Browsing by Issue Date

Film som medium är mer än bara underhållning. Filmer förmedlar information genom både visuella och auditiva medel och de har en unik förmåga att påverka attityder och kunskap hos tittarna. På vilket sätt fenomen och människor framställs i film är därmed viktigt för hur dessa bemöts i samhället. Syftet med denna avhandling är att undersöka porträtteringen av psykisk ohälsa i film och dess påverkan på uppfattningarna om psykisk ohälsa i samhället. Psykisk ohälsa är ett mycket vanligt tema i film men porträtteringen är starkt påverkad av de kommersiella mål som styr filmbranschen. Det är därför vanligt att psykisk ohälsa används som en dramatiserande faktor och porträtteringens fokus ligger på att väcka reaktioner och känslor hos tittarna, snarare än på att återberätta verkligheten av psykisk ohälsa. Det finns tydliga trender i porträtteringen av psykisk ohälsa i film som bidrar till att upprätthålla stereotyper och stigma kring psykisk ohälsa i samhället. Under senare år har det ändå gjorts satsningar på mer sanningsenliga porträtteringar av psykisk ohälsa som i sin tur visats minska stigmat kring psykisk ohälsa. Denna avhandling belyser det komplexa sambandet mellan film, samhället och psykisk ohälsa och betonar vikten av att kritiskt granska porträtteringen av psykisk ohälsa i film.

Syftet med denna avhandling är att med hjälp av en litteraturöversikt och exemplifiering, undersöka de etiska aspekterna av influerarmarknadsföring med fokus på både mänskliga influerare och AI-influerare. Avhandlingen granskar vilka etiska ideal och befintliga etiska riktlinjer som influerare ska följa vid samarbeten med företag. Eftersom riktlinjerna varierar mellan länder fokuserar denna avhandling på de befintliga riktlinjerna i Finland. I avhandlingen granskas även de etiska utmaningar som uppstår i och med framväxten av AI-influerare. I avhandlingen identifieras två centrala etiska ideal för influerare; autenticitet och trovärdighet. Detta syftar till att influerare är sanna mot sig själva, och till sin publik. De befintliga etiska riktlinjerna i Finland för influerare är lagstiftningen och sociala mediers egna självreglerande policyer. I avhandlingen behandlas även Ping ethics som är ett försök till att etablera etiska riktlinjer för influerare i Finland. Avhandlingen visar att regleringen av influerarbranchen är utmanande eftersom influerare verkar inom flera olika kommunikationsområden. De existerande etiska riktlinjerna för andra kommunikationsområden går inte heller att direkt anpassa till influerarnas verksamhet. Ping ethics etiska riktlinjer är ett steg mot en mera reglerad influerarbranch, men det finns fortfrarande utmaningar gällande uppföljning och täckning. För AI-influerare är de största utmaningarna transparens om ägarskap, verklighetstrogenhet, bidragandet till orealistiska ideal och hur AI-influerare ska förhålla sig till befintliga riktlinjer.

I den här kandidatavhandlingen undersöker jag skillnader i Svenska Yles rapportering om Finlands dam- och herrlandslag i fotboll under VM-kvalen som pågick under 2021 och 2022. Som metoder använder jag både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys för att undersöka användningen av ord förknippade med traditionellt sett maskulina idrottsliga ideal i rapporteringen om damlandslaget jämfört med herrlandslaget. Fokus ligger alltså på att belysa skillnader i befintlig rapportering, snarare än att undersöka den ojämna fördelningen av utrymme i media mellan dam- och herridrott över lag. Tidigare forskning som jag redogör för i den här kandidatavhandlingen visar att damidrott och kvinnliga idrottare historiskt sett inte bara har underrepresenterats utan också trivialiserats bland annat på grund av att traditionellt sett maskulina värderingar är normen inom idrott. Med 16 artiklar från Svenska Yles webbplats som rapporterar om VM-kvalet för båda landslagen analyseras huruvida de historiska dragen stämmer in på Svenska Yles rapportering 2021 och 2022. Resultaten från den kvantitativa innehållsanalysen visar en tydlig skillnad i förekomsten av ord förknippade med traditionellt sett maskulina idrottsliga ideal, vilket indikerar att idrottsliga ideal betonas i högre grad i Svenska Yles rapportering om herrlandslaget än om damlandslaget. Resultaten från den kvalitativa innehållsanalysen visar att de idrottsliga idealen i rapporteringen om herrlandslaget syftar på både enskilda idrottare och lag, medan de i rapporteringen om damlandslaget uteslutande syftar på landslaget som helhet. Den kvalitativa innehållsanalysen visar, på grund av ett förhållandevis litet material, svagare validitet än den kvantitativa innehållsanalysen. Resultaten bidrar ändå till fältet med att öppna upp för framtida forskning med liknande material. Trots en del begränsningar belyser studien behovet av fortsatta studier om skillnader i rapportering om dam- och herridrott.

