Browsing by Title

Myndigheter och beslutsfattare har i offentliga institutioner och företag en stor inverkan på den verksamhet som idkas. Det är avgörande för säkerställandet av demokratin att det finns bestämmelser om mekanismer som säkerställer att beslutsfattarna står till svars för sina handlingar och beslut. Säkerställandet av den offentliga sektorns verksamhet är i synnerhet relevant inom den ekonomiska aktiviteten där transparens och ansvarsutkrävande spelar en avgörande roll för främjande av öppenhet, integritet samt förtroende i makthavarnas verksamhet. På grund av strukturförändringen New public management har utsuddade sektorer uppstått som tydliggör hur statligt ägda företag blandar statligt regi med privat ekonomisk verksamhet. Problematiken är att de statligt ägda företagen ligger i en skärningspunkt mellan offentlig och privat verksamhet men måste trots detta uppfylla kraven på ansvarsutkrävande och transparens som förväntas av offentliga myndigheter. Corporate Social Responsibility används för att öka transparensen i företagsverksamhet genom att främja ansvarsfullt och öppet beteende. Avhandlingen kommer därmed att analysera det som Fortum tar upp i sin CSR-rapport i hur indikatorerna för transparens och ansvarsskyldighet uppfylls i den offentliga sektorns bolagsägande. Genom att undersöka Fortums CSR-rapport kan denna studie bidra till en ökad förståelse för hur den offentliga sektorns bolagsägande kan påverka företagens redovisning av CSR och därmed kommunikationen till intressenterna, medborgarna och samhället. Avhandlingen bygger på OECD:s riktlinjer för multinationella företag, Europeiska revisionsrättens sex centrala komponenter för ansvarsutkrävande, OECD:s riktlinjer för säkerställandet av en högkvalitativ transparens i företag samt Fortums Sustainability rapport för 2022 som motsvarar företagets CSR. De kategorier som analyseras i rapporten består av: roller och ansvar, information och rapportering, ägarfunktion och uttalande om mål, intressentrelationer, portföljen och finanser samt risker och riskfaktorer. Resultatet av analysen var av verifierande karaktär där Fortum till stor del rapporterat om de kategorier som krävs av ett statligt ägt företag där företaget mest betonade vikten av information, rapportering och uttalande om mål. Det konstateras även att Fortum starkt betonar kontakten till sina intressenter.

Objektifiering av kvinnor är allmänt och förekommer i många former av media. Även kvinnliga artister sexualiseras mera än manliga. Inom musikbranschen säljer kvinnor ofta mera på sex och karaktär än musikaliskt innehåll. I min kandidatavhandling undersöker jag hur Rolling Stone Magazine porträtterat Madonna som kvinnlig artist och jämför hur deras porträttering av henne förändrats över tid under Madonnas karriär, från år 1983 – 2019. Jag analyserar fem långa intervjuer som Rolling Stone Magazine gjort med Madonna och recensionerna de skrivit om alla hennes album, sammanlagt 15 stycken. Som analysmetod tillämpar jag kvalitativ textanalys. Mitt syfte är att se vilka attribut journalisten valt att lyfta fram och om fokus förändrats längs med åren. Jag har analyserat 20 artiklar, 15 albumrecensioner och fem intervjuer. Av dessa har fyra recensioner och en intervju skrivits av kvinnor och de övriga av män. I artiklar från 1983 – 1999 skriver journalisterna ofta om Madonnas utseende och sexualiserar henne medan de senare skriver mer om Madonnas musik. Det här beror delvis på artikelgenren. I albumrecensioner koncentrerar sig journalisten på albumet och inte personen Madonna. I de längre intervjuerna fokuserar journalisten på allt - kanske nästan annat mer än själva musiken. I tidigare artiklar beskrivs Madonna som liten och osäker medan hon beskrivs som mäktig och stark i artiklar från de senaste åren. I nyare artiklar tar journalisten ofta upp Madonnas ålder, i både positiva och negativa sammanhang. Madonnas sexualiserade stil har kritiserats ända från början av hennes karriär till idag. Då Madonna var yngre beskrevs hon ofta som en sexsymbol. Idag beskriver man ofta Madonna i kontrast till hennes ålder. En bidragande orsak till att journalister särskilt i intervjuerna skriver om Madonna i ett positivare ljus kan vara att hon vägrar svara på irrelevanta frågor. I tidigare intervjuer svarar hon snällt på alla typer av frågor medan hon senare avbryter journalisten och väljer när hon vill svara. Detta kan också bero på att Madonna blivit vanare vid och bekvämare med intervjuer. Mina resultat tyder på att Madonna idag sexualiseras i lägre grad än förr, men detta kan helt enkelt bero på att hon är äldre - få kvinnliga artister har lika långa karriärer. Under 1980-talet talar journalisterna mycket om Madonnas utseende och väljer att fokusera mera på det än på musiken. Likaså beskrivs Madonna under 2000-talet ofta med positivare adjektiv än tidigare, ”girly”, ”boy toy” och ”doll” (flickig, leksak för pojkar, docka) byts ut mot ”queen of pop” och ”fiery” (drottningen av pop och eldsjäl). Trots detta förekommer också negativare kommentarer om Madonna på äldre dagar, men ofta är artiklarna mer neutralt skrivna. De negativa kommentarerna är ofta åldersrelaterade och handlar om att Madonnas beteende upplevs opassande för åldern.

