattacker, men ofta genom få och förenklade faktorer. Genom att framföra våldet som okaraktäristiskt och gärningsmännen som offer för mobbning, internet och social utstötthet, vilket lett till mental sjukdom och till slut till grovt våld. Över lag porträtteras vita män som utför massvåld ofta genom diskurser om mental sjukdom. Syftet för denna kandidatavhandling är att analysera Svenska Yles sätt att rapportera om gärningsmannen av skolattacken i Kuopio. Fokus ligger på artiklar från de två första dagarna efter attacken, eftersom jag vill se på den första reaktionen. Materialet består av tre artiklar från Svenska Yles nätnyheter på svenska.yle.fi. I tidigare skolattacker i Finland blev gärningsmännen till ett av huvudteman i medier och också en central aktör. Denna kandidatavhandling tar hjälp av Raittila et al.:s (2009) kategorier av porträtteringar av gärningsmannen vid Kauhajoki skolskjutning år 2008: kriminell, offer, hjälte och vanlig ung man. Metoden för analysen är kritisk diskursanalys. Med kritisk diskursanalys ser en på hur en text genom olika lexikala val skapar och uppehåller olika diskurser. Vad anses neutralt och objektivt och hur kunde texten se annorlunda ut? Med diskurs menas de verklighetsuppfattningar som skapas och uppehålls genom språkbruk. I studien framkommer att gärningsmannen ges roller som kriminell, offer och vanlig ung man, och att orsaker till våldet till en viss del försöker hittas. Under den första dagen omtalas mannen genom brottsbenämningar medan han under den andra dagen börjar beskrivas med olika personlighetsdrag och hans bakgrund tas fasta på. En diskurs om mental sjukdom kan också hittas.

Attityderna till försvarssamarbetet i Finland har naturligtvis varierat med tiden och förhållningssättet har sett olika ut beroende på omgivande samhälleliga händelser och faktorer, både på nationell och internationell nivå. Det är självklart att i denna komplexa värld vi lever i finns det ett stort behov av att fokusera på framtiden, även i Finland, och hitta de mest effektiva och ändamålsenliga sätten för att hantera frågor och åtgärder som berör utvecklingen av det internationella försvarssamarbetet. Mitt syfte med denna avhandling är att diskutera om och i vilken utsträckning det har skett en förändring mellan Sannfinländarnas parti och Svenska Folkpartiet i Finland när det gäller deras åsikter om försvarssamarbete under tre olika tidsperioder sedan anslutningen till Europeiska unionen 1995. Jag kommer att analysera skillnader och likheter mellan anhängarna såväl som riksdagspartierna. Med tanke på bland annat övergripande säkerhet är det väsentligt att ta hänsyn till de olika faktorer som bidrar till bildandet av försvarssamarbetet och de möjligheter som finns för den finska staten. I min studie försöker jag också visa på de största skillnaderna mellan Sannfinländarnas och Svenska Folkpartiets syn på olika former av försvarssamarbete och att definiera förklaringar till påståendena baserat på statistik av undersökningar. Utöver detta strävar jag efter att ställa frågor för eventuell vidare forskning inom samma ämnesområde. I vårt ständigt föränderliga samhälle är det väsentligt att definiera de mest funktionella, nödvändiga och mångsidiga formerna av försvarssamarbete för den finska staten, med tanke på att konceptet är mycket brett och mångdimensionellt.

