Browsing by Title

Suomessa miehet ovat asevelvollisia ja naisilla on vuodesta 1995 alkaen ollut mahdollisuus suorittaa asepalvelus vapaaehtoisina. Vaikka armeijasta ja asepalveluksesta on tehty paljon tutkimusta, ovat naiset harvoin olleet tämän tutkimuksen keskiössä. Tämän tutkielman tarkoituksena on selvittää, millaisia argumentteja Kansallisen Kokoomuksen ja Suomen Sosiaalidemokraattisen Puolueen kansanedustajat käyttivät, kun laki naisten vapaaehtoisesta asepalveluksesta oli eduskuntakäsittelyssä vuosina 1994 ja 1995. Puolueet on valikoitu niiden hyvin samansuuruisten kansanedustajamäärän sekä keskustelun aikana käytettyjen puheenvuorojen määrän takia. Vaalikauden aikana kokoomus oli hallituspuolue ja SDP oppositiopuolue, millä on vaikutusta asetelmaan erityisesti sen takia, että kyseessä oli hallituksen ehdotus. Koska poliittiset argumentit ovat niin poliittisten ideologioiden värittämiä kuin aikansa kuvia, on tutkielmassa osio, jossa käydään läpi kokoomuksen toimijuutta liberaalikonservatiivisena keskustaoikeistolaisena toimijana ja SDP:tä sosiaalidemokraattisena vasemmistopuolueena. Samassa osassa esitellään myös puolueiden 1980- ja 1990-lukujen puolustuspolitiikkaan ja armeijaan liittyviä julkaisuja ja osioita poliittisista ohjelmista. Kandidaatintutkielman menetelmänä käytetään kvantitatiivista sisällönanalyysia, jonka avulla tutkielman materiaali, eduskunnan lähetekeskustelun ja kolmen istunnon puheenvuorot, on luokiteltu kategorioihin. Syyt naisten toimintamahdollisuuksien laajuuteen armeijassa kumpuavat siitä politiikasta, jota valtiossa tehdään sekä siitä kulttuurista, jossa yhteiskunnassa eletään, joten tämän kategorisoinnin pohjana käytetään Mady Wechsler Segalin vuonna 1995 julkaistua mallia, joka erittelee syitä, jotka maailmanlaajuisesti vaikuttavat naisten mahdollisuuksiin osallistua armeijan toimiin. Lisäksi käytetään tähän malliin vuonna 2002 tehtyä laajennusta, jonka julkaisivat Iskra, Trainor, Leithauser ja Segal. Yksi puhuja on listattu yhteen argumenttikategoriaan vain kerran, jolloin tuloksista voidaan lukea, kuinka monen kansanedustaja käytti tiettyyn argumenttikategoriaan sopivaa argumenttia keskustelujen aikana. Tutkimus osoittaa, että kokoomuksen kansanedustajat ovat pitkälti naisten vapaaehtoisen asepalveluksen puolella ja SDP:n kansanedustajat puolestaan lakia vastaan. Kun kansanedustajat argumentoivat, he käyttävät laajalti argumentteja, jotka kumpuavat suoraan puolueiden ideologisista taustoista: kokoomuksen kansanedustajat vetoavat individualismiin ja yksilönvapauteen ja SDP:n kansanedustajat puolestaan viittaavat kaikkien ihmisten yhtäläiseen tasa-arvoon, biologisesta roolista puhuttaessa SDP:n argumentit voidaan toisaalta tulkita konservatiivisiksi. Voidaan todeta, että suurin osa argumenteista liittyy kolmeen erilaiseen laajempaan kategoriaan: naisten “biologiseen rooliin”, tasa-arvoon ja naisten mahdollisuuksiin yhteiskunnassa ja armeijassa sekä armeijan yleiseen tarkoitukseen. Ensimmäinen kategoria innosti erityisesti SDP:n kansanedustajat argumentoimaan sen puolesta, että naisten tulisi pysyä poissa rintamalta, sillä heidän biologinen roolinsa on synnyttää ja hoitaa lapsia kotona. Toinen kategoria jakaa puolueet pitkälti kahtia: kokoomuksen kansanedustajat näkevät naisten mahdollisuuden suorittaa asepalvelus vapaaehtoisina tasa-arvoasiana, joka parantaa naisten oikeuksia yhteiskunnassa, kun taas SDP:n kansanedustajat näkevät tämän lisäävän epätasa-arvoa, sillä miesten asevelvollisuus pysyy, mutta naisten valinnanvapautta lisätään. Kolmas kategoria armeijan roolista nousee esiin muun muassa kysymyksissä siitä, kenen ylipäätään tulee astua armeijan harmaisiin ja onko pakollisuuteen perustuvalle armeijalle enää tarvetta, erityisesti SDP:n kansanedustajat ovat argumenteissaan vahvasti yhteiskunnan enemmän militarisoitumista vastaan. Vaikka kyseessä ei varsinaisesti ole teoriaa testaava tutkimus, voidaan todeta, että puolueiden argumentit sopivat Segalin malliin sekä sen laajennukseen lähes poikkeuksetta. Uutena kategoriana tutkielmassa tuodaan esille “muut valtiot”, sillä eduskuntakeskustelussa viitataan useaan otteeseen esimerkiksi muiden Pohjoismaiden armeijamalleihin positiivisina esimerkkeinä ja kulttuuriltaan konservatiivisten maiden, kuten katolilaisen Italian, malleihin negatiivisina esimerkkeinä.