Den här avhandlingen undersökte via en kvalitativ innehållsanalys tecken på true crime-narrativ i finska kvällspressens brottsrapportering av tonårsmordet i Forsby 2020. I början av 2024 tillämpades journalistreglerna för första gången på true crime-genren i Finland. Eftersom det innebar att material som skapats för den underhållande true crime-genren för första gången klassificerats som journalistik, undersökte jag också journalistreglernas betydelse för traditionell journalistik. I analysens resultat kunde man se att det fanns en del beskrivningar i kvällspressens rapportering av Forsby-fallet som stämde överens med hur narrativet i true crime-genren brukar se ut. Journalistreglerna tillämpades också sedan på analysens resultat, och det visade att det tenderar bli svårare att följa journalistreglerna ju fler detaljer i form av ett narrativ som rapporteringen innehåller. Den traditionella journalistiken har sedan 1800-talet, bland annat genom uppkomsten av journalistreglerna, utvecklats till att bli objektiv, trovärdig, oberoende och seriös. I och med att material från true crime-genren som gjorts med syfte att underhålla börjat räknas som journalistik, kan det medföra en ny utveckling av den traditionella journalistiken.

Regeringen i Sverige har identifierat gängkriminalitet som en av de mest akuta samhällsutmaningarna och har nyligen publicerat en omfattande nationell strategi för att bekämpa detta fenomen. Syftet med min studie var att undersöka hur problemet med gängkriminalitet framställs och uppfattas genom den nyetablerade skrivelsen av Sveriges regering, med fokus på att analysera hur de politiska strategierna och åtgärderna presenteras för att bekämpa gängkriminalitet. Genom att tolka och analysera regeringens politiska initiativ avsåg avhandlingen att ge insikter om de underliggande tankarna och intentionerna bakom strategierna för att adressera gängkriminalitet, särskilt vad gäller hur problemet definieras och konstrueras i den politiska diskursen. Genom en kritisk diskursanalys observerades att regeringens diskurs framhäver gängkriminalitet som ett växande och allvarligt samhällsproblem, där betoningen ligger på rekrytering av unga till kriminella nätverk och tillgången på illegala vapen och explosiva varor. Trots detta utelämnar regeringen diskussion om socioekonomiska faktorer och förebyggande åtgärder som investeringar i utbildning och socialt stöd. Dessutom förblir viktiga aspekter, såsom den omfattande narkotikahandeln och dess koppling till gängkriminalitet, relativt oproblematiserade i den politiska diskursen.

Syftet med denna litteraturöversikt var att på basis av tidigare forskning redogöra för 1) bidragande faktorer till, 2) följder av och 3) främjande av gruppkohesion i kontexten av arbetslivet. I och med coronapandemin har distansarbetet ökat och det har blivit färre som återvänder till arbete som sker på arbetsplatsen än väntat. Även om distansarbete har sina fördelar, för det också med sig nya utmaningar i arbetsgemenskapen. Enligt studier är det till exempel svårare att upprätthålla en känsla av samhörighet genom tekniska lösningar än ansikte mot ansikte. Litteraturgenomgången har visat att forskare inte är ense om definition eller mätning av gruppkohesion, och därför finns det inga påtagliga bidragande faktorer till fenomenet. Vissa gemensamma nämnare som social identitet, social kategorisering, känslor och vänskapsband nämns i flertal vetenskapliga artiklar. Följder av gruppkohesion är främst positiva och innefattar enligt studier bland annat bättre prestation och minskad social lättja. Studier visar också ogynnsamma effekter av gruppkohesion, vilket innefattar bland annat grupptänk och konformitet. Enligt studier kan gruppkohesion främjas till exempel genom uppförandenormer och olika interventioner. Framtida studier kunde fokusera på sambandet mellan gruppkohesion och välmående.

