Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by study line "Legal Studies"

Sort by: Order: Results:

  • Santamäki, Charlotta (2022)
    Kanditatavhandlingens syfte är att undersöka vilka regler om konsultation av urfolken som binder den finska staten i beslutsfattandet och huruvida dessa regler möjliggör en verklig möjlighet till påverkan för samerna. Trots att samernas rättigheter ofta har beskrivits som en hög prioritet i Finland har man nämligen på nationell nivå fått ta emot en hel del kritik både för sin lagstiftning som berör konsultationsskyldigheten men även för hur den tillämpas i praktiken. Kandidatuppsatsen tar därför avstamp i den här kritiken för att undersöka hur konsultationer bör gå till enligt existerande rättsnormer samt hur Finlands implementering av dessa påverkar samernas reella möjligheter till inflytande. För detta ändamål används en kombination av den rättsdogmatiska och rättssociologiska metoden för att inte endast ge en bild av den gällande rätten utan även den kontext inom vilket rätten appliceras. På internationell nivå återfinns flera rättskällor som är av betydelse med tanke på Finlands internationella förpliktelser. I det här arbetet sker analysen utgående från de bestämmelser om konsultation som återfinns i FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter (UNDRIP), Konventionen och ursprungsfolk och stamfolk (ILO nr. 169) samt FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (MP-konventionen). Vid granskning av dessa blir det däremot tydligt att det inte finns endast en entydig definition på vad konsultation av urfolken innebär och hur detta bör ta sig uttryck i praktiken. Ifråga om den nationella lagstiftningen utgör 9 § i sametingslagen den huvudsakliga rättskällan för konsultationer. Lagen föreskriver om myndigheternas förhandlingsplikt med samernas representativa organ Sametinget och begränsar sig till samernas hembygdsområde Sápmi. Vid sidan av relevant lagstiftning som berör konsultationsplikten, inkluderas även rättspraxis som berör urfolkens rätt till kultur, och en analys av den betydelse som konsultationer ges vid bedömningen av huruvida en kränkning av urfolkens rättigheter har ägt rum. Kandidatuppsatsen visar att förhandlingsplikten i 9 § i sametingslagen i sin nuvarande form är otydlig och att implementeringen av den ofta sker på ett bristfälligt sätt, vilket har en klart negativ inverkan på Sametingets möjligheter till verkligt inflytande i beslutsfattandet.
  • Rautamäki, Joel (2024)
    Förslaget att uppdatera strafflagens 46:e kapitel och införa en nationell kontrollista som svar på framväxande säkerhetsutmaningar påverkas av bredare trender i anpassningen av rättsliga ramverk inom Europeiska unionen. EU:s nya sanktionspaket spelar en vägledande roll i utformningen av förändringarna och betonar vikten av att harmonisera rättsliga åtgärder i medlemsstaterna för att effektivt hantera exporten av varor med dubbla användningsområden. Exporten av elektronik med dubbla användningsområden väcker oro om potentiella säkerhetsrisker och behovet av stränga kontroller för att förhindra spridning av elektronisk som kan missbrukas. Denna oro har ytterligare förvärrats av Rysslands invasion av Ukraina, som har väckt frågor om landets ekonomiska och tekniska vinster och dess potentiella konsekvenser för den europeiska säkerheten. De utmaningar som uppstår i skärningspunkten mellan säkerhetskrav, ekonomiska intressen och individuella rättigheter belyser komplexiteten i att balansera säkerhetsfrågor med ekonomiska överväganden vid export av elektronik med dubbla användningsområden. Reservationer från näringslivet och den akademiska världen efterlyser en balanserad strategi som tar hänsyn till både säkerhetskrav och ekonomiska intressen samtidigt som EU:s principer och värderingar upprätthålls. Med tanke på dessa faktorer är det troligt att de föreslagna lagändringarna kommer att genomgå modifieringar som svar på intressenternas oro.
