Browsing by Title

Den svenspråkiga journalistiken i Finland är liten, den opinionsbildande journalistiken är ännu mindre. När den avgränsas uttryckligen till den opinionsbildande journalistik som publiceras på de svenskspråkiga tidningarnas ledarsidor samt de journalister som arbetar som ledarskribenter är den ännu mindre. Det finns tolv ledarskribenter verksamma på svenska. Att vara professionell opinionsbildare och ledarskribent på svenska i Finland innefattar dessutom det att man arbetar i en minoritetskontext med allt vad det innebär gällande specifika sakfrågor men också i fråga om hur man förhåller sig till majoriteten. Den opinionsbildande journalistiken är i förändring världen över. I och med att webbforum och sociala medier breder ut sig är opinionsjournalistiken i förändring. I dag kan alla inte bara ha en egen åsikt, utan också med lätthet publicera den. Hur inverkar det här massiva flödet av åsikter på de professionella opinionsjournalisterna, det vill säga ledarskribenterna? Syftet med den här kandidatavhandlingen är att utreda ledarskribenternas attityder om sitt arbete och om hur livskraftig de anser att den opinionsbildande journalistiken på svenska i Finland är just nu. Det här är relevant att undersöka, eftersom den opinionsbildande journalistiken och debattklimatet över hela världen förändrats märkbart under 2000-talet. Traditionellt har den opinionsbildande journalistiken gått hand i hand med printmedia och papperstidningen. Digitaliseringen påverkar givetvis det här och inte minst verksamhetsförutsättningarna för den opinionsbildande journalistiken. Forskningsmetoden som används är kvalitativ forskningsintervju. Valet av metod motiveras med att informanternas subjektiva uppfattning om ämnet ligger i fokus i och med forskningsfrågan ”Vilka är ledarskribenternas attityder till den svenskspråkiga opinionsbildande journalistikens livskraftighet 2016?” Enligt den norske forskaren Steinar Kvale är den kvalitativa forskningsintervjun lämplig bland annat när avsikten med studien är att beskriva informanternas upplevelser och självuppfattning eller klargöra och utveckla informanternas perspektiv på något, vilket är fallet i den här studien. Enligt den brittiska forskaren Judith Bell ligger den kvalitativa forskningsintervjuns styrka i dess flexibilitet. Jag bildade mig en helhetsuppfattning om materialet med hjälp av meningskoncentrering. En slutats man kan dra av informanternas svar är att de flesta tidningar har, om inte en direkt linje, så i varje fall definierade värderingar, någonting som inte var självklart tidigare. En annan slutsats man kan dra är att arbeta som opinionsbildare med den finlandssvenska minoriteten som publik finns särskilt känsliga frågor och de allra känsligaste är de som gäller minoritetens existens, till exempel den obligatoriska skolsvenskan. En ytterligare slutsats man kan dra är att debattklimatet förändrats under de senaste femton åren. Enligt informanterna har människors åsikter polariserats och blivit mer extrema. Och i den mån moderata åsikter existerar i den offentliga debatten får de inget utrymme, de försvinner bland de mer extrema ståndpunkterna. Forumen för debatt och sätten att debattera har också förändrats under de senaste femton åren vilket påskyndat denna polarisering. I undersökningen framkom att samtliga informanter har en stor medvetenhet om den pressade ekonomin i branschen. De anser att de främsta orsakerna till det här är digitaliseringen och printmedias tillbakagång. De största återverkningarna som det här fått på ledarskribenternas arbete är att det inte längre finns tillräckligt mycket tid att läsa på som tidigare och på en av ledarredaktionerna ska också samma mängd jobb göras av färre människor. Vilken är den svenskspråkiga opinionsbildande journalistikens livskraftighet i Finland 2016? Svaret på forskningsfrågan är tudelat. Å ena sidan är den livskraftig eftersom ledarskribenterna är kunniga, kompetenta och i huvudsak pålästa. Å andra sidan är det förstås en resursfråga. Ledarredaktioner sammanslås och producerar nu för tiden ofta ledare och övriga opinionstexter för flera tidningar. Trots att det här tenderar att öka professionalismen, när flera ledarskribenter samverkar i en och samma produktionsmiljö, leder det otvivelaktigt till att de oberoende debattrösterna blir färre. De professionella debattrösterna på svenska i Finland är redan få sedan tidigare. Allt färre debattröster hämmar den professionella opinionsbildningen och i förlängningen samhällsdebatten på svenska i landet.