Globaliseringen, avregleringen och de ekonomiska kriserna har resulterat i fortgående omstruktureringar i organisationer, där ledaren sätts i fokus för att öka effektivitet och engagemang på arbetsplatsen. Mitt syfte med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning studera engagemang på arbetsplatsen och hur intern kommunikation kan förbättra det. I avhandlingen presenteras relevanta forskningsresultat från forskningsområdet. I avhandlingens tillämpas Kahns trekomponents modell, som beskriver utvecklingen av personligt arbetsengagemang. Utöver detta belyses sociala utbytesteorin, som har som avsikt att fungera som en teoretisk förklaringsgrund till engagemang. Eftersom engagemang är ett mångfacetterat begrepp, som anses samverka med flera organisationsbeteenden, ligger fokus i denna avhandling på de främst förekommande organisationsbeteenden som anses både ha samband med engagemang och intern kommunikation. Dessa är arbetsförpliktelse, organisatoriskt medlemskap, arbetstillfredsställelse samt förtroende för organisationen. I avhandlingen behandlas därmed engagemang både på individ- och organisationsnivå. Majoriteten av den befintliga forskningen inom intern kommunikation fokuserar sig på ett ledarskapsperspektiv, där fokus ligger på kommunikationen mellan ledningen och anställda. Därmed behandlas intern kommunikation i denna avhandling främst på organisationsnivå. Eftersom anställdas perspektiv inte i samma utsträckning har beaktats i den befintliga forskningen, framhävs ett kritiskt perspektiv mot det snäva forskningsperspektivet. Avhandlingen är utförd som en litteraturstudie, där forskningsresultat från tidigare forskning från forskningsområdet presenteras. Resultaten visar att engagemang är ett mångfasetterat fenomen där känslor av meningsfullhet, säkerhet och tillgänglighet anses vara nödvändiga för att personligt engagemang skall utvecklas. Resultaten tyder på ett positivt samband mellan engagemang och effektiv intern kommunikation. Effektiv intern kommunikation stöds av faktorer så som positiv organisationskultur, uppåtriktad kommunikation samt personlig kommunikation. Dessa anses ha positiva samband med de ovannämnda organisationsbeteendena. Därmed bidrar denna avhandling med en sammanställning av engagemang på arbetsplatsen och hur intern kommunikation kan förbättra det. För att säkerställa att anställdas behov på arbetsplatsen blir bemötta, behöver man kunskap om intern kommunikation ur anställdas perspektiv. Därmed kunde förslag till fortsatt forskning vara att studera intern kommunikation på individnivå och dess samband med engagemang på arbetsplatsen.

