Browsing by study line "Legal Studies"

Förslaget att uppdatera strafflagens 46:e kapitel och införa en nationell kontrollista som svar på framväxande säkerhetsutmaningar påverkas av bredare trender i anpassningen av rättsliga ramverk inom Europeiska unionen. EU:s nya sanktionspaket spelar en vägledande roll i utformningen av förändringarna och betonar vikten av att harmonisera rättsliga åtgärder i medlemsstaterna för att effektivt hantera exporten av varor med dubbla användningsområden. Exporten av elektronik med dubbla användningsområden väcker oro om potentiella säkerhetsrisker och behovet av stränga kontroller för att förhindra spridning av elektronisk som kan missbrukas. Denna oro har ytterligare förvärrats av Rysslands invasion av Ukraina, som har väckt frågor om landets ekonomiska och tekniska vinster och dess potentiella konsekvenser för den europeiska säkerheten. De utmaningar som uppstår i skärningspunkten mellan säkerhetskrav, ekonomiska intressen och individuella rättigheter belyser komplexiteten i att balansera säkerhetsfrågor med ekonomiska överväganden vid export av elektronik med dubbla användningsområden. Reservationer från näringslivet och den akademiska världen efterlyser en balanserad strategi som tar hänsyn till både säkerhetskrav och ekonomiska intressen samtidigt som EU:s principer och värderingar upprätthålls. Med tanke på dessa faktorer är det troligt att de föreslagna lagändringarna kommer att genomgå modifieringar som svar på intressenternas oro.

Avhandlingens syfte är att utreda 1) vilka aspekter som faller inom ramen för artikel 4(2) FEU, som stadgar om skyldigheten för EU att respektera medlemsstaternas konstitutionella identitet, 2) hur artikeln art. 4(2) FEU kan tillämpas i ett godtyckligt syfte och att 3) utreda ifall skyddet av den konstitutionella identiteten kan utgöra ett hot för efterlevnaden av EU:s grundvärden enligt art. 2 FEU. För att få svar på forskningsfrågorna analyseras Ungerns författningsdomstols beslut gällande skyddet av den konstitutionella identiteten som exempelfall. I tillägg till detta redogörs ett urval av Europeiska unionens rättspraxis gällande tillämpningen av art. 4(2) FEU för. Materialet analyseras med den rättsdogmatiska, EU-rättsliga och komparativa metoden. Avhandlingens resultat indikerar att missbruk av konceptet av den konstitutionella identiteten används för att rättfärdiga underlåtelser att uppfylla unionsrättsliga skyldigheter, speciellt då tolkningen av artikeln ligger i sådana författningsdomstolars händer vars oberoende är ifrågasatt. Ungerns författningsdomstol tolkade art. 4(2) FEU som ett isolerat koncept genom åsidosättandet av en avvägning med grundvärdena i art. 2 FEU och lojalitetsprincipen. Därutöver återanvände författningsdomstolen, med hänvisning till medlemsstaternas likhet inför fördragen, bl.a. den tyska författningsdomstolens argument kring den nationella identiteten - argument som EU-domstolen i princip redan tidigare accepterat. Ett ytterligare problem med art. 4(2) FEU är att den tillåter en oenhetlig tillämpning av EU-rätten, vid fall där medlemsstater åberopar artikeln för att åsidosätta EU-rättens företräde. EU-domstolen anförde ett tillägg i den konstitutionella dialogen angående tolkningen av art. 4(2) FEU i februari 2022, då den fasställde EU:s egen identitet utgörs av grundvärdena i art. 2 FEU. Genom att understryka värdena i art. 2 FEU:s rättsligt bindande natur som grunden för EU:s identitet, bekräftar EUD att art. 4(2) FEU inte går att tolka som ett självständigt, isolerat koncept. Det färska avgörandet är ett värdefullt tillägg i praxisen, eftersom domen explicit understryker faktumet att skyddet av identiteten inte får utgöra ett hot mot de rättsligt bindande värdena i art. 2 FEU. Det återstår att se ifall EUD genom beslutet hindrar medlemsstater som Ungern att tillämpa art. 4(2) FEU godtyckligt i framtiden, eller om Ungern finner nya tillvägagångssätt för att anpassa tolkningen av artikeln enligt EU-domstolens nyaste beslut.