Klimatförändringen är till sin natur ett lömskt problem (wicked problem) och det finns ingen patentlösning på hur man ska ta sig an den. Det som gör klimatfrågor extra komplexa är att det är svårt att veta vilka lösningar som fungerar och vilka åtgärder som genererar bästa resultat. Då kraven på hållbara lösningar ständigt stiger krävs innovativa och banbrytande sätt att tänka. I det rådande ekonomiska klimatet behöver stat och kommun nya verktyg för att finansiera denna övergång till hållbarhet och svara på det brådskande behovet av resultat. Konventionella styrningsformer måste utmanas och omformas, och sektoröverskridande samarbete krävs för att svara på den paradoxala strävan efter samtidig ekologisk hållbarhet och ekonomisk vinst. Syftet med den här avhandlingen är att utreda ifall så kallade ”Environmental Impact Bonds” (hädanefter EIB), kunde vara en alternativ modell för att finansiera de investeringar som krävs för att möta de stigande kraven på omedelbara lösningar och resultat. Avhandlingens teoretiska referensram bygger på Public Private Partnerships (hädanefter PPP, sve. offentlig-privat partnerskap) och Private Finance Initiative (hädanefer PFI, sve. privat finansieringsinitiativ), eftersom PFI-kontraktet till stor del är uppbyggt på samma sätt som utfallskontrakt. Med stöd av denna teori har ett ramverk för förutsättningar strukturerats, och EIB har sedan genom en kvalitativ innehållsanalys testats i relation till dessa idealscenarier. Vad man genom att se på resultaten av denna analys kan konstatera, är att vi för att få det mesta ut av modellen måste veta vad man ska satsa på och var och hur är det mest lönsamt att använda sig av EIB. Ju säkrare och mer etablerad modellen blir, desto attraktivare blir den också för investerare. Om vi ska kunna finansiera de projekt som krävs för att nå de hållbarhets målen som ställs, behöver vi nya modeller och drivna investerare.

Världspolitiken har förändrats under det senaste årtiondet. Militära kriser i Mellanöstern, i synnerhet i Syrien, har lett till vad medier kallar för en flyktingkris i Europa. Den nyliberala globaliseringen och det ökade transnationella samarbetet har förändrat uppfattningen om demokratin i suveräna nationer. De här stora samhälleliga förändringarna har skapat en konservativ motkraft: en ny form av politisk populism. Den här kandidatavhandlingen har två syften. För det första ämnar jag besvara vad den nya högerradikala populismen är, hur den har kommit till och vad den innebär för den västerländska liberaldemokratin. För det andra argumenterar jag för kategoriseringen av det finska populistiska partiet Sannfinländarna som en medlem i den europeiska högerradikala populistiska partifamiljen, trots partiets förnekande av högerradikalism. Som ett teoretiskt ramverk använder jag Cas Muddes (2007) definition av högerradikal populism (populist radical right). Definitionen är känd och vitt godkänd av teoretiker inom populismforskning: en stor del av den litteratur som hänvisas till i den här avhandlingen är baserad på Muddes (2007) definition. I koppling till Sannfinländarna argumenterar jag för kategoriseringen av partiet som högerradikalt med hjälp av forskning av den brittiska samhällsvetaren David Arter (2010) och den finländska samhällsvetaren Niko Pyrhönen (2015). Högerradikala populister förkastar principer om social jämlikhet samt förespråkar konservativa värderingar, de förespråkar en radikal förändring i samtida politiska system, de motsätter sig liberaldemokrati utan att förkasta grundläggande demokratiska principer och de hänvisar till folkets förbittring och förnuft för att legitimera den konservativa och ofta främlingsfientliga politiken. Inom ramen för definitionen på högerradikal populism bör Sannfinländarna kategoriseras som ett högerradikalt populistiskt parti. Sannfinländarna förespråkar en etnokratisk välfärdsmodell, kritiserar de traditionella regeringspartierna för att utöva nyliberal och transnationell politik som bortser från det finska folkets intressen och hänvisar till (det finska) folkets rätt till den finska demokratiska makten. Som Pyrhönen (2015) noterar, har Sannfinländarna framgångsrikt distanserat sig från den högerradikala och främlingsfientliga politiken genom sitt stöd för den finska välfärds(national)staten.

