Browsing by Title

Elokapina har under de senaste åren framstått som en rörelse som engagerar både unga och äldre och som genom ovanliga demonstrationsmetoder så som vägblockader har fått åt sig mycket uppmärksamhet och förundran. Opinioner i samhället relaterat till rörelsen är inte homogena. Klimatfrågor och att lösa den så kallade klimatkrisen utgör konstant en större del av vår vardag och metoder för att motarbeta klimatförändring genomsyrar nu vårt samhälle. I avhandlingen granskas den sociala klimatrörelsen Elokapina. Motiv till deras aktion, effekterna därefter och den samhälleliga reaktionen är de centrala delarna. Som teoretiska ramverk utnyttjas bland annat Stanley Cohens teori om moralpanik och J. Craig Jenkins resursmobilisationsteori. Syftet är att introducera rörelsen, vad de står för, hurudana former av aktion de tar till och hur samhället (som till exempel polisen) reagerar. Ett urval mediaprodukter från ”vardagsmedia” som Yle och Iltalehti och även partipolitisk media illustrerar samhällets relation till Elokapina och rörelsens aktion. I avhandlingen kommer jag fram till att samhället främst genom vardagsmedian ser de negativa effekterna av Elokapina och att polisen upplever rörelsen som ett hot mot samhället. Den neutrala” vardagsmedian innehåller mera homogent negativt material relaterat till rörelsen än vad jag förväntat mig. De ”ovanliga aktionsformerna” som Elokapina utnyttjar för med sig mycket synlighet men rörelsens egentliga mål blir delvis dolda på grund av den starka reaktionen från samhället i vardagsmedian.

De flesta yrken i dagens läge förutsätter att arbetstagaren utför emotionellt arbete i en viss grad. Utgående från sociologiska teorier kring emotionellt arbete diskuterar jag hurdana konsekvenser emotionellt arbete och kommersialiseringen av emotionellt arbete har på individen som utför det. Jag diskuterar känsloregler och olika typer av emotionellt arbete, ytagerande och djupagerande, samt de fyra dimensionerna av emotionellt arbete: frekvens, uppmärksamhet, variation och emotionell dissonans. Jag diskuterar två olika studier, om jurister och affärsbiträden, och hur deras emotionella arbete ser ut och skiljer sig åt. Jag diskuterar även konsekvenser av emotionellt arbete i ett mera allmänt sammanhang, samt vad kommersialiseringen av det för med sig. Jag drar slutsatsen att det emotionella arbetets karaktär spelar en betydande roll för huruvida det har en negativ eller positiv påverkan på den som utför det. I och med att känslor genom emotionellt arbete används som en resurs för att uppnå ekonomisk vinning för både organisationen och individen har de blivit kommersialiserade, vilket kan ha en inte enbart men betydande negativ innebörd för den som utför det emotionella arbetet.

Empati är en social kognition, fundamental för skapandet av sunda mellanmänskliga relationer. Forskning pekar på att övergången till datormedierad kunskap har resulterat i en bristande empatiförmåga hos generationer uppvuxna i en digitaliserad värld. Mitt syfte med avhandlingen är att i form av en litteraturöversikt behandla denna problematik. Avhandlingen strävar efter att med hjälp av socialpsykologisk forskningslitteratur reda ut vad empati är, hur datormedierad kommunikation inverkar på empatiförmågan, samt huruvida digitala innovationer kan främja empatiskt beteende. Litteratöversikten redogör för begreppet empati och dess interpersonella funktioner, samt hur datormedierad kommunikation enligt existerande litteratur påverkat empatiförmågan. Slutligen tangeras ett mer lösningsinriktat perspektiv – digital empati. Avhandlingen har till stor del utnyttjat de nyaste studierna inom ämnet, men inkluderar även klassiker inom forskningen av empati, så som M.L. Hoffman och C.D. Batson. Inom forskningen av digitala empatifrämjande verktyg framstod konceptet Virtuell Empati (VE), dvs. tillämpningen av Virtual Reality- teknik i empatirelaterade interventionsprogram, som en effektiv digital metod av socialpsykologiskt intresse. Speciellt virtuella övningar i perspektivtagande (VRPT) har genererat fruktsamma resultat. Trots att resultaten i stunden är varierade gällande huruvida VE- interventioner är mer effektiva än traditionella interventionsprogram, ser dess framtidsutsikter lovande ut. Litteraturöversikten fungerar som ett inlägg i en lösningsinriktad diskussion om ett synnerligen aktuellt fenomen.