The purpose of international law is what is made of it. Due to its indeterminacy, law can be argued in multiple, even contradictory, ways. Law in itself is not as such intrinsically valuable, but rather the value of a particular law comes from the belief in the project or, in other words, the political views that the person who asks the question holds. International law can, regardless and perhaps because of its indeterminacy, and maybe even should, justify and criticize international behaviour through discussions regarding core normative issues within the field. This is a hopeful essay, on the power of law and an argument for the expansion of the discipline to consider normative questions such as those regarding problems of order and justice. International law is tied to some of the greatest abstract problems of our time for international thought. Therefore, it is of utmost relevance that the separation of disciplines such as world politics and international law do not limit the critical inquiry by international legal scholars into foundational thought within international law.

Gärningar som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår under fritid kan skada dennas tillförlitlighet och leda till åtgärder från den statliga eller kommunala arbetsgivaren. Syftet med avhandlingen är att undersöka under vilka omständigheter brott som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår under fritid leder till uppsägning, hävning eller upplösning av tjänsteförhållandet. Uppsägning och hävning av arbetsavtalsförhållande behandlas också då detta jämförs med uppsägning, hävning eller upplösning av tjänsteförhållande. Syftet med jämförelsen är att undersöka om omständigheterna som leder till avslutandet av ett tjänsteförhållande och ett arbetsavtalsförhållande skiljer sig från varandra. I avhandlingen undersöker jag svaret till en rättslig fråga med hjälp av de allmänt accepterade rättskällorna, och därmed används den rättsdogmatiska metoden för att tolka lagen och övrig gällande rätt i förhållande till forskningsfrågan. Utgångspunkten för avhandlingen är statstjänstemannalagen (750/1994), lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden (304/2003) och arbetsavtalslagen (55/2001). Utöver detta används finsk rättslig litteratur och rättspraxis, eftersom den konkret belyser under vilka omständigheter en tjänstemans och tjänsteinnehavares gärningar som skett under fritid kan leda till avslutande av ett tjänsteförhållande. Lagstiftningen uttrycker inte direkt att brott som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår på sin fritid kan leda till uppsägning, hävning eller upplösning av tjänsteförhållande. Rättspraxisen indikerar dock att brott som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår under fritid kan leda till avslutandet av tjänsteförhållandet, och att det i varje fall krävs en helhetsbedömning för avgörandet av fallet. Rättspraxisen visar även att omständigheterna som kan leda till uppsägning, hävning eller upplösning har att göra med brottets art och tjänsteförhållandets karaktär.

Inom Finlands gränser genomgår hundratals personer varje år könskorrigerande procedurer, och i Europa konstateras kring en och en halv miljon individer inte känna tillhörighet med det kön de tillskrevs vid födseln. Trots detta är lagstiftningen gällande transrättigheter fortfarande bristfällig i majoriteten av Europas länder, och Finland inkluderades upp till nyligen i denna kategori. 6 § i Finlands grundlag konstaterar att ingen utan godtagbara skäl får särbehandlas på grunder som har att göra med ”kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person”. Det lagstadgade kravet på sterilisering av transpersoner för att lagligen få korrigera det juridiska könet har konstaterats bryta mot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Den sista behandlingen av den nya translagen gick av stapeln den 31 januari 2023 inför omröstningen den 1 februari. Bakom translagens förnyelse ligger stora mängder av såväl nationell som internationell kritik gentemot Lagen om fastställandet av transsexuella personers könsidentitet från år 2003, både från andra länder och från olika människorättsorganisationer. Syftet med arbetet är att granska Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter (hädanefter EMK som förkortning av Europeiska människorättskonventionen), och utifrån detta dra slutsatser gällande huruvida den finska Lagen om fastställandet av transsexuella personers könsidentitet stämmer överens med bestämmelserna konstaterade EMK. Dessa slutsatser kommer vidare jämföras med bestämmelserna i den nya Lagen om könsfastställelse.