Globalisering och invandring påverkar Finlands arbetsmarknad och ekonomi. Arbetarrörelsen, som historiskt sett ofta uppfattats som en nationell aktör, hamnar bilda strategier för att svara på dessa internationella fenomen. Denna avhandling är en fallstudie av två finska fackliga centralorganisationers invandringsstrategier och orsaker som ligger bakom strategierna. Centralorganisationerna som analyseras är Finlands Fackförbunds Centralorganisation (FFC) och Tjänstemannacentralorganisationen (STTK). Som material används FFCs och STTKs utlåtanden på sina hemsidor samt i massmedia. Utlåtandena analyseras med en beskrivande idéanalys. Analysen baserar sig på Max Webers teori om social closure, med en indelning i inkluderande och exkluderande strategier. Enligt analysen använder FFC sig av en exkluderande invandringsstrategi, medan STTK använder sig av en inkluderande invandringsstrategi. Resultaten tyder på att branschen och de maktresurser som centralorganisationen vill bevara och förstärka har en stor påverkan på den använda invandringsstrategin.

Som en följd av Rysslands invasion av Ukraina år 2022 har den säkerhetspolitiska atmosfären ändrats i hög grad. Frågan om ett möjligt NATO-medlemskap blev snabbt aktuell och även partier som inte tidigare varit positivt inställda till ett medlemskap i alliansen började skifta sin ställning i frågan. Denna avhandling har som syfte att analysera de ändringar i åsikter som skett inom fyra finländska partier; Vänsterförbundet, De Gröna, Samlingspartiet och Sannfinländarna. Fokus ligger även på att analysera hur partiernas traditionella ideologiska ställning reflekteras i dessa frågor och hur det ideologiska skiftet uttryckt sig. Liknande ändringar i partiers ställningstaganden har inte skett tidigare i och med att situationen är unik i sig, och därav ämnar analysen se närmare på vilka utgångspunkterna varit samt hur partierna anpassat sig i den exceptionella situationen.

I denna avhandling analyserar jag politiska diskurser i form av utlåtanden och tal av Finlands president Sauli Niinistö. Syftet med analysen är att bedöma ifall presidenten kan anses vara en säkerhetiserande aktör som ämnar säkerhetisera Ryssland. Som utgångspunkt för analysen kommer jag att anta ett konstruktivistiskt förhållningssätt. Detta förhållningssätt grundar sig i Barry Buzans, Ole Waevers och Jaap De Wildes securitisation theory, som i denna avhandling kommer att refereras till som säkerhetiseringsteorin. Säkerhetiseringsteorin är ett ramverk som möjliggör analys över hur frågor förvandlas från politiska frågor till säkerhetsfrågor via en process som Buzan et al. kallar för säkerhetisering. Säkerhetiseringsteorin och dess olika dimensioner kommer att redogöras utförligt senare i avhandlingen. I avhandlingen analyserar jag 5 tal/uttlåtanden av Finlands president Sauli Niinistö med syftet att identifiera ifall det skett en märkvärdig förändring i diskursen som presidenten för gällande Ryssland före och efter Rysslands invasion av Ukraina den 24.02.2022. Forskningsfrågorna som jag besvarar i denna avhandling är följande: ”Har Finlands president ämnat säkerhetisera Ryssland efter Rysslands invasion av Ukraina?” ”Hur har Finlands presidents diskurs kring Ryssland ändrat efter Rysslands invasion av Ukraina?” I denna studie ämnar jag belysa hur säkerhetsfrågor framställs i den finska politiska debatten.