Temat i avhandlingen är expertstyre. Tumultartade händelser världen över, speciellt i Europa, har fått oss att grubbla över ifall vi kunde hitta alternativa lösningar till nuvarande styrelseskick. Med detta i åtanke är det väsentligt att analysera medborgarnas attityder till olika politiska system. Syfte med avhandlingen är att undersöka hur finlandssvenskar förhåller sig till expertstyre. Jag är också intresserad av att studera hur denna opinion formas. Följaktligen har jag för avsikt att studera hur variablerna ålder, utbildning, intresse för politik och partitillhörighet påverkar opinionen gentemot expertstyre. Studien baserar sig på surveyundersökningen EVS Svenskfinland, dvs. den europeiska värderingsstudien bland svenskspråkiga i Finland som utförts av ett forskarteam vid Helsingfors universitet. För att åstadkomma en djupgående analys, som dessutom avspeglar samverkan mellan variablerna, har jag valt att utföra en regressionsanalys. Analysen utförs med datorprogrammet SPSS. Studiens teoretiska referensram består av två tidigare forskningar av vilka den första är studien Direct Democracy and its Critics: Support for Direct Democracy and ‘Stealth’ Democracy in Finland, skriven av Åsa Bengtsson och Mikko Mattila (2009). Den andra forskningen som jag utgår från är forskningen Education and support for representative, direct and stealth democracy, skriven av Hilde Coffé och Ank Michels. (2014). Ytterligare används övrig forskning för att garantera en genomgående definition på begreppen expert och expertstyre. Resultatet av analysen tyder på att det förekommer ett visst stöd för expertstyre. 37 % av respondenterna förhåller sig positivt, dock motsätter 55 % tanken av att låta experter styra. Ytterligare framkommer att intresse för politik har en signifikant effekt på opinionen. Respondenter med högre politiskt intresse tenderar att ha negativare attityder gentemot expertstyre, medan de med lägre politiskt intresse är mer benägna att stödja expertstyre. Resultatet visar även att åldersgruppen 18–29, inte skiljer sig från åldersgrupperna 30–44 och 45–59, gällande åsikter till expertstyre. Dock belyser resultatet att personer i åldern 18–29 har positivare inställning till expertstyre än personer i åldern 60–90. Partitillhörighet har en viss förklarande effekt, då respondenter som sympatiserar med partier som ideologiskt sett befinner sig till vänster tror aningen mindre på expertstyren än de som inte angett att det sympatiserar med något parti. Respondenter som sympatiserar med SFP har en ännu mer negativare inställning till expertstyren jämfört med dem som inte sympatiserar med något parti. Överraskande nog tyder studien på att utbildning inte har en signifikant effekt på opinionen. Resultaten är förvånande då tidigare forskning tytt på ett annorlunda resultat.