Sammandrag Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialpsykologi Författare: Sofia Katarina Felixson Arbetets titel: Arbetsmotivation, arbetstillfredsställelse och ledarens stärkande roll Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: Januari 2024 Sidantal: 34 Nyckelord: Arbetstillfredsställelse, transformationsledarskap, arbetsmotivation, tjänande ledarskap, ledarskap Handledare: Beata Segercrantz Förvaringsställe: E-thesis Övriga uppgifter: Sammandrag: Syftet med denna litteraturöversikt var att med hjälp av tidigare forskning granska hur ledare kan stärka arbetarnas motivation och arbetstillfredsställelse. Motivation och arbetstillfredsställelse åsidosätts ofta i studier, då effektivitet istället legat i fokus. Arbetstillfredsställelse och motivation är ändå viktiga aspekter för individens välmående, och påverkas av flera olika faktorer som även ledarskap kan inverka i. Det finns flertal studier som förklarar de faktorer som inverkar på motivation och arbetstillfredsställelse, både skiljt och i kombination. Avhandlingen baserar sig på tidigare forskning om motivation, arbetstillfredsställelse och ledarskap och källor som använts var primärt från socialpsykologiska journaler och journaler för organisationsstudier. Resultaten i avhandlingen indikerar att en ledare som tar arbetstagarna individuellt i hänsyn stöder motivation och tillfredsställelse bäst. Även goda relationer och god kommunikation mellan arbetarna har en positiv inverkan. Då arbetarens värderingar och personliga målsättningar uppfylls inverkar det också positivt på motivation och arbetstillfredsställelse. Ifall ledaren lyckas sammanfläta sina egna, organisationens och arbetarens värderingar och vilja skapar det en klar målsättning, vilket ökar tillfredsställelse och motivation. Framtida forskning kunde fokusera på hur ledaren bäst stöder arbetstagarnas motivation och tillfredsställelse i digital miljö, till exempel gällande distansarbete.

Ensamhet är ett allmänt förekommande problem som har negativa konsekvenser för välmående hos såväl yngre som äldre generationer. Ensamhet definieras som en subjektiv upplevelse som beror på att personen upplever hens sociala relationer eller sociala nätverk som bristfälliga antingen i kvantitet eller kvalitet. Trots att sociala medier underlättat kommunikationen bland människor är det flera som känner sig ensamma. Sociala medier är en samling av teknologier som används för kommunikation, statusuppdateringar och för tillgång till olika sociala nätverk. Syftet med denna litteraturöversikt är att presentera tidigare forskning om relationen mellan användningen av sociala medier och ensamhet bland ungdomar. Valet av denna målgrupp baserar sig på att de flesta studier som undersöker sambandet mellan sociala medier och ensamhet är utförda bland ungdomar. Ungdomstiden är speciellt viktig för skapandet av gemenskap och sociala relationer. Litteratur som presenteras i denna avhandling behandlar relationen mellan sociala medier och ensamhet, utöver detta presenteras relevant statistik om fenomenet. Studier har visat att sociala medier används för flera olika syften, dels kan sociala medier användas för att upprätthålla kontakt med vänner medan det i andra fall kan användas för att kompensera för bristfälliga sociala relationer. Resultaten visar att sociala medier används av ungdomar för underhållning, kommunikation med vänner, för att lära känna nya människor samt för att undvika känslor av ensamhet. Sambandet mellan sociala medier och ensamhet är inte entydiga. Studier har visat att sociala medier kan bidra till förstärkande av sociala relationer, genom ökad kommunikation med vänner. Däremot kan sociala medier öka på ensamhet bland ungdomar som inte upplever sociala medier som meningsfulla. Faktorer som självbild och intimitet på sociala medier kan även bidra till upplevelsen av ensamhet. Sammanfattningsvis kan ensamhet inte förklaras enbart utifrån användningen av sociala medier utan är ett komplext fenomen som består av flera olika beståndsdelar. Avhandlingen avslutas med en diskussion om dess styrkor och svagheter.