I denna avhandling undersöker jag om det finns något samband mellan utlandsfinlandssvenskarnas mediekonsumtion av finsk politik och deras valbeteende. Jag använder mig av svar som samlats in från utlandsfinlandssvenskar runt om i världen till forskningen ”Den finlandssvenska diasporan”. Jag har dock valt att endast fokusera på de finlandssvenskar som bor i Sverige. Jag valde att fokusera på Sverige eftersom 30 000 finlandssvenskar har flyttat till Sverige, vilket är 13 % av alla finlandssvenskar. Många unga finlandssvenskar väljer att flytta till Sverige för att studera eller jobba. En flyttning till Sverige kan kännas tryggt för en finlandssvensk samtidigt som det ändå är ett äventyr. Språket är ens modersmål, kulturen är ganska bekant och det öppnar upp den nordiska arbetsmarknaden. Endast cirka hälften av de finlandssvenskar som flyttar till Sverige väljer sedan att flytta tillbaka till Finland. Utlandsfinlandssvenskarna röstar inte så aktivt i finländska val. 35,7 % sade i undersökningen ”Den finlandssvenska diasporan”, att de röstat i det finländska riksdagsvalet år 2019. Varför så få röstar finns det många möjliga svar för. De första fem åren man bor utomlands är det vanligt att största delen av ens tid går åt till integrering i det nya landet. Efter det sjätte året utomlands ändrar det dock och då blir utlandsfinlandssvenskarna mer aktiva väljare. Det finns även mer allmänna orsaker till att människor inte röstar. Om man sedan barnsben lärt sig av sina föräldrar att det är ens medborgerliga plikt att rösta är det mer sannolikt att man röstar. Det är även mer sannolikt att man röstar om man har hög utbildning och har ett intresse för politik. Den socioekonomiska ställningen kan vara en orsak till att en person inte röstar. För utlandsfinlandssvenskarna kan en orsak vara att de inte är intresserade av att flytta tillbaka till Finland och då inte längre ser någon anledning till att rösta i finska val. Massmedier har bevisligen en påverkan på människors valbeteende. Om ett parti framställs i ett mer positivt ljus än andra partier i medier drar det även till sig fler röster. Att kampanja på sociala medier kan gynna en politiker om hen gör det på ett bra sätt, ofta krävs det expertis på teknik. Med rätt utnyttjade sociala medier kan politiker få ett ökat stöd och även ökad politisk medvetenhet. Via medier är det även lättare att komma i kontakt med unga, som vanligtvis inte är aktiva väljare. I min analys kom jag till slutsatsen att de utlandsfinlandssvenskar som följer med finländsk politik även är mer benägna att rösta i finska val. Analysen gjorde jag med hjälp av korstabeller. En relativt låg procent av utlandsfinlandssvenskarna följer med finländsk politik i olika medier. De populäraste medierna bland utlandsfinlandssvenskarna är dagstidningar och sociala medier. Dessa två kan dock flyta ihop något eftersom man kan följa tidningar på sociala medier. De är enkla sätt att följa med nyheter på, då människor i princip hela tiden är uppkopplade och kan läsa tidningar var och när som helst på sin smarttelefon. Jag kan konstatera att finlandssvenskarna i Sverige som följer med finländsk politik i medier, vare sig det är traditionella medier eller sociala medier, även röstar i finländska val, mediekonsumtion har alltså en positiv inverkan på utlandsfinlandssvenskarnas valbeteende.

