Browsing by study line "Statskunskap med förvaltning"

I denna kandidatavhandling forskas i graden av politisk populistisk kommunikation som används av finska riksdagspartier i valdebatter år 2023. Syftet med forskningen är att analysera ifall partiets värderingar och ideologi har en påverkning på graden av populism som används i olika politiska sakfrågor. För att mäta graden av populism har olika definitioner på populism presenterats, och sedan argumenterats för varför populism som kommunikationsstil är det bäst välanvändbara sättet för att utföra forskningen. I avhandlingen diskuteras tidigare forskningar och teorier, och utgående från dessa har tre hypoteser utformats som sedan analyseras genom en innehållsanalys. I avhandling analyseras tre politiska sakfrågor (invandring, ekonomi och miljö) och deras påverkan på riksdagspartiernas användning av populistisk kommunikation i valdebatter. I denna forskning valdes sakfrågor utifrån partiernas värderingar och ideologier, vilket sedan ledde till bildandet av hypoteser. I forskningen strävades efter att välja sådana sakfrågor som starkt förknippats med någon/några av partiernas värderingar, för att se ifall det påverkar andelen populistisk kommunikation som partierna använder. Hypoteserna baserades på tidigare forskningsresultat samt på antagandet om att partierna i högre grad kommer att använda populistisk kommunikation när sakfrågan är kopplad till deras ideologi och värderingar. Trots att hypoteserna delvis eller helt kunde bekräftas, kunde det inte fastställas något tydligt mönster som skulle indikera att partierna använder mer populistisk kommunikation när sakfrågan är kopplad till deras värderingar och ideologi. Det mest anmärkningsvärda resultatet från denna forskning är den totala användningen av populistisk kommunikation bland alla partiledare i sakfrågorna som analyserats.

Mitt syfte med avhandlingen är att reda ut i vilken mån teorin om femonationalism kan ses som en förklaring för argumentationen och beteendet hos högerpopulistiska kvinnliga partiledare i Europa. Femonationalism definieras av Sara Farris som strategisk användning av könsjämlikhetargumentation för nationalistiska syften och som bedömning av islam som en farlig religion för den västerländska kulturen. Genom en jämförande studie i två från varandra olika politiska kontexter, Italien i södra Europa och Finland i Norden, belyser min avhandling om och i så fall hur det är som femonationalism syns i både uttalanden och agerandet av de valda högerpopulistiska aktörerna. Resultaten tyder på att femonationalistiska ideologin är synlig i båda kontexterna och att de kvinnliga ledarna i fråga närmar sig ämnet på liknande sätt.

Migration är ett komplext tema och ses som en global företeelse som påverkar många länder runtom i världen. Kultur, integration, politik, mänskliga rättigheter och ekonomi är aspekter som präglar migration. Allt flera länder är i behov av internationella talanger och konkurrensen om talangerna blir högre. För Finland är det av strategiskt intresse att fokusera på talangattraktion och talangintegration. Att attrahera internationella talanger till ett främmande land innebär att be dem att förändra sina liv. Detta är en stor begäran, särskilt för en hel familj. För att internationella talanger ska vilja flytta till Finland krävs att landet uppfattas som attraktivt. En hög attraktionsnivå kan uppnås genom tillräcklig marknadsföring, ett gott rykte om landet, en lyckad integration och en fungerande samverkan på regional och nationell nivå. Det EU-finansierade Talent Boots-programmet stödjer integrationen av internationella talanger i Finland och kan fungera som en lösning på integrationsproblemen som präglar landet. Mitt syfte med avhandlingen är att undersöka om Talent Boost-programmet har en positiv inverkan på integrationsprocessen för internationella talanger. Vilka är effekterna av Talent Boost-programmets integrationstjänster för internationella talanger? För att få en bättre förståelse av talangattraktion kopplas jag ihop avhandlingen med Lee’s Push- och pullteori och collaborative governance theroy spelar även en betydande roll för samverkan inom Talent Boost-programmet. Resultaten påvisade att Talent Boost-programmet utför viktiga tjänster som bidrar till talangattraktion och talangintegration. Den största vikten läggs ändå vid talangattraktion framom talangintegration vilket kan leda till problem för Finland i framtiden. Talent Boost-programmet består av ett tiotal aktörer och delområden vilket gör samverkan dem emellan blir komplicerad. De tjänster som programmet erbjuder verkar ofta under en kortare period vilket gör det svårare att förstå de långvariga resultaten av tjänsterna. Talent Boost-programmet erbjuder många användbara tjänster som kunder implementeras som permanenta på den nationella nivån.