  • Nevanlinna, Isabella (2023)
    Mitt syfte med denna studie är att redogöra för standardregelns faktiska betydelse för det allmännas skadeståndsansvar. Studien granskar den nuvarande definitionen på offentlig maktutövning och vållandebedömningen som en förutsättning för offentliga samfunds skadeståndsansvar. Beslutsförfarandet utgör kärnan i den offentliga maktutövningen och utöver detta kan även rådgivning anses vara utövning av offentlig makt. I studien granskas tre rättsfall, HD:1989:50, HD:2009:24 och HD:2022:21–22, som bidragit till rättspraxisen inom det allmännas skadeståndsansvar. Problematiken med en varierande definition av offentlig maktutövning kommer fram i doktrinen. Utvecklingen av rättspraxisen har komplicerat definitionen på offentlig maktutövning ytterligare, vilket lett till att tillämpningen av skadeståndslagens bestämmelser om offentligt samfunds skadeståndsansvar blivit oförutsebar. Studien uppmärksammar de av Justitieministeriet föreslagna lagförändringarna om att avskaffa standardregeln samt att införa en separat bestämmelse om ersättning av ren ekonomisk skada som en följd av felaktig rådgivning.
  • Mildh, Ellica (2022)
    Avhandlingens syfte är att utreda 1) vilka aspekter som faller inom ramen för artikel 4(2) FEU, som stadgar om skyldigheten för EU att respektera medlemsstaternas konstitutionella identitet, 2) hur artikeln art. 4(2) FEU kan tillämpas i ett godtyckligt syfte och att 3) utreda ifall skyddet av den konstitutionella identiteten kan utgöra ett hot för efterlevnaden av EU:s grundvärden enligt art. 2 FEU. För att få svar på forskningsfrågorna analyseras Ungerns författningsdomstols beslut gällande skyddet av den konstitutionella identiteten som exempelfall. I tillägg till detta redogörs ett urval av Europeiska unionens rättspraxis gällande tillämpningen av art. 4(2) FEU för. Materialet analyseras med den rättsdogmatiska, EU-rättsliga och komparativa metoden. Avhandlingens resultat indikerar att missbruk av konceptet av den konstitutionella identiteten används för att rättfärdiga underlåtelser att uppfylla unionsrättsliga skyldigheter, speciellt då tolkningen av artikeln ligger i sådana författningsdomstolars händer vars oberoende är ifrågasatt. Ungerns författningsdomstol tolkade art. 4(2) FEU som ett isolerat koncept genom åsidosättandet av en avvägning med grundvärdena i art. 2 FEU och lojalitetsprincipen. Därutöver återanvände författningsdomstolen, med hänvisning till medlemsstaternas likhet inför fördragen, bl.a. den tyska författningsdomstolens argument kring den nationella identiteten - argument som EU-domstolen i princip redan tidigare accepterat. Ett ytterligare problem med art. 4(2) FEU är att den tillåter en oenhetlig tillämpning av EU-rätten, vid fall där medlemsstater åberopar artikeln för att åsidosätta EU-rättens företräde. EU-domstolen anförde ett tillägg i den konstitutionella dialogen angående tolkningen av art. 4(2) FEU i februari 2022, då den fasställde EU:s egen identitet utgörs av grundvärdena i art. 2 FEU. Genom att understryka värdena i art. 2 FEU:s rättsligt bindande natur som grunden för EU:s identitet, bekräftar EUD att art. 4(2) FEU inte går att tolka som ett självständigt, isolerat koncept. Det färska avgörandet är ett värdefullt tillägg i praxisen, eftersom domen explicit understryker faktumet att skyddet av identiteten inte får utgöra ett hot mot de rättsligt bindande värdena i art. 2 FEU. Det återstår att se ifall EUD genom beslutet hindrar medlemsstater som Ungern att tillämpa art. 4(2) FEU godtyckligt i framtiden, eller om Ungern finner nya tillvägagångssätt för att anpassa tolkningen av artikeln enligt EU-domstolens nyaste beslut.