Avhandlingen behandlar Finlands tillfälliga stängning av östgränsen. Med östgränsen menas, i detta sammanhang, Finlands landgräns med Ryssland. Syftet med avhandlingen är att utreda huruvida rätten till internationellt skydd och principen om förbud mot utvisning har tryggats i och med den tillfälliga stängningen av östgränsen. Avhandlingen närmar sig situationen vid Finlands östgräns från två perspektiv: det nationella, och det internationella och EU-rättsliga. Det aktuella rättsläget i Finland presenteras och tillsammans med relevant EU-lagstiftning utmynnar avhandlingen i en kritisk analys av statsrådets gränsbeslut, från november och december 2023. I analysen görs en vägning mellan den nationella säkerheten och de mänskliga rättigheterna samt en granskning över statsrådets nödvändighetsargumentation och proportionalitetsbedömning. Forskningsfrågan besvaras genom användningen av den traditionella rättsdogmatiska metoden samt den EU-rättsliga metoden.

Denna kandidatavhandling undersöker om det finns samband mellan ungdomsbrottslighet och socioekonomisk ställning i Finland. Ämnet är relevant eftersom statistik har visat att ungdomsbrottsligheten håller åter på att öka i Finland, främst bland en mindre centrerad grupp av ungdomar som begår allt grövre brott. Den socioekonomiska ställningen är enligt kriminologisk forskning en riskfaktor för brottslighet. I denna avhandling undersöks hur den socioekonomiska ställningen påverkar sannolikheten att en ungdom begår brott, och om det finns skillnader i hurudana brott som ungdomar med olika socioekonomisk ställning begår. För att utforska ämnet görs i denna avhandling en kvalitativ litteraturöversikt över tidigare forskning i ämnet, och en induktiv innehållsanalys av det insamlade materialet. Som material i denna avhandling är det 10 artiklar som behandlar ämnet ungdomsbrottslighet och socioekonomisk ställning, dessa material analyseras utgående från tidigare forskning och två kriminologiska teorier: Strain teorin och Teorin om social kontroll och sociala band. Resultatet i denna forskning gav tre övergripande teman för att förklara sambandet mellan ungdomsbrottslighet och socioekonomisk ställning: tillhörighet i samhället, familjeförhållanden samt rasifieringen av ungdomsbrottslighet. Avhandlingen lyfter fram olika bakgrundsorsaker till ungdomsbrottslighet, bland annat hur den socioekonomiska ställningen i samband med andra bakgrundsorsaker så som familjen, skolan, vänner och den mentala hälsan påverkar sannolikheten att en ungdom begår brott.

Mitt syfte med denna avhandling är att undersöka hur flyktingar upplever bemötandet av finländska myndigheter och det övriga finländska samhället. Faktorer som kan påverka bemötandet utforskas samt hur bemötandet kan inverka på integrationsprocessen. Frågeställningarna som används i avhandlingen är: Vilka upplevelser har flyktingar av bemötandet av de finländska myndigheterna samt det övriga samhället? Vilka faktorer finns det som kan påverka bemötandet av en flykting? Kan ett visst bemötande påverka hur integrationsprocessen framskrider? I avhandlingen analyseras upplevelserna av bemötandet med hjälp av teorier om antidiskriminering och antiförtryck. Materialet samlas in med hjälp av forskningsintervjuer, som studeras med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det förekommer både positivt och negativt bemötande och att det naturligtvis är en individuell upplevelse. Resultatet presenteras med hjälp av två olika huvudkategorier: bemötande av myndigheter och bemötande av det övriga samhället. Diskriminering, faktorer och integration/språk är underkategorier. Bemötandet har en inverkan på integrationsprocessen och vissa faktorer kan urskiljas som inverkar på bemötandet. Bemötande och personer med flyktingbakgrund är två ytterst centrala områden inom socialt arbete och bör forskas mer i.