Recovery from the Covid pandemic has been hampered by a rise in food and energy prices due to climate shocks, conflicts and the war in Ukraine. Globally, over 600 million people live in extreme poverty. This essay highlights global injustices as seen through world inequality. An appeal is made to the individual's sense of moral duty, through the cosmopolitan moral conception of global justice. Finally, looking to the future, the focus is turned to various ways in which a more equal world can be achieved. These include reform proposals that are also characteristic of theories of global justice. This is an essay in the field of political theory. The purpose of this essay is to ask what a more equal world means and how this can be achieved. It touches on the issue of responsibility for global injustices, while focusing on reform proposals. In short, fulfilling moral duties related to global justice is to imagine alternatives that might include just institutions or global social policies, such as global taxes. To conclude, the need for research into what demands are placed on justice reforms in order for them to be considered legitimate is highlighted, for example what democratic criteria are placed on just institutions.

Attityderna till försvarssamarbetet i Finland har naturligtvis varierat med tiden och förhållningssättet har sett olika ut beroende på omgivande samhälleliga händelser och faktorer, både på nationell och internationell nivå. Det är självklart att i denna komplexa värld vi lever i finns det ett stort behov av att fokusera på framtiden, även i Finland, och hitta de mest effektiva och ändamålsenliga sätten för att hantera frågor och åtgärder som berör utvecklingen av det internationella försvarssamarbetet. Mitt syfte med denna avhandling är att diskutera om och i vilken utsträckning det har skett en förändring mellan Sannfinländarnas parti och Svenska Folkpartiet i Finland när det gäller deras åsikter om försvarssamarbete under tre olika tidsperioder sedan anslutningen till Europeiska unionen 1995. Jag kommer att analysera skillnader och likheter mellan anhängarna såväl som riksdagspartierna. Med tanke på bland annat övergripande säkerhet är det väsentligt att ta hänsyn till de olika faktorer som bidrar till bildandet av försvarssamarbetet och de möjligheter som finns för den finska staten. I min studie försöker jag också visa på de största skillnaderna mellan Sannfinländarnas och Svenska Folkpartiets syn på olika former av försvarssamarbete och att definiera förklaringar till påståendena baserat på statistik av undersökningar. Utöver detta strävar jag efter att ställa frågor för eventuell vidare forskning inom samma ämnesområde. I vårt ständigt föränderliga samhälle är det väsentligt att definiera de mest funktionella, nödvändiga och mångsidiga formerna av försvarssamarbete för den finska staten, med tanke på att konceptet är mycket brett och mångdimensionellt.