  • Kåhre, Olivia (2022)
    Mitt syfte med denna avhandling är att fundera varför lagen om utlämning för brott mellan Finland och de övriga medlemsstaterna i Europeiska unionen innehåller en vägrandegrund som skyddar grundläggande och mänskliga rättigheter för den person som är föremål för en europeisk arresteringsorder. Dessutom kommer vägrandegrundens förhållande till EU-rätt att diskuteras. Frågan kan kännas klar ur ett människorättsligt perspektiv, men är däremot diskutabel ur en EU-rättslig synvinkel, då man tar i beaktande att en liknande vägrandegrund inte finns med i EU:s rambeslut gällande arresteringsordern. Dessutom bygger arresteringsordern på principen om ömsesidigt erkännande. I straffrättslig bemärkelse, innebär principen att medlemsstater bör godkänna varandras beslut och domar gällande misstänkta eller dömda personer och ge dem samma verkningar som om de vore deras egna. Ömsesidigt erkännande innebär å sin sida ömsesidigt förtroende för varandras rättsliga system, vilket även gäller tilliten till att de grundläggande och mänskliga rättigheterna respekteras i varje medlemsstat och att det inte bör ifrågasättas. Den människorättsliga vägrandegrunden, som finns i den finska lagen, kan i ljuset av detta anses strida mot principen om ömsesidigt erkännande och förtroende. Avhandlingen kommer att basera sig både på en rättsdogmatisk och komparativ metod. Med hjälp av dem besvaras och diskuteras avhandlingens frågeställningar. Analysen grundar sig huvudsakligen på nationella, internationella och EU-rättsliga juridiska regelverk och material. Dessutom används olik juridisk litteratur. Resultaten av avhandlingens analys ger inget tydligt svar på huruvida Finlands lagstiftningsbeslut är rätt eller fel ur ett EU-rättsligt perspektiv, då en sådan slutsats är svår att dra. Med stöd av materialet och reflektioner kring dem, kan det dock konstateras att ur ett människorättsligt perspektiv har Finland haft godtagbara motiv att stifta den föreliggande vägrandegrunden. Från ett EU-rättsligt perspektiv är konklusionen inte den samma.
  • Patomäki, Oona (2023)
    The purpose of international law is what is made of it. Due to its indeterminacy, law can be argued in multiple, even contradictory, ways. Law in itself is not as such intrinsically valuable, but rather the value of a particular law comes from the belief in the project or, in other words, the political views that the person who asks the question holds. International law can, regardless and perhaps because of its indeterminacy, and maybe even should, justify and criticize international behaviour through discussions regarding core normative issues within the field. This is a hopeful essay, on the power of law and an argument for the expansion of the discipline to consider normative questions such as those regarding problems of order and justice. International law is tied to some of the greatest abstract problems of our time for international thought. Therefore, it is of utmost relevance that the separation of disciplines such as world politics and international law do not limit the critical inquiry by international legal scholars into foundational thought within international law.
  • Öberg, Evita (2023)
    Användning av tidsbegränsade anställningar är inte alltid problemfritt, särskilt då sådana används upprepat i följd på varandra. Tidsbegränsade arbetsavtal regleras främst i arbetsavtalslagens 1 kap. 3 §, som under åren genomgått en del förändringar särskilt som följd av rådets direktiv om ramavtalet om visstidsarbete (1999/40/EG). Avhandlingen granskar hur upprepad användning av tidsbegränsade arbetsavtal regleras i arbetsavtalslagen genom att speciellt undersöka arbetsavtalslagens 1 kap. 3 § och dess utveckling. Avhandlingen diskuterar även hur arbetstagarens rättigheter särskilt med tanke på uppsägningsskyddet tryggas genom lag. Även om avhandlingen i första hand granskar arbetsavtalslagen och således regleringen av arbetsavtalsförhållanden, uppmärksammas även tidsbegränsade tjänsteförhållanden och den reglering som finns kring dem. För att möjliggöra en mer kritisk syn på den finska lagstiftningen, inkluderar avhandlingen även en jämförelse mellan finsk och svensk rätt vilken främst uppmärksammar hur Sverige jämfört med Finland infört EU-direktivet om ramavtalet om visstidsarbete. I avhandlingen tillämpas främst den rättsdogmatiska metoden men även inslag av den komparativa metoden förekommer i och med jämförelsen mellan finsk och svensk rätt. Mitt syfte med avhandlingen är att skapa en uppfattning om hurdan lagstiftning det finns gällande upprepad användning av visstidsavtal, i vilken utsträckning lagen tillåter sådan användning och hur arbetstagarens rättigheter beaktas vid sådana anställningar.