Klimatförändringen är vår tids mest pressande utmaning, som under de senaste åren tillfälligt blivit åsidosatt av coronapandemin. Forskning tyder på att allmänhetens uppfattning av klimatförändringen som hot tenderar att minska både under och efter samhällskriser. Att allmänhetens klimatoro minskar, skulle vara förödande för klimatbekämpningen. Mitt syfte med denna avhandling är att granska huruvida coronapandemin haft en inverkan på allmänhetens uppfattning av klimatförändringen i Finland. Det empiriska materialet som används för avhandlingens analys är Näringslivets delegations surveyundersökningar från åren 2020 och 2021. Dessa surveyundersökningar utfördes för att granska den finländska befolkningens värderingar och attityder. I avhandlingen används beskrivande kvantitativa metoder för att bearbeta dessa data och för att jämföra svarsprocenter från före den första coronavågen och efter. Avhandlingen bekräftar en förändring i allmänhetens uppfattning av klimatförändringen efter den första coronavågen i Finland. Resultaten visar att klimatoron i Finland minskade efter den första coronavågen, samtidigt som viljan att kompromissa på den egna livsstilen för miljön ökade. Därutöver, visar resultaten att allmänhetens förhoppningar om att coronapandemin ger upphov till en grön utveckling, har minskat. Avhandlingen bidrar med en insikt i hur finländares klimatattityder fluktuerat under coronapandemin och ger en analytisk granskning av vilka de möjliga bakomliggande orsakerna till detta kan vara.

Medier utgör en betydande aktör i att skapa bilder om samhällsfenomen och påverka uppfattningar om människogrupper. I den här avhandlingen undersöker jag hur bostadslösa personer porträtteras i den mest omfattande artikeln om bostadslöshet som publicerats i Hufvudtadsbladet (HBL) 2018–2020. Mitt syfte är att undersöka vilka diskurser som präglar porträtteringen, på vilket sätt bostadslösa beskrivs, vilka roller de tillskrivs och hur bostadslöshet som fenomen förklaras, samt att relatera analysens resultat till tidigare forskning om samma ämne. Jag har valt att analysera medieporträttering av bostadslösa personer i HBL eftersom det är den största svenskspråkiga dagstidningen i Finland. Därför kan analysen ge en inblick i hur bostadslösa porträtteras i finlandssvenska medier, även om analysresultaten inte är generaliserbara för hur HBL eller andra finlandssvenska eller finska medier beskriver om fenomenet. Efter att jag gjort avgränsningar under materialsökningen, är den analyserade artikeln i denna avhandling ett omfattande reportage som publicerats både på HBL:s webbsajt och i papperstidningen. I denna avhandling kommer jag att analysera den versionen av reportaget som tryckts i papperstidningen. I avhandlingen analyseras reportaget, med hjälp av kritisk diskursanalys och med utgångspunkt i Norman Faircloughs syn på medietexter och diskursordningar, samt Peter Berglez analysschema för kritisk diskursanalys, anpassat för medietexter. Analysen visar att reportaget lyfter fram olika berättelser om bostadslöshet genom att beskriva olika bostadslösa personers livsöden, på ett sätt som förmedlar deras utmanande vardag. Samtidigt finns element i texten som förmedlar en bild av passivitet och oförmåga att agera själv, genom att andra ofta talar för de bostadslösa. I texten förknippas bostadslösa personer med alkoholmissbruk, medan texten ändå tydligt lyfter fram bostadslöshet som ett samhällsstrukturellt problem snarare än ett individuellt sådant.

Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialt arbete Författare: Matilda Lindfors Arbetets titel: En kvalitativ intervjustudie kring hur covid-19-pandemin har påverkat socialarbetares välmående i arbetet Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: 05.2021 Sidantal: 28 Nyckelord: välmående i arbetet, socialt arbete, socialarbetare, covid-19, pandemi Förvaringsställe: Helsingfors universitets bibliotek Övriga uppgifter: Sammandrag: I denna kandidatavhandling presenterar jag resultaten av en kvalitativ intervjustudie vars syfte är att utreda om covid-19-pandemin haft en påverkan på socialarbetares välmående i arbetet. Avhandlingens huvudsakliga frågeställning lyder: Har covid-19-pandemin påverkat socialarbetares välmående i arbetet? I studien intervjuades tre socialarbetare med hjälp av en semi-strukturerad intervju. Materialet analyserades sedan med en kvalitativ teoristyrd innehållsanalys. Med hjälp av analysen kunde man kategorisera respondenternas svar i fyra kategorier, arbetsrelaterad stress, nya arbetssätt, arbetsgemenskap och nya utmaningar och etiska dilemman. I resultaten kom det fram att de tre respondenterna upplevde att de påverkats på olika sätt av covid-19-pandemin. Hur man upplever välmående i arbete är mycket individuellt och därmed är också påverkningarna av pandemin mycket individuella. Resultaten av kandidatavhandlingen är att pandemin har påverkat på varierande sätt på socialarbetares välmående i arbete.