Anknytning och sexualitet är två separata system hos individen som ofta aktiveras samtidigt och påverkar varandra. Syftet med denna litteraturöversikt är att kartlägga hur dessa system är kopplade till varandra i ungdoms- och vuxenåldern. Anknytningsteori används som utgångspunkt på grund av dess stora effekt på socialpsykologisk forskning och koppling till nära förhållanden. Anknytningsstilen kan påverka sexualiteten på flera sätt; i denna avhandling behandlas sexuella motiv, sexuellt beteende, och sexuell tillfredsställelse. Resultaten visar att otrygg anknytning kan ha en negativ effekt på dessa, eftersom en otryggt anknuten individ inte klarar av att integrera anknytnings- och sexualitetssystemen med varandra på samma sätt som en trygg individ. Samband har hittats mellan otrygg anknytning och sexuellt riskbeteende, hypersexualitet, tillfälliga relationer och otrohet, även om olikheter finns i forskningsresultat gällande specifika anknytningsstilar (otrygg-undvikande och otrygg-ambivalent). Vidare kan den sexuella tillfredsställelsen påverkas negativt av både individens egen och partnerns otrygga anknytningsstil. Den sexuella dimensionen i förhållanden kan ändå i synnerhet för ambivalenta individer fungera som ett sätt att ändra anknytningsstilen mot ett tryggare håll. Fallgropar och möjligheter i både anknytnings- och sexualitetsforskning diskuteras.

Mitt syfte med avhandlingen är att belysa problematiken mellan barnskyddslagens anmälningsskyldighet och prästers tystnadsplikt, även kallad bikthemlighet. Jag vill genom en gruppintervju granska hur prästerna tolkar och utövar sin tystnadsplikt i praktiken. Detta görs med hjälp av en referensram som beaktar barnets bästa och barnskyddet. Avhandlingen är en tvärvetenskaplig kvalitativ forskning med en teoretisk del och ett empiriskt material. I resultaten knyts den teoretiska delen och den empiriska delen samman. Som slutsats kan man konstatera att det praktiska arbetet skiljer sig från det teoretiska och att yrkesetiken spelar en stor roll i tolkningen av bikthemligheten.

I det finska samhället talas det mycket om barnskyddet samt antalet placeringar vilket har ökat länge. Syftet med denna avhandling är att granska huruvida den upplevda välfärden i samhället kan belysa den nästan kontinuerliga ökningen som har skett sedan 80-talets slut. Den upplevda välfärden ställs även i sin kontext med hjälp av de faktorer som har konstaterats vara påver-kande på basen av tidigare gjord forskning inom temat. Som empiriskt material använder jag European Social Survey (2002-2016). Den upplevda väl-färden mäter jag med en summavariabel bestående av variabler beskrivande lycka, hälsa och ekonomisk situation i lika stora andelar. Resultatet visade att läget hos de lägre inkomstgrupper är sårbar, vilket var för dem som hade barn. Bättre inkomster medförde högre upplevd välfärd och för dem vems inkomster hörde till de två högsta deciler var välfärden stabil, oberoende om man hade barn. De kontextualiserande faktorer som granskades var samhällsekonomi och individuell ekonomi, sociala omständigheter, alkoholkonsumtion och politiska val. Den gjorda granskningen stöder de tidigare resultaten om hur alkoholkonsumtion och ekonomisk situation påverkar. Den framhäver även det politiska beslutsfattandets roll både direkt då det omdefinierar gränser för t.ex. barn-skyddsanmälan eller -klientskap och indirekt genom resursfördelning till tjänster, styr ekonomisk politik eller bestämmer om utkomstskyddsförmåner. De granskade indikatorer för social gemen-skap visar ingen direkt koppling till antalet placeringar trots att tidigare forskning har funnit så.