  • Slöör, Cecilia (2023)
    Gärningar som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår under fritid kan skada dennas tillförlitlighet och leda till åtgärder från den statliga eller kommunala arbetsgivaren. Syftet med avhandlingen är att undersöka under vilka omständigheter brott som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår under fritid leder till uppsägning, hävning eller upplösning av tjänsteförhållandet. Uppsägning och hävning av arbetsavtalsförhållande behandlas också då detta jämförs med uppsägning, hävning eller upplösning av tjänsteförhållande. Syftet med jämförelsen är att undersöka om omständigheterna som leder till avslutandet av ett tjänsteförhållande och ett arbetsavtalsförhållande skiljer sig från varandra. I avhandlingen undersöker jag svaret till en rättslig fråga med hjälp av de allmänt accepterade rättskällorna, och därmed används den rättsdogmatiska metoden för att tolka lagen och övrig gällande rätt i förhållande till forskningsfrågan. Utgångspunkten för avhandlingen är statstjänstemannalagen (750/1994), lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden (304/2003) och arbetsavtalslagen (55/2001). Utöver detta används finsk rättslig litteratur och rättspraxis, eftersom den konkret belyser under vilka omständigheter en tjänstemans och tjänsteinnehavares gärningar som skett under fritid kan leda till avslutande av ett tjänsteförhållande. Lagstiftningen uttrycker inte direkt att brott som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår på sin fritid kan leda till uppsägning, hävning eller upplösning av tjänsteförhållande. Rättspraxisen indikerar dock att brott som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår under fritid kan leda till avslutandet av tjänsteförhållandet, och att det i varje fall krävs en helhetsbedömning för avgörandet av fallet. Rättspraxisen visar även att omständigheterna som kan leda till uppsägning, hävning eller upplösning har att göra med brottets art och tjänsteförhållandets karaktär.
  • Härkönen, Ellen (2024)
    Denna avhandling diskuterar de ändringar som gjorts i den finska utlänningslagen från 2004– 2024 gällande internationellt skydd med fokus på utvecklingen kring det humanitära skyddet som fanns i Finland mellan åren 2009–2016. Avhandlingen granskar den rättsliga utvecklingen både med hjälp av inhemska rättskällor samt internationella rättskällor i form av EU:s skyddsdirektiv och internationella fördrag. Det centrala EU-rättsliga förhandsavgörandet i det så kallade Elgafaji-fallet analyseras för att förklara hur uppfattningen av skyddsdirektivet ändrats för finska lagstiftare under avhandlingens valda tidsperiod. Avhandlingen granskar även vilka effekter lagändringarna som gjorts haft för beviljandet av olika former av internationellt skydd och hur de lagändringar som gjorts har motiverats.
  • Boström, Elin (2023)
    Inom Finlands gränser genomgår hundratals personer varje år könskorrigerande procedurer, och i Europa konstateras kring en och en halv miljon individer inte känna tillhörighet med det kön de tillskrevs vid födseln. Trots detta är lagstiftningen gällande transrättigheter fortfarande bristfällig i majoriteten av Europas länder, och Finland inkluderades upp till nyligen i denna kategori. 6 § i Finlands grundlag konstaterar att ingen utan godtagbara skäl får särbehandlas på grunder som har att göra med ”kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person”. Det lagstadgade kravet på sterilisering av transpersoner för att lagligen få korrigera det juridiska könet har konstaterats bryta mot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Den sista behandlingen av den nya translagen gick av stapeln den 31 januari 2023 inför omröstningen den 1 februari. Bakom translagens förnyelse ligger stora mängder av såväl nationell som internationell kritik gentemot Lagen om fastställandet av transsexuella personers könsidentitet från år 2003, både från andra länder och från olika människorättsorganisationer. Syftet med arbetet är att granska Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter (hädanefter EMK som förkortning av Europeiska människorättskonventionen), och utifrån detta dra slutsatser gällande huruvida den finska Lagen om fastställandet av transsexuella personers könsidentitet stämmer överens med bestämmelserna konstaterade EMK. Dessa slutsatser kommer vidare jämföras med bestämmelserna i den nya Lagen om könsfastställelse.