Denna kandidatavhandling granskar kritiskt begreppet "flykting" och dess relevans i dagens komplexa och globaliserade samhällen. Fokus ligger på behandlingen och skyddet av klimatflyktingar inom Europeiska unionens (EU) lagstiftning. Avhandlingen argumenterar för att den befintliga definitionen av flykting är otillräcklig för att tillgodose behoven hos dagens samhällen, särskilt med avseende på klimatflyktingar som en särskild grupp som inte omfattas av den nuvarande definitionen. Genom att använda den rättsdogmatiska metoden undersöker avhandlingen huruvida EU-lagstiftningen reglerar behandlingen och skyddet av klimatflyktingar inom regionen och hur EU hanterar denna fråga i frånvaro av explicita termer i fast lagstiftning. Avhandlingen bygger på verk av erkända forskare inom internationell migrationsrätt och undersöker stödjande artiklar, rapporter och fallet Ioane Teitiota v. Nya Zeeland (2728/2016) för att stärka argumentet om bristen på adekvat definition av flykting. Genom att analysera internationell och europeisk migrationsrätt, särskilt inom EU:s ramverk, bidrar denna avhandling till den pågående diskussionen om behandlingen och skyddet av klimatflyktingar. Avhandlingen betonar behovet av omfattande rättsliga ramverk som tar itu med de unika sårbarheterna och skyddsbehoven hos personer som tvingas fly på grund av klimatrelaterade faktorer. Slutsatsen är att den befintliga definitionen av flykting är otillräcklig för att tillgodose behandlings- och skyddsbehoven hos klimatflyktingar inom EU-lagstiftningen. Frånvaron av en tydlig rättslig ram och definition för klimatflyktingar skapar en paradox som hindrar deras effektiva erkännande och skydd. Även om EU indirekt hanterar behandlingen och skyddet av migranter som påverkas av klimatförändringar genom mjuklagstiftningsinstrument krävs betydande framsteg för att uppnå omfattande och rättvisa lagar för alla personer som påverkas av klimatförändringar. Fallet Ioane Teitiota v. Nya Zeeland exemplifierar det akuta behovet av en omfattande rättslig ram som erkänner och tar itu med de unika sårbarheterna hos klimatflyktingar. Denna avhandling betonar vikten av progressiva och inkluderande tillvägagångssätt inom migrationsrätten och framhäver brådskan att anpassa rättsliga ramverk och praxis för att skydda rättigheterna och välbefinnandet hos alla personer som påverkas av klimatförändringar i dagens föränderliga samhällen. Vidare forskning och åtgärder är nödvändiga för att utveckla omfattande rättsliga ramverk som erkänner och skyddar rättigheterna hos klimatflyktingar. Beslutsfattare, internationella organisationer och juridiska forskare måste engagera sig i meningsfulla diskussioner och samarbetsinsatser för att övervinna utmaningarna och säkerställa rättigheterna och välbefinnandet hos alla personer som påverkas av klimatförändringar.

Avhandlingens syfte är att undersöka vilka de faktorer är som påverkar delaktighet och självbestämmande inom den senaste forskningen bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Fokuset ligger på hur socialarbetare kan främja delaktighet i deras arbete tillsammans med klienten med intellektuell funktionsnedsättning. För att få båda gruppernas perspektiv synliga är mitt syfte med studien att också jämföra arbetarnas och klienternas synvinklar gällande ämnet och se ifall det finns likheter eller skillnader. Den teoretiska basen för studien består av teorier om delaktighet. Som metod använder sig studien av en litteraturöversikt som består av åtta artiklar från de senaste tio åren. Artiklarna samlas genom systematiska sökningar och kedjesökningar med hjälp av inkluderande och exkluderande kriterier. För att analysera artiklarna i litteraturöversikten använder sig studien av en induktiv innehållsanalys och som resultat uppstår det tre teman. Det första temat är relationen och interaktionen mellan arbetaren och klienten vilket bidrar till delaktighet och självbestämmande. Inom det första temat spelar bland annat kommunikationen och tilliten i förhållandet mellan klienten och arbetaren en stor roll. Det andra temat tar upp utmaningar som speciellt arbetarna upplevde med att främja delaktighet och självbestämmande. Utmaningarna är bland annat tidsbrist och resursbrister på arbetsplatsen och när den egna åsikten styr över arbetet. Det sista temat är hur valmöjligheter och stödbehoven påverkar delaktigheten och självbestämmandet. Temat lyfter bland annat fram hur olika steg före beslutet och efter beslutet påverkar klientens upplevelse av delaktighet och självbestämmande. Diskussionen jämför studiens resultat med den tidigare forskningen och teorin. Diskussionen lyfter upp likheter och skillnader som arbetarna och klienterna hade. Studien besvarar forskningsfrågorna och ger en bild av den senaste forskningen samt idéer och tankar kring vidare forskning.