För att svara på komplexa samhällsproblem och anpassa sig till en föränderlig värld har policyprocesserna även blivit mer flexibla och horisontella. Ansvar flyttas allt oftare till privata eller offentliga aktörer efter resurser. Detta syns bland annat i form av olika nätverk och partnerskap. Samtidigt finns det en risk att detta leder till att processerna blir otydliga eller komplicerade och kan därmed bli ett hot för demokratin. Olika governance-teorier syns även i den finska förvaltningen. Nu förbereder Finland sig för att överföra majoriteten av arbets- och näringslivstjänsterna från arbets- och näringslivsministeriet till kommunala sysselsättningsområden som från och med 1.1.2025 räknas ha huvudansvar över dessa tjänster i Finland. Detta förbereds genom kommunförsök inom sysselsättningsområden. I denna avhandling strävar jag efter att genom en fallstudie om kommunförsöket inom Birkala sysselsättningsområde analysera samverkan mellan interaktivt governance och demokrati, effektiv förvaltning i form av innovation och resultat-drivenhet som en del av mjukt governance genom två olika rapporter om kommunförsöket. Rapporterna är från de första åren av kommunförsöket som dessutom präglats av coronakris och krig. Det kvalitativa analysmaterialet används för att analysera styrkor och svagheter som reformen kan inneha ifall den skulle träda i kraft enligt samma principer som kommunförsöken hittills. Detta görs i ljuset av interaktiva governance-teorier. Resultaten inom analysmaterialet tyder på att reformen bidrar till lättare anpassning för kommunerna och sysselsättningsområdena. De har nu möjligheter att forma och utöva arbets- och näringslivstjänsterna som en del av det kommunala ekosystemet. I ett idealt fall innebär detta att arbeta med både resultat-drivenhet och ömsesidigt beroende inom olika partnerskap eller nätverk oavsett om aktören i fråga är del av den privata eller offentliga sektorn. Då är målsättningarna och strategierna både gemensamma och tydliga och kan därmed bidra till goda och effektiva resultat av förvaltningen. Ifall också ansvarskrävande är tydligt inom processerna hotas inte heller demokratin.

Klimatförändringen har uppmärksammats allt mer runt om i världen och det har skapats ambitiösa program och riktlinjer som har som uppgift att motverka dess effekter. Trots detta visar forskning på att dessa policyer inte lett till önskat utfall och att klimatförändringen blir värre och värre. Detta antyder att programmen råkar ut för problem i implementeringsskedet, och för att säkerställa att policyimplementeringen sker effektivt bör problemen i implementeringen lösas. Syftet med denna avhandling är att analysera vilka fallgropar och faror den gröna given potentiellt kan möta då den verkställs, och därmed bidra med synpunkter till dess förutsättningar för framgång. Eftersom den gröna given är ett väldigt stort program har jag valt att fokusera på implementeringen av energimålen i Finland. Den valda metoden är en kvalitativ innehållsanalys av Finlands integrerade energi- och klimatplan. Jag redogör för implementeringsteori, och identifierar de betydande faktorerna som har en inverkan på implementeringen: otydlighet, byråkratisk tröghet/stigberoende, policykonflikt och styrmedlens karaktär. Dessa kategorier söks sedan efter i det valda dokumentet Finlands integrerade energi- och klimatplan, som är ett av EU:s främsta verktyg för att genomföra den gröna givens energimål. Resultaten antyder att Finlands integrerade energi- och klimatplan är utförligt förberedd, och att det inte finns bevis för att planen skulle möta problem i implementeringsskedet. Implementering har visat sig vara en svår sak att analysera inom ramarna för en kandidatavhandling. Det finns en hel del variabler och faktorer som påverkar implementeringen, vilket gör det svårt att identifiera de avgörande och viktigaste faktorerna. Resultatens generaliserbarhet kan även diskuteras, då det är svårt att dra slutsatser av den gröna givens förutsättningar bara genom att se på en medlemsstats planer för att implementera ett av delmålen.

Inkomstskillnader har i de flesta västeuropeiska länder ökat sedan 1970-talet. Forskningen har återkommande visat att ekonomisk stratifikation kan ha betydande konsekvenser för kvalitén på demokratin i ett land. En grundsats inom statskunskapen har sedan länge varit att partier till vänster om den politiska mitten förespråkar större inkomstutjämnande åtgärder. Genom att använda mig av data om partiernas ekonomiska positioner från Chapel Hill Expert Survey och inkomstskillnader från OECD studerar jag genom en korrelationsanalys, sambandet mellan vänsterpartiers ekonomiska position och inkomstskillnader inom västeuropeiska representativa demokratier. Tidigare forskning har nått varierande och motstridiga slutsatser kring detta samband, där valdeltagande bland låginkomsttagare verkar spela en avgörande roll. Därför inkluderar jag valdeltagande som kontrollvariabel. Resultaten visar att låginkomsttagares valdeltagande verkligen spelar en betydande roll i vänsterpartiers ekonomiska ståndpunkter. Korrelationen mellan hur långt vänster olika partier positionerar sig i ekonomiska ståndpunkter och inkomstskillnader var bland länder med högt valdeltagande positiv, men bland länder med lågt valdeltagande negativ. Detta ger stöd till argumentet att vänsterpartier förflyttar sig vänsterut i ekonomiska frågor då inkomstskillnaderna ökar, men det endast då låginkomsttagare verkligen röstar.