Syftet med denna avhandling, som är uppbyggd som en litteraturöversikt, är att klargöra hur en vuxen persons anknytning är relaterad till kvaliteten på romantiska parförhållanden. Frågeställningen får sin grund från anknytningsteoretiker som Ainsworth och Bowlby. Anknytningsmönster är inre arbetsmodeller som är relativt stabila under en individs livstid och är därmed viktiga att forska i på grund av deras effekt på alla relationer (Hasim m.fl., 2018). För att samla kunskap om detta ämne användes sökmotorer som Web of Science med olika kombinationer av sökord som ”adult attachment” och ”quality of relationship”. Bowlby (1952; 1977; 1982) och Aisworths (1978) tidiga teorier redogör för hur tryggt, otrygg ambivalent, otrygg undvikande och otrygg desorganiserade anknytningsmönster formas av den typ av vårdande omgivning vi befinner oss i som spädbarn. Enligt de här teorierna bibehålls dessa inre modeller till vuxen ålder och kan relateras till kvaliteten på romantiska relationer. Resultaten visar att de med trygg anknytning tenderar att präglas av beteende och attityder som främjar god kvalitet i parrelationer, så som högre tillfredsställelse, intimitet (Busby, 2020), god kommunikation (Guerrero m.fl., 2009) och konstruktiv konflikthantering (Gonzalez-Ortega m.fl., 2017). Personer med någon sorts otrygg anknytning (alltså antingen ambivalent, undvikande eller desorganiserad) tenderar däremot att ha sämre kvalitet på sina parrelationer; ambivalenta personer tenderar att ha låg tillfredsställelse, destruktiva konfliktstrategier (Guzman-Gonzalez m.fl., 2020) och svårigheter med förtroende i relationen till sin partner (Tan m.fl., 2012). Undvikande personer är präglade av undvikande konflikthantering (Cann m.fl., 2008), låg kommunikation (Guerrero m.fl., 2009) och sämre upplevd intimitet (Busby, 2020). Desorganiserade personer har sällan betydelsefulla romantiska relationer alls men de få som de har är relaterade till impulsivt, aggressivt och vårdslöst beteende (Paetzold m.fl., 2015). Sammanfattningsvis har de anknytningsmönster som vi lär oss i tidig ålder en stor inverkan på kvaliteten på våra framtida romantiska relationer, vilket kan inverka negativt på lyckokänslan och hälsan för en otryggt anknuten individ. Avhandlingen framför anknytningsmönstrens viktiga samband till romantisk relationskvalitet vilket bidrar till kunskap inom relationstillfredsställelse och beteende associerat med anknytningsstilarna. Fortsatt forskning om anknytningens samband angående sexuella minoriteter som bisexuella, pansexuella, asexuella relationer behövs för att komplettera det knappa materialet på det här speciella forskningsområdet.

Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Rättsvetenskap Författare: Linnéa Sundberg Arbetets namn: Att förhindra oljeutsläpp i havet Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: april 2024 Sidantal: 27 sidor totalt Nyckelord: Oljekatastrofer, Havsföroreningar, Havsrätt Handledare: Martin Björklund Förvaringsplats: Helsingfors universitet E-thesis Övriga uppgifter: Sammandrag: Denna avhandling tangerar havsrättskonventionen samt diskuterar vilka åtgärder som tagits i bruk efter de två enorma oljekatastroferna Erika år 1999 och Prestige, år 2002. Avhandlingen tar upp och diskuterar Förenta nationernas havsrättskonvention, samt vilka rättigheter och skyldigheter som medlemsländerna ska följa. Analysen går djupare in på hur fallen hanterades i rätten och vilka följder och rättsliga åtgärder som förekom, efter katastroferna. Dessa åtgärder diskuteras och undersökes även hur de ser ut i dagens värld, över 20 år senare. Avhandlingen försöker också att svara på frågan ifall man hade kunnat undvika de två katastroferna som skedde på något sätt, och ifall de åtgärderna som vidtagits, har varit effektiva med att förhindra eller förminska oljespill och oljekatastrofer. Miljörätt har under de senaste åren stått mera i fokus och det förekommer nya krävande utmaningar inom olika delar av området. Denna avhandling tar upp en del av dessa utmaningar, specifikt inom havsmiljön.