Myndigheter och beslutsfattare har i offentliga institutioner och företag en stor inverkan på den verksamhet som idkas. Det är avgörande för säkerställandet av demokratin att det finns bestämmelser om mekanismer som säkerställer att beslutsfattarna står till svars för sina handlingar och beslut. Säkerställandet av den offentliga sektorns verksamhet är i synnerhet relevant inom den ekonomiska aktiviteten där transparens och ansvarsutkrävande spelar en avgörande roll för främjande av öppenhet, integritet samt förtroende i makthavarnas verksamhet. På grund av strukturförändringen New public management har utsuddade sektorer uppstått som tydliggör hur statligt ägda företag blandar statligt regi med privat ekonomisk verksamhet. Problematiken är att de statligt ägda företagen ligger i en skärningspunkt mellan offentlig och privat verksamhet men måste trots detta uppfylla kraven på ansvarsutkrävande och transparens som förväntas av offentliga myndigheter. Corporate Social Responsibility används för att öka transparensen i företagsverksamhet genom att främja ansvarsfullt och öppet beteende. Avhandlingen kommer därmed att analysera det som Fortum tar upp i sin CSR-rapport i hur indikatorerna för transparens och ansvarsskyldighet uppfylls i den offentliga sektorns bolagsägande. Genom att undersöka Fortums CSR-rapport kan denna studie bidra till en ökad förståelse för hur den offentliga sektorns bolagsägande kan påverka företagens redovisning av CSR och därmed kommunikationen till intressenterna, medborgarna och samhället. Avhandlingen bygger på OECD:s riktlinjer för multinationella företag, Europeiska revisionsrättens sex centrala komponenter för ansvarsutkrävande, OECD:s riktlinjer för säkerställandet av en högkvalitativ transparens i företag samt Fortums Sustainability rapport för 2022 som motsvarar företagets CSR. De kategorier som analyseras i rapporten består av: roller och ansvar, information och rapportering, ägarfunktion och uttalande om mål, intressentrelationer, portföljen och finanser samt risker och riskfaktorer. Resultatet av analysen var av verifierande karaktär där Fortum till stor del rapporterat om de kategorier som krävs av ett statligt ägt företag där företaget mest betonade vikten av information, rapportering och uttalande om mål. Det konstateras även att Fortum starkt betonar kontakten till sina intressenter.

Objektifiering av kvinnor är allmänt och förekommer i många former av media. Även kvinnliga artister sexualiseras mera än manliga. Inom musikbranschen säljer kvinnor ofta mera på sex och karaktär än musikaliskt innehåll. I min kandidatavhandling undersöker jag hur Rolling Stone Magazine porträtterat Madonna som kvinnlig artist och jämför hur deras porträttering av henne förändrats över tid under Madonnas karriär, från år 1983 – 2019. Jag analyserar fem långa intervjuer som Rolling Stone Magazine gjort med Madonna och recensionerna de skrivit om alla hennes album, sammanlagt 15 stycken. Som analysmetod tillämpar jag kvalitativ textanalys. Mitt syfte är att se vilka attribut journalisten valt att lyfta fram och om fokus förändrats längs med åren. Jag har analyserat 20 artiklar, 15 albumrecensioner och fem intervjuer. Av dessa har fyra recensioner och en intervju skrivits av kvinnor och de övriga av män. I artiklar från 1983 – 1999 skriver journalisterna ofta om Madonnas utseende och sexualiserar henne medan de senare skriver mer om Madonnas musik. Det här beror delvis på artikelgenren. I albumrecensioner koncentrerar sig journalisten på albumet och inte personen Madonna. I de längre intervjuerna fokuserar journalisten på allt - kanske nästan annat mer än själva musiken. I tidigare artiklar beskrivs Madonna som liten och osäker medan hon beskrivs som mäktig och stark i artiklar från de senaste åren. I nyare artiklar tar journalisten ofta upp Madonnas ålder, i både positiva och negativa sammanhang. Madonnas sexualiserade stil har kritiserats ända från början av hennes karriär till idag. Då Madonna var yngre beskrevs hon ofta som en sexsymbol. Idag beskriver man ofta Madonna i kontrast till hennes ålder. En bidragande orsak till att journalister särskilt i intervjuerna skriver om Madonna i ett positivare ljus kan vara att hon vägrar svara på irrelevanta frågor. I tidigare intervjuer svarar hon snällt på alla typer av frågor medan hon senare avbryter journalisten och väljer när hon vill svara. Detta kan också bero på att Madonna blivit vanare vid och bekvämare med intervjuer. Mina resultat tyder på att Madonna idag sexualiseras i lägre grad än förr, men detta kan helt enkelt bero på att hon är äldre - få kvinnliga artister har lika långa karriärer. Under 1980-talet talar journalisterna mycket om Madonnas utseende och väljer att fokusera mera på det än på musiken. Likaså beskrivs Madonna under 2000-talet ofta med positivare adjektiv än tidigare, ”girly”, ”boy toy” och ”doll” (flickig, leksak för pojkar, docka) byts ut mot ”queen of pop” och ”fiery” (drottningen av pop och eldsjäl). Trots detta förekommer också negativare kommentarer om Madonna på äldre dagar, men ofta är artiklarna mer neutralt skrivna. De negativa kommentarerna är ofta åldersrelaterade och handlar om att Madonnas beteende upplevs opassande för åldern.