I kandidatavhandlingen undersöker jag hur kvällstidningen Ilta-Sanomat skriver om kvinnliga idrottare på sportsidorna. Temat är aktuellt, eftersom sportjournalistiken länge har varit mansdominerad (Clayton & Harris, 2002). Sportsidorna anses också handla om män och vara till för män (Jarlbro, 2006 s. 87). Mitt syfte med avhandlingen är att få fram hur sakligt och jämställt kvällstidningen skriver om damidrott och vem som får sin röst hörd. Metoden för analysen är en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av kritisk diskursanalys. Det går inte att kalla analysen för en traditionell diskursanalys, eftersom jag följer ett eget schema för att få svar på mina forskningsfrågor. Jag analyserar en artikel per månad publicerad år 2018. De flesta artiklarna är sakligt skrivna och de lyfter inte specifikt fram att det handlar om damidrott. Då könet lyfts fram är det oftast kvinnorna själva som gör det i citaten. De enda artiklar som har dam-prefix handlar om lagsport (ishockey och volleyboll). Då används prefixen i samband med att landslag nämns, som till exempel damlandslaget. De flesta artiklar fokuserar mer på idrottsprestationerna och -karriären istället för att fokusera på privatlivet. De artiklar som fokuserar mer på privatlivet är oftast personporträtt. Avhandlingens viktigaste slutsatser är att huvudpersonerna i artiklarna för det mesta har en aktiv roll i artikeln och de blir hörda. I två av tolv artiklar citerades en manlig tränare, men endast i en av dem citerades tränaren istället för en kvinnlig idrottare. Inga artiklar om individuella grenar hade dam-prefix. Det går inte att dra klara slutsatser om artiklarna fokuserar mest på privatliv eller idrottsprestationer, för att andelen innehåll om privatlivet varierade i varje artikel, men då artikeln tydligt handlade mer om privatliv än idrottsprestationer var det oftast frågan om personporträtt. Sju av tolv artiklar i min analys var skrivna av kvinnliga journalister. I min analys var största delen av personporträtten skrivna av kvinnor, medan största delen av nyhetsartiklarna och -notiserna var skrivna av män. Överlag skriver Ilta-Sanomat sakligt om kvinnor i artiklar som analyseras i avhandlingen. Det skulle ändå behövas en undersökning om hur Ilta-Sanomat skriver om män på sportsidorna, för att man ska kunna se om de verkligen skriver jämställt och ostereotypiskt eller inte.

Denna kandidatavhandling granskar hur den nyliberala politiken påverkar inkomstskillnaderna i den finländska välfärdsstaten. I avhandlingen tas det fram hur den nyliberala politiken har en tendens att öka inkomstskillnaderna. Stora inkomstskillnader kan leda till olika sociala problem både på en strukturell och en individuell nivå. I bakgrundsforskningen framkommer att 1990-talet var ett brytningsskede då de nyliberala ideologierna fick fotfäste i Finland. Juho Saaris forskning ligger i fokus, och därmed definitioner om den finländska välfärdsstaten, marginalisering och ojämlikhet. Tre forskningsfrågor besvaras i avhandlingen: 1) Hur påverkar den nyliberala politiken inkomstskillnaderna i Finland? 2) Vilka konsekvenser har inkomstskillnaderna för den individuella och strukturella nivån? och 3) Vilka utmaningar skapar den nyliberala politiken för den finländska välfärdsstaten? Den finländska välfärdsstaten utgör den teoretiska referensramen i avhandlingen. Materialinsamlingsmetoden är en beskrivande litteraturöversikt av tretton vetenskapliga artiklar som är publicerade i tidskrifterna Janus och Yhteiskuntapolitiikka. Analysmetoden är en teoristyrd innehållsanalys. Forskningsfrågorna besvaras och resultaten visar vilka konsekvenser den nyliberala politiken har lett till och vilka utmaningar den finländska välfärdsstaten drabbas av. Utifrån resultaten kan konstateras att det finns en grupp människor som man inte når med de rådande välfärdsstatliga systemen. Resultaten ger stöd för att den nyliberala politiken ökar inkomstskillnaderna i Finland och att den nyliberala politiken utmanar den finländska välfärdsstaten på olika sätt. Resultaten indikerar till att klyftorna inom samhället har ökat. Marginalisering och ojämlikhet har man inte klarat av att förebygga och de är utmaningar som den finländska välfärdsstaten borde kunna besvara. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns behov för att utveckla nya metoder och system som kan garantera välfärdsstatens framtid och den grundläggande värdegrunden för jämlikhet.