Syftet med denna avhandling är att undersöka ifall gatubrottslighet bland ungdomar kunde anses som ett hot gentemot den övergripande säkerheten i Finland, samt ifall samverkansstyrning inom säkerhetspolitik kunde fungera som en lösning i preventionen av gatubrottslighetens ökning. Motiveringen för undersökningen framkommer genom att klargöra hur gatubrottslighet kunde påverka den övergripande säkerheten i Finland, ifall brottsligheten ökar i den grad som den har gjort till exempel i Sverige. Den teoretiska referensramen byggs upp av Bogdanors (2015) teori om joined-up government, samt även andra samverkansstyrningsteorier inom statsvetenskap. I avhandlingen lyfts fram hurdana drivkrafter som finns för att de olika aktörerna kommer till samman för att lösa enstaka problem. Drivkrafterna bakom joined-up government är dock inte det centrala i denna avhandling, utan analysen är närmare avgränsat till dynamiken av samverkan. Emerson, Nabatchi och Balogh (2012) lyfter fram 4 centrala delar för effektiv samverkansstyrning: ledarskap, principiell förbindelse, delad motivation, och kapacitet. I avhandlingen analyseras det centrala samverkansorganet inom gatubrottslighetspreventionen, ankarverksamheten, genom dessa fyra dynamiska beskrivningar. Det empiriska materialet som är under observation i avhandlingen består för det mesta av olika offentliga strategier, rapporter och guider inom säkerhet, brottslighetsprevention och ungdomskriminalitet. Det mest centrala materialet som är under analys är ”Handbok för ankarverksamhet”, där riktlinjerna för prevention av ungas brottslighet är beskrivna. Där utöver analyseras gatubrottslighet ur ett bredare perspektiv som ett möjligt hot gentemot den övergripande säkerheten. ”Säkerhetsstrategi för samhället” är det centrala empiriska materialet i detta fall, då strategin är basen för övergripande säkerhet i Finland, och beskriver hur säkerheten ska värnas ur ett samhälleligt perspektiv. I analysen kom fram att den finska säkerhetspolitikens styrning ur ett gatubrottslighetsperspektiv har tydliga riktlinjer för samverkan. Olika myndigheter som polisen, skolväsendet, samt de behöriga ministerierna har en tydlig arbetsfördelning, och ämnar dela information, expertis och resurser mellan varandra. De centrala delarna för dynamisk samverkan som Emerson, Nabatchi och Balogh (2012) framkommer alla i ankarverksamheten, ifall inte fullständigt så ändå till dels. I analysen uppkommer även att trots att gatubrottslighet inte i dagens läge beskrivs direkt som ett hot mot den finska övergripande säkerheten, finns det aspekter av ett sådant hot gentemot de olika vitala funktionerna, främst mot den inre säkerheten och den mentala kriståligheten av befolkningen. De främsta slutsatserna i avhandlingen hänger ihop med en särskild framtidssyn. Ifall den finska säkerhetsstyrningen redan har riktlinjer för samverkan i sådana komplexa och mångfacetterade problem, är samverkan då verkligen det rätta sättet att lösa sådana problem? Detta kunde kräva en mer enhetlig analys om effektiviteten inom samverkan, med mera förstahandsinformation ifrån parter som är med i det dagliga arbetet.

Avhandlingen förklarar begreppet kulturpolitik, ser på olika kulturpolitiska modeller och armlängds avstånd gällande kulturpolitik i de nordiska länderna. Den övergripande frågeställningen i avhandling är: Vilka likheter och skillnader finns det mellan de nordiska länderna beträffande kulturpolitisk styrning?