Globaliseringen, avregleringen och de ekonomiska kriserna har resulterat i fortgående omstruktureringar i organisationer, där ledaren sätts i fokus för att öka effektivitet och engagemang på arbetsplatsen. Mitt syfte med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning studera engagemang på arbetsplatsen och hur intern kommunikation kan förbättra det. I avhandlingen presenteras relevanta forskningsresultat från forskningsområdet. I avhandlingens tillämpas Kahns trekomponents modell, som beskriver utvecklingen av personligt arbetsengagemang. Utöver detta belyses sociala utbytesteorin, som har som avsikt att fungera som en teoretisk förklaringsgrund till engagemang. Eftersom engagemang är ett mångfacetterat begrepp, som anses samverka med flera organisationsbeteenden, ligger fokus i denna avhandling på de främst förekommande organisationsbeteenden som anses både ha samband med engagemang och intern kommunikation. Dessa är arbetsförpliktelse, organisatoriskt medlemskap, arbetstillfredsställelse samt förtroende för organisationen. I avhandlingen behandlas därmed engagemang både på individ- och organisationsnivå. Majoriteten av den befintliga forskningen inom intern kommunikation fokuserar sig på ett ledarskapsperspektiv, där fokus ligger på kommunikationen mellan ledningen och anställda. Därmed behandlas intern kommunikation i denna avhandling främst på organisationsnivå. Eftersom anställdas perspektiv inte i samma utsträckning har beaktats i den befintliga forskningen, framhävs ett kritiskt perspektiv mot det snäva forskningsperspektivet. Avhandlingen är utförd som en litteraturstudie, där forskningsresultat från tidigare forskning från forskningsområdet presenteras. Resultaten visar att engagemang är ett mångfasetterat fenomen där känslor av meningsfullhet, säkerhet och tillgänglighet anses vara nödvändiga för att personligt engagemang skall utvecklas. Resultaten tyder på ett positivt samband mellan engagemang och effektiv intern kommunikation. Effektiv intern kommunikation stöds av faktorer så som positiv organisationskultur, uppåtriktad kommunikation samt personlig kommunikation. Dessa anses ha positiva samband med de ovannämnda organisationsbeteendena. Därmed bidrar denna avhandling med en sammanställning av engagemang på arbetsplatsen och hur intern kommunikation kan förbättra det. För att säkerställa att anställdas behov på arbetsplatsen blir bemötta, behöver man kunskap om intern kommunikation ur anställdas perspektiv. Därmed kunde förslag till fortsatt forskning vara att studera intern kommunikation på individnivå och dess samband med engagemang på arbetsplatsen.

Klimatförändringen är vår tids mest pressande utmaning, som under de senaste åren tillfälligt blivit åsidosatt av coronapandemin. Forskning tyder på att allmänhetens uppfattning av klimatförändringen som hot tenderar att minska både under och efter samhällskriser. Att allmänhetens klimatoro minskar, skulle vara förödande för klimatbekämpningen. Mitt syfte med denna avhandling är att granska huruvida coronapandemin haft en inverkan på allmänhetens uppfattning av klimatförändringen i Finland. Det empiriska materialet som används för avhandlingens analys är Näringslivets delegations surveyundersökningar från åren 2020 och 2021. Dessa surveyundersökningar utfördes för att granska den finländska befolkningens värderingar och attityder. I avhandlingen används beskrivande kvantitativa metoder för att bearbeta dessa data och för att jämföra svarsprocenter från före den första coronavågen och efter. Avhandlingen bekräftar en förändring i allmänhetens uppfattning av klimatförändringen efter den första coronavågen i Finland. Resultaten visar att klimatoron i Finland minskade efter den första coronavågen, samtidigt som viljan att kompromissa på den egna livsstilen för miljön ökade. Därutöver, visar resultaten att allmänhetens förhoppningar om att coronapandemin ger upphov till en grön utveckling, har minskat. Avhandlingen bidrar med en insikt i hur finländares klimatattityder fluktuerat under coronapandemin och ger en analytisk granskning av vilka de möjliga bakomliggande orsakerna till detta kan vara.