Antalet unga som marginaliseras har ökat under de senaste åren. Det har rått en diskussion kring ämnet både i medierna och i politiken och olika åtgärder har tagits för att försöka stoppa och förebygga att ungdomar marginaliseras. I den här avhandlingen kommer jag att granska den allmänna diskussionen i media kring ungdomars marginalisering. Mitt syfte med avhandlingen är att besvara frågorna: Hurdana sociala konstruktioner och strukturer finns i artiklarna? Blir de ungas röst hörd i artiklarna om ungdomsmarginalisering? Mitt forskningsmaterial består av 16 stycken nyhetsartiklar gällande ungdomsmarginalisering ur Svenska Yle. Artiklarna är publicerade mellan 2016 och 2019. Jag har utfört en kvalitativ innehållsanalys av materialet. Min avhandling använder sig av den socialkonstruktionistiska teorin, det vill säga utgår ifrån tanken om att verkligheten är socialt konstruerad av människor. Avhandlingen innehåller även aspekter ur genusvetenskapen och diskuterar kring ämnet ur ett genusvetanskapligt perspektiv. Resultatet av min forskning visar att det är viktigt att unga etablerar sig på arbetsmarknaden eller studerar. Även samhällets kostnader för marginalisering, det individuella ansvaret och forskningsbaserade fakta var centralt. Det visade sig att de som uttalar sig om ungdomsmarginalisering i materialet till största delen var professionella inom olika branscher, politiker, akademiker och forskare. De ungas röst blev inte hörd.

Omkring 10 % av befolkningen lider av alexitymi, och många fler berörs av de följder tillståndet får. Ändå verkar alexitymi vara förhållandevis okänt, vilket understryker vikten av ökad kunskap om vad alexitymi är. En alexitymisk person saknar ord för känslor och upplever därtill svårigheter att identifiera såväl egna som andra personers känslor. Denna känslostumhet får omfattande sociala implikationer. Målsättningen med denna avhandling är att svara på 1) vad alexitymi är, 2) vilka dess implikationer i en social relation är, och att 3) diskutera terapeutisk kontext, särskilt mentaliseringsbaserad terapi. Syftet med denna studie är således att belysa termen alexitymi och dess innebörd, främst i sociala relationer. Som metod har litteraturgenomgång använts, och några framstående skribenter som presenteras inom ämnesområdet är R. Michael Bagby, James D. A. Parker och Graeme J. Taylor, som också skapat Toronto Alexithymia Scale (allmän förkortning TAS-20). Alexitymi antas ha en negativ inverkan på sociala relationer, och denna studie verkar styrka detta. Slutsatserna visar att alexitymi kan få avsevärda konsekvenser för det psykiska välbefinnandet för de berörda, och understryker vikten av att såväl förebygga som beakta problem med alexitymisk bakgrund. Resultatet klargör även att alexitymi är ett omfattande fenomen med avspegling i all mänsklig kontakt, och att nära relationer blir komplicerade. Kunskap och mentaliseringsbaserad terapi kan vara behjälpligt. Ytterligare forskning efterfrågas för att få en mer vardaglig anknytning till fenomenet i syfte att nå ökad allmän kännedom om ämnet.