Mitt syfte med avhandlingen är att på basis av tidigare forskning granska motiv bakom användning av sociala medier samt hur den kan påverka individens självkänsla och välmående på ett positivt eller på ett negativt sätt. Avhandlingen har utförts som en litteraturstudie som inkluderar 24 referentgranskade artiklar och den svarar på följande tre forskningsfrågor: 1) Vilka är motiven till att man använder sociala medier? 2) Vilka är de positiva effekterna av användning av sociala medier? 3) Vilka är de negativa effekterna av användning av sociala medier? För att stöda resultaten har jag använt Baumeisters sociometerteori i samband med behandlingen av begreppet självkänsla och Festingers teori om social jämförelse i samband med effekterna av användning av sociala medier. Användarna av sociala medier har ett intresse för sin omvärld. De vill veta vad som pågår i deras bekantas liv, men de vill också följa med vad som händer i världen och samhället de lever i. Resultaten visar att det finns både positiva och negativa effekter med användning av sociala medier, men att det är viktigt att granska motiven bakom användningen för att kunna förstå effekterna som följer. Resultaten visar också att det inte går att dra slutsatserna att användning av sociala medier påverkar positivt eller negativt, för personer som t.ex. mår psykosocialt sämre vänder sig lättare till sociala medier för att söka tröst. I de fall där individerna använt social jämförelse så brukar användningen av sociala medier försämra individens välmående eftersom de utövar jämförelse uppåt, det vill säga, de jämför sig själva med personer som är mer framgångsrika än de själva.

Sammandrag Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialpsykologi Författare: Sofia Katarina Felixson Arbetets titel: Arbetsmotivation, arbetstillfredsställelse och ledarens stärkande roll Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: Januari 2024 Sidantal: 34 Nyckelord: Arbetstillfredsställelse, transformationsledarskap, arbetsmotivation, tjänande ledarskap, ledarskap Handledare: Beata Segercrantz Förvaringsställe: E-thesis Övriga uppgifter: Sammandrag: Syftet med denna litteraturöversikt var att med hjälp av tidigare forskning granska hur ledare kan stärka arbetarnas motivation och arbetstillfredsställelse. Motivation och arbetstillfredsställelse åsidosätts ofta i studier, då effektivitet istället legat i fokus. Arbetstillfredsställelse och motivation är ändå viktiga aspekter för individens välmående, och påverkas av flera olika faktorer som även ledarskap kan inverka i. Det finns flertal studier som förklarar de faktorer som inverkar på motivation och arbetstillfredsställelse, både skiljt och i kombination. Avhandlingen baserar sig på tidigare forskning om motivation, arbetstillfredsställelse och ledarskap och källor som använts var primärt från socialpsykologiska journaler och journaler för organisationsstudier. Resultaten i avhandlingen indikerar att en ledare som tar arbetstagarna individuellt i hänsyn stöder motivation och tillfredsställelse bäst. Även goda relationer och god kommunikation mellan arbetarna har en positiv inverkan. Då arbetarens värderingar och personliga målsättningar uppfylls inverkar det också positivt på motivation och arbetstillfredsställelse. Ifall ledaren lyckas sammanfläta sina egna, organisationens och arbetarens värderingar och vilja skapar det en klar målsättning, vilket ökar tillfredsställelse och motivation. Framtida forskning kunde fokusera på hur ledaren bäst stöder arbetstagarnas motivation och tillfredsställelse i digital miljö, till exempel gällande distansarbete.

Allt fler individer lider av arbetsrelaterad utmattning och i och med arbetsmarknadens förändrade form riskerar allt fler att drabbas av fenomenet. Att forska kring arbetsrelaterad utmattning är högst aktuellt i och med att fenomenet inte längre ses som något som enbart drabbar individer med vissa egenskaper eller personlighetsdrag, eller något som enbart är förekommande inom vissa branscher. Utmattning kan drabba vem som helst och förekommer inom alla branscher, samtidigt som det allt oftare orsakas av faktorer på arbetsplatsen. Syftet med den här litteraturöversikten är således att granska hur organisationer kan förebygga arbetsrelaterad utmattning med hjälp av olika interventionsprogram. Resultaten av studien visar att organisationer kan använda sig av två typer av interventionsprogram i det förebyggande arbetet av arbetsrelaterad utmattning: individinriktade och organisationsinriktade interventionsprogram. Individinriktade interventionsprogram riktar sig mot arbetstagaren eller arbetsgrupper/arbetsteam och används främst för att öka individens stressbemästringsförmåga samt för att modifiera individens copingstrategier till att vara mer adekvata vid upplevd belastning. Detta sker ofta genom olika stresshanterings- och skolningstillfällen. Individinriktade interventionsprogram uppmuntrar även individen till att försöka slappna av, vilket ofta sker genom olika ”mindfulness” program. Individen uppmuntras även till att omge sig själv med en positiv social omgivning där hen kan få socialt stöd. Organisationsinriktade interventionsprogram riktar istället för individen in sig på organisationen som helhet och används ofta för att ändra på risk- och stressfaktorer i arbetsmiljön. Organisationsinriktade interventionsprogram används också för att öka individens autonomi och beslutsfattanderätt i olika situationer på arbetsplatsen. Studien tyder på att båda formerna av interventionsprogram är effektiva i förebyggandet av arbetsrelaterad utmattning, men att kombinationen av dessa kan vara mer effektiv i det förebyggande arbetet av arbetsrelaterad utmattning än de enskilda interventionsprogrammen i sig. Studien tyder på att mer forskning om hur organisationer kan förebygga arbetsrelaterad utmattning behövs, eftersom de flesta åtgärderna inom interventionsprogrammen för förebyggande av utmattning tangerar förändringar som berör individen och hens stressbemästringsförmåga och inte faktorer som relaterar till organisationen. Detta trots att organisationen kan vara den förorsakande faktorn i uppkomsten av utmattning.

Mitt syfte med pilotstudien var att undersöka om män och kvinnor behandlas olika på Youtube genom att studera Youtube-kommentarsfält. Jag jämförde skillnaderna mellan en kvinnlig och manlig litteraturvetare och mina resultat visar olika behandling och könsspecifik retorik. Varför kvinnor och män behandlas olika i Youtube-kommentarsfält beror på att de härskande samhällsstrukturerna förs över till internet och påverkar oss på samma sätt. Kommentarerna över utseende och utstyrsel var beroende på kön och blev sexuellt explicit mot kvinnan när hennes kläder blev ett samtalsämne. När mannen anspelade på sex uppfattades det bara som ett skämt och han blev inte utsatt för sexuellt explicita kommentarer. I kommentarsfältet verkade det vara lättare för folk att dela med sig av sina egna upplevelser och känslor för den kvinnliga föreläsaren än för den manliga. I mannens kommentarsfält idoliserade man honom eller tog personligt avstånd genom humor. Så länge som vi skiljer mellan kön i samhället kommer det att återspegla sig på internet och styra vårt sätt att kommunicera på Youtube.

Mitt syfte med kandidatavhandlingen är att klargöra effekterna gällande faktorer som minskar återfall i brott och effekterna av behandlingsprogram som används för att förebygga brottsåterfall i Finland och Sverige. Som teoretiska utgångpunkter har jag valt sociala band och empowerment, eftersom de hänger ihop med faktorer gällande återfallsbrottslighet samt metoder för att förebygga återfallsbrottslighet. Jag presenterar behandlingsprogrammen i Finland och Sverige med hjälp av tabeller och beskriver bakomliggande faktorer som påverkar återfallsbrottsligheten och förebyggande arbete som en metod för att minska återfall i brott. Materialet för denna avhandling är tvådelat. För det första har jag med hjälp av litteraturöversikten tagit fram forskningskunskap om faktorer som hindrar återfall i brott. För det andra har jag för min litteraturöversikt sökt kunskap om vilka metoder och program som används i Finland och Sverige för att förebygga återfall i brott samt kunskap om effekterna av dessa metoder. Studiens resultat visar att man inte har studerat så mycket gällande behandlingsprogrammens effekt på återfall i brott. Men resultatet visar att personer som är aktivt med i programmen, har en stor chans att komma ur återfallsbrottsligheten. Det har visat sig att påverkande och betydande faktorer för personer som återfaller i brott är familj, barn, arbete, utbildning, hobby, vänkrets och relationer.

Tiedekunta/Osasto – Fakultet/Sektion – Faculty Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors Universitet Laitos – Institution – Department Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors Universitet Tekijä – Författare – Author Karjalainen Rosita Karariina Työn nimi – Arbetets titel – Title Att adoptera utan partner – en kvalitativ studie om omgivningens åsikter, tankar och förhållningssätt Oppiaine – Läroämne – Subject Socialt arbete och socialpolitik Työn laji – Arbetets art – Level kandidatavhandling Aika – Datum – Month and year April 2017 Sivumäärä – Sidoantal – Number of pages 31 + 1 Tiivistelmä – Referat – Abstract Avhandlingens syfte är att ta fasta på hur kvinnor som adopterat utan partner upplever att omgivningen förhållit sig till valet att adoptera och uppfostra ett barn på egen hand. Med omgivningen syftar jag på den adopterandes familje- och vänskapskrets men även obekanta personer som haft en åsikt i saken samt samhället i sin helhet. Som metod har jag avänt mig av enskilda intervjuer med fyra kvinnor som adopterat utan partner. I studien tas upp både positiva och negativa ställningstaganden gällande adoption utan partner. De teoretiska referensramarna i studien är normkritik samt socialkonstruktivism. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Adoption utan partner, internationell adoption, normkritik, socialkonstruktivism, intervju