Medier utgör en betydande aktör i att skapa bilder om samhällsfenomen och påverka uppfattningar om människogrupper. I den här avhandlingen undersöker jag hur bostadslösa personer porträtteras i den mest omfattande artikeln om bostadslöshet som publicerats i Hufvudtadsbladet (HBL) 2018–2020. Mitt syfte är att undersöka vilka diskurser som präglar porträtteringen, på vilket sätt bostadslösa beskrivs, vilka roller de tillskrivs och hur bostadslöshet som fenomen förklaras, samt att relatera analysens resultat till tidigare forskning om samma ämne. Jag har valt att analysera medieporträttering av bostadslösa personer i HBL eftersom det är den största svenskspråkiga dagstidningen i Finland. Därför kan analysen ge en inblick i hur bostadslösa porträtteras i finlandssvenska medier, även om analysresultaten inte är generaliserbara för hur HBL eller andra finlandssvenska eller finska medier beskriver om fenomenet. Efter att jag gjort avgränsningar under materialsökningen, är den analyserade artikeln i denna avhandling ett omfattande reportage som publicerats både på HBL:s webbsajt och i papperstidningen. I denna avhandling kommer jag att analysera den versionen av reportaget som tryckts i papperstidningen. I avhandlingen analyseras reportaget, med hjälp av kritisk diskursanalys och med utgångspunkt i Norman Faircloughs syn på medietexter och diskursordningar, samt Peter Berglez analysschema för kritisk diskursanalys, anpassat för medietexter. Analysen visar att reportaget lyfter fram olika berättelser om bostadslöshet genom att beskriva olika bostadslösa personers livsöden, på ett sätt som förmedlar deras utmanande vardag. Samtidigt finns element i texten som förmedlar en bild av passivitet och oförmåga att agera själv, genom att andra ofta talar för de bostadslösa. I texten förknippas bostadslösa personer med alkoholmissbruk, medan texten ändå tydligt lyfter fram bostadslöshet som ett samhällsstrukturellt problem snarare än ett individuellt sådant.

Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialt arbete Författare: Matilda Lindfors Arbetets titel: En kvalitativ intervjustudie kring hur covid-19-pandemin har påverkat socialarbetares välmående i arbetet Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: 05.2021 Sidantal: 28 Nyckelord: välmående i arbetet, socialt arbete, socialarbetare, covid-19, pandemi Förvaringsställe: Helsingfors universitets bibliotek Övriga uppgifter: Sammandrag: I denna kandidatavhandling presenterar jag resultaten av en kvalitativ intervjustudie vars syfte är att utreda om covid-19-pandemin haft en påverkan på socialarbetares välmående i arbetet. Avhandlingens huvudsakliga frågeställning lyder: Har covid-19-pandemin påverkat socialarbetares välmående i arbetet? I studien intervjuades tre socialarbetare med hjälp av en semi-strukturerad intervju. Materialet analyserades sedan med en kvalitativ teoristyrd innehållsanalys. Med hjälp av analysen kunde man kategorisera respondenternas svar i fyra kategorier, arbetsrelaterad stress, nya arbetssätt, arbetsgemenskap och nya utmaningar och etiska dilemman. I resultaten kom det fram att de tre respondenterna upplevde att de påverkats på olika sätt av covid-19-pandemin. Hur man upplever välmående i arbete är mycket individuellt och därmed är också påverkningarna av pandemin mycket individuella. Resultaten av kandidatavhandlingen är att pandemin har påverkat på varierande sätt på socialarbetares